Därför är jag mot språktest för invandrare

Första gången jag fick höra om förslaget att invandrare skulle behöva göra ett språktest för att kunna bli medborgare tyckte jag att det lät som en bra idé. Det är rimligt att den som vill ansluta sig till en ny gemenskap ger prov på att han eller hon verkligen menar allvar med sin inträdesansökan. Men efter att ha funderat på saken har jag ändrat mig.

Jag tycker fortfarande att den som vill bli en del av svenska folket på något sätt skall intyga sin lojalitet mot sin nya gemensskap, men språktest tror jag inte på. Skälet är att om man skall kräva att en ny medborgare kan tala svenska så bör man också tillhandahålla rimliga möjligheter för honom eller henne att lära sig svenska. Nu visar det sig dock att SFI-undervisningen (Svenska för invandrare) är för dålig för att många invandrare skall kunna lära sig svenska ordentligt. Bara en tredjedel lär sig svenska motsvarande grundskolans årskurs 6, rapporterar DN.

Ställ gärna krav, men ge först alla chansen att leva upp till kraven.

________________
Andra bloggar om: , , , . Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

10 reaktioner till “Därför är jag mot språktest för invandrare”

  1. Stefan, tycker att du har alldeles rätt. Med det nuvarande SFI-systemet är det nästintill oförsvarligt att ställa krav på språktest.
    Frågan är dock hur SFI bör förändras för att kvalitén kan förbättras?
    En annan fråga som kan aktualiseras är den, huruvida inefficiencen egentligen är utbildningens fel.
    Visserligen är en del av SFI-lärarna långt ifrån engagerade och förmågna att entusiera sina elever (jag har själv läst SFI, dock endast under några dagar).
    Frågan är om det inte borde finnas andra incitament som skulle kunna öka elevernas engagemang och delaktighet i språkutbildningen?

  2. Krav & möjligheter bör gå hand i hand. Den politik som skapade SFI har röstats bort. T o m skilböckerna har kritiserats hårt; som du säkert läst var de hårt vänstervinklade.

    Knappast en korrekt bild av Sverige vi presenterar för de nya svenskarna.

    Jag är fortfarande FÖR språktest. Språket är nyckeln till ett nytt land, till gemenskap, utbildning, arbete och välstånd. Och tillika ett kvitto på fullvärdigt medborgarskap.

    Min egen farmor bodde i sverige under decennier utan att kunna prata svenska. Hon klarade sig dåligt, och behövde hela tiden hjälp av mina föräldrar för att ordna simpla vardagliga ting. Kanske borde hon fått mer uppmuntran och lite högre krav, för sitt eget bästa?

    Vi får aldrig vara rädda för att ställa krav. Inte ens på invandrare. Rimliga krav är knappast rasism, ty med dylika ord har denna debatt kryddats under lång tid, vilket är demagogiskt och starkt underminerande.

  3. Tänk om John Stuart Mill hade fått möjlighet att göra ett inlägg i debatten om språktester för invandrare. Mill tror jag hade fokuserat i klassisk liberal stil på invandrarnas rättigheter och om deras möjligheter att utnyttja dessa rättigheter. En invandrare som ansöker om svensk medborgarskap skulle i Mills ögon vara en individ som vill utöva och nyttja de demokratiska rättigheterna som hör ihop med medborgarskapet…att använda sin röst i allmänna val,att värna om allas rättigheter genom att värna om en fri press, ett oberoende rättssystem osv. En sådan individ skulle i Mills ögon vara en tillgång för ett samhälle som bygger på liberala värderingar. Men om individen har ett kunskapsunderskott..kan inte allt om samhällets institutioner, valsystem, rättssystem osv? Mill hade ett svar på detta. I sin berömda trakt ”On Liberty” framgår det klart att vi andra individer har en skydighet att motarbeta det demokratiska underskottet som är en konsekvens av individens kunskapsbrist för vår egen nyttas skull. En invandrare som väljer svensk medborgarskap väljer frihet, eller liberty, framför tyrrani och förtryck. Vi alla vinner på det. Det borde vara utgångspunkten i diskussionen om invandrare och medborgarskap för varje sann liberal.
    Men frågan är varför vi accepterar att invandrare inte får stöd att övervinna språkhinder, diskriminering och andra barriärer till ett fullgott utnyttjande av deras frihet i vårt samhälle. I en fri marknad är problemet med assymetrisk information ett av det främsta skälen till varför invandrare inte kommer in på arbetsmarknaden. Vem vinner på detta? Precis som på Mills tid är det de som vill värna om sina privilegier…dagens ”insiders”. Liberalerna i dagens Sverige, och liberala ekonomer i synnerhet, angriper inte problemet med assymetrisk information. Alldeles för många accepterar ett utbud av undermålig språkundervisning, undermålig vägledning på arbetsförmedlingar, undermålig undervisning för invandrarbarn i skolor osv. Som invandrare lär man sig snabbt att utbudet av stödåtgärderna är till för ett B-lag i vårt samhälle.
    Dagens Folkparti lider av en allvarlig kunskapsbrist om Mill och det liberala arvet. För dem är problemet ett ”utanförskap” som drabbar oss etablerade genom höga bidragskostnader och lösningen på problemet är att de som står utanför ska bevisa att de är värdiga att tas upp i Frihetens gemenskap genom att lära sig svenska. Kan man tänka sig något mera illiberalt? Läs Mill!!

  4. Bra analys, Patrik. Jag tycker inte heller att förslaget rimmar väl med liberalismen. Många av fp:s senare förslag har man plankat av konservatismen. Språktestet är ett av dessa.

