Behåll titeln ringarålderman

Idag har jag en insändare i UNT. Tyvärr har redaktionen klippt i texten på ett sätt som inte blev bra. Därför publicerar jag originalet här:

Behåll titeln ringarålderman

I söndagens UNT rapporteras att Domkyrkoförsamlingen ska till att omorganisera vaktmästeriet i sina olika kyrkor. I samband med detta har det ifrågasatts om titeln ringarålderman ska vara kvar. Ringaråldermannen är idag titeln på chefsvaktmästaren i Domkyrkan, men det var länge sedan kyrkan höll sig med ringare i egentlig mening. Är det därför dags att ta bort denna uppenbart otidsenliga titel?

Jag tycker att den ska vara kvar. En sådan titel som ringarålderman bör bevaras bara därför att den har funnits i kyrkan så länge någon kan minnas. Den utgör en del av kyrkan på samma sätt som skulpturerna, takmålningarna eller de vackra fönstren. Allt detta är så otidsenligt det någonsin kan bli, men också just därför värt att bevara.

Men är det inte ett problem med en titel som ingen vet vad den står för? Vore det inte mer praktiskt om chefsvaktmästaren just hette chefsvaktmästare istället? Det är sant att titeln inte upplyser om vad vederbörande har för arbetsuppgifter. Men detta gäller även för många andra titlar i kyrkan. Vad står t.ex. titeln domprost för? Är det en prost som är domare?

Ringaråldermannen, och alla andra uråldriga titlar i kyrkan, är en del av vår historia. Därför bör den bevaras på samma sätt som vi bevarar alla andra kulturhistoriska minnen.

Stefan Olsson

Dela med andra:

2 kommentarer

  1. Nineve

    Vi kristna, kyrkan föredrar att inte vara museeföremål. Vill man ha kyrkan så se till att den får vara levande, levande dör som utställningsobjekt.

  2. Jens

    Bra skrivet, den svenska fobin för att vara omodärn (borde finnas ett ord för detta) är väldigt trist.