Stefan Olsson

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO, vill att landstinget i Östergötlands län ska ge lesbiska par gratis insemination. Annars är det fråga om diskriminering. Landstinget tar idag betalt av lesbiska par, men inte av heterosexuella par, som söker hjälp med assisterad befruktning.

Landstingets argument är att barnlösa heterosexuella par är barnlösa på grund av medicinska problem. Mannen eller kvinnans reproduktionsförmåga fungerar inte. De är handikappade. Alltså har de rätt till gratis insemination eftersom samhället bör hjälpa handikappade.

Lesbiska par är dock inte handikappade. Det är av naturen så beskaffat att två kvinnor med fullgod reproduktionsförmåga inte kan skaffa barn tillsammans.

Nu undrar jag därför hur HomO tänker? Är det ett handikapp att vara lesbisk?

______________

Andra