  5. Det finns många anledningar till att många inte lär sig svenska ordentligt.
    * de kommer inte ut i jobb och praktiserar aldrig det de lär i skolan
    * de har koncentrationssvårigheter då det är krig i hemlandet och det motarbetar inlärningen.
    * Många har bristfällig skolunderbyggnad och är inte vana att lära
    *Skolan är för teoretisk vilket inte alla klarar
    Tänk själva: Du kommer hit, har halva familjen kvar i ett land i krig. Du är orolig. Du har kanske sammanlagt fyra års skolgång bakom dig. Du ska nu lära dig svenska och bli en mästare på kongruensböjning, substantivets deklinationer, skillnad mellan mjuka och hårda vokaler samt lära dig alla sje-ljudens olika stavningar…puhh…
    Samtidigt är du orolig för din framtidm, öve rkriget, över din aegn atrauman efetr tortyren och alla undrar varför du inte lär dig tala perfekt svenska.

    Till detta följer att många, många lär sig alldeles umärkt svenska under relativt kort tid.

  6. Jag är en utomeuropeisk invandrare med några års jobberfarenhet i Sverige och har en del åsikter i frågan. Språktest är en rimlig åtgärd för att förbättra invandrarnas språkkunskaper. Men testen borde garantera att en invandrare besitter de kunskaper som är nödvändiga. Idag avslår många arbetsgivare invandrarnas jobbansökningar med hänvisning till deras ”dåliga” språkkunskaper trots att de har ett språkintyg i handen. Hur är det möjligt att få ett språkintyg från Komvux utan att besitta de nödvändiga kunskaperna? Om detta är möjligt då betydder detta att de som undervisar SFI har seriösa professionella brister.
    Om språkkunskaperna. Finns det regler om vilken språknivå som behövs till olika yrken? Det borde finnas väldigt tydliga regler i den här frågan. Personligen tycker jag att det är fel att kräva att en invandrare ska besitta samma språkkunskaper som en infödd svensk besitter. Det finns vissa orsaker till detta.
    Människor har en tendens att övervärdera sina egna språkkunskaper i ett främmande språk och därför ställer de överdrivna krav på andra. Jag möter ofta både svenskar och invandrare som tycker t.ex. att deras engelska språkkunskaper är perfekta. Tro mig, detta är långt ifrån sanningen. Efter en 10-års skolutbildning producerar de sådana fel fraser som She have. Detta visar att problemet finns inte bara i SFI-undervisningen. Personligen tycker jag att en invandrare måste kunna göra sig förstådd. Men det är inte nödvändigt att han pratar utan brytning. Några grammatiska fel borde också tillåttas (Den som är felfri får kasta första stenen. Jag menar att den som själv har perfekta kunskaper i ett främmande språk).
    Samhället tycker att varje person som har svenskan eller engelskan som sitt modersmål kan också undervisa dessa språk. Många lärare på SFI undervisar svenskan trots att de inte har någon språkutbildning bakom sig. Samma situation råder för engelskan. När man läser jobbannonserna så ser man ofta att olika utbildningsföretag i Sverige vill rekrytera bara ”native English speakers”. Inget krav ställs till lärarkanindidatens språkutbildning. Idag kan en person med gymnasiutbildning från London undervisa engelska i Sverige. Att kunna prata engelska och att kunna undervisa engelska är helt olika saker. För att undervisa engelskan måste man kunna grammatiken. Ett språk är alltid baserat på grammatik. Inte nog med detta. Man måste också kunna förklara grammatiken på ett begripligt sätt. Det räcker inte med att bara citera de grammatiska reglerna från boken.
    Kort sagt, man kan aldrig besitta tillräckliga kunskaper i ett språk om man inte kan grammatiken. Men man undervisar nästan ingen grammtik idag. Felet ligger där.

  7. Det är bra med svenskakunskaper för den som jobbar i Sverige. Men varför ska man kräva det för medborgarskap? Jag tycker snarare att ordentliga historiakunskaper är viktigare.

  8. Jag menar att en språktest är helt acceptabel under vissa vilkor. Parallelt med språktesten kan man införa en lag som förpliktigar arbetsgivarna att acceptera testens resultat. Idag gör de inte detta. Idag kan inte en arbetssökande invandrare säga” Jag har ett intyg från SFI som visar att jag har tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Därför kan inte min jobbansökan avslås med motiveringen att jag inte har de språkkunskaper som är nödvändiga”. Idag kan vad som helst kvalificieras som ”brisfälliga språkkunskaper”. En liten brytning kan räcknas som en”brisfällig språkkunskap” givet att allt annat är korrekt. Arbetsgivaren har ingen bevisbörda. Därför blir det mycket lätt för de att sålla bort invandrarnas jobbansökan.
    Krav måste ställas på SFI-undervisningens kvalite. Krav måste ställas på de som läser en SFI-kurs. Men efter detta borde ingen arbetsgivare ifrågasätta en artetssökandes språkkunskaper. Genom att ifrågasätta hans intyg underkänner arbetsgivaren de intyg som vårt undervisningssystem ger. Om felet ligger i undervisningssystemet så måste systemet förbättras. Om felet ligger hos den enskilda individen därför att han inte vill lära sig språket så är det undervisningssystemets ansvar att underkänna hans bristfälliga språkkunskaper. Det tjänar ju ingenting till att bara ge värdelösa betyg.

  9. Varför skulle man vilja få medborgarskap i ett land där man inte kan få ett jobb?
    Hur kan man diskutera medborgarskap utan att diskutera möjligheter på arbetsmarknaden?

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.