Ny hetskampanj mot män på gång?

Så var vi där igen. Tidigare har vi fått höra om ”mäns våld mot kvinnor”. Nu är det dags för ”mäns våld mot djur”. I Expressen skriver en grupp radikalfeminister och djurrättsaktivister:

”En stor del av mäns våld mot kvinnor utspelas i familjens hägn och drabbar såväl kvinnor och barn som djur. Det förekommer även att män tvingar kvinnor att utföra sexuella handlingar med djuret.”

Återigen ser vi hur man vill skuldbelägga ett helt kollektiv för de kriminella handlingar som en liten grupp begår. Det är männen som grupp som tillskrivs ansvaret för våldet. Ingen skulle tordas skriva om kollektiven judar eller romer på samma vis. För då skulle de grova och fördummande generaliseringarna bli allt för tydliga. Men när det gäller gruppen män går det tydligen bra.

Men är det inte så att män i allmänhet är mer våldsbenägna än kvinnor? Jo, visst är det så, men fortfarande är det mest typiska karaktärsdraget för en man att han inte begår några våldshandlingar. Så varför ska den stora majoriteten fredliga män skuldbeläggas?
_________________
Andra bloggar om: , , , . Pingat på: intressant.se.

Inget 1-procentsmål tack

Socialdemokraterna angriper nu regeringen för att den i år inte satsar tillräckligt med pengar på forskning. Alliansen gav i valrörelsen ett löfte om att 1 procent av BNP alltid skall gå till forskningen. Nu backar man från det.

Jag tycker att reträtten är riktig. Det var aldrig något bra löfte att ge. Vi skall naturligtvis avsätta rikligt med medel för forskning. Men att säga att det alltid måste vara exakt 1 procent av BNP är inte bra.

För det första bör inget utgiftsområde i staten ges en privilegierad ställning gentemot övriga. Det kan komma dåliga tider då vi måste spara på allt. Forskningen får då inte vara ett fredat område.

För det andra kan BNP både växa och krympa snabbare än vad forskningsverksamheten kan. Med ett 1-procentsmål betyder det att det vräks pengar över universiteten när det går bra för Sverige, oavsett om de kan ta hand om pengarna eller inte. När det går dåligt får man istället mindre pengar än väntat och sitter plötsligt med för stora kostnader. Anslagen till universiteten bör inte svänga lika häftigt som konjunkturen.

För det tredje måste det ur statsfinansiell synpunkt alltid krävas av all verksamhet att den rationaliserar sin verksamhet. Alla som ansvarar för skattebetalarnas pengar bör alltid fundera över om de använder pengarna på ett effektivt och ansvarsfullt vis. Om någon sektor alltid kan räkna med att få 1 procent av BNP kommer den att förslappas när det gäller ansvaret för hushållningen av skattemedlen.

Det bra om 1-procentsmålet försvinner.

__________________

Andra bloggar om: , , , . Pingat på intressant.se.

Planekonomins kalsonger

DN/TT rapporterar att Universitetsjukhuset i Lund betalar mer för att tvätta ett par kalsonger än vad det skulle kosta att köpa in ett nytt par. Hur kan det bli så? Jo, det beror på att landstingen inte styrs efter marknadsekonomiska principer. I ett vanligt företag är rationaliseringar på kostnadssidan ett ständigt pågående arbete. I landstinget gör man bara det när det kommer uttryckliga order därom från politikerna. Det finns ingen anledning att jaga besparingar om man inte måste.

Jag har sagt det förr och nu får jag anledning till att säga det igen. Landstingen är planekonomier. ”Den sista sovjetstaten” är inte Norge, utan de svenska landstingen. Jag är inte alls förvånad att en sån här sak dyker upp.

(Läs också gärna Trollhare som bisarrt nog inte tycker man bör kolla upp vad saker och ting kostar. Det är ”kapitalistiskt” att vara sparsam med skattemedel.) 

_____________________

Andra bloggar om: , , , , . Pingat på intressant.se.

Inte sant att Helmut Kohl äter smör

Efter Göran Perssons smörhistoria om Helmut Kohl är nätet idag fyllt med kommentarer som tar det för givet att historien är sann. Jag tror inte att den är sann. Jag tror inte att den är falsk heller. Jag vet inte vad som är sant eller falskt, men jag är inte så naiv att jag tror på en historia bara för att Göran Persson har berättat den för mig.

Dags för en liten föreläsning i elementär källkritik:

  • Att en historia berättats i TV betyder inte att den är sann.
  • Att historieberättaren har varit statsminister betyder inte att den är sann.
  • Att historien är rolig betyder inte att den är sann.

Hur vet man då om en historia är sann? Enklaste sättet är att kolla vilka andra källor som säger samma sak. Tumregeln säger att man bör ha minst tre av varandra oberoende källor. Sök på Google så får ni se om ni hittar någon annan källa än Persson som säger att Kohl gillar att äta smör. Jag har inte hittat något.

____________

Andra bloggar om: , , , , , . Pingat på intressant.se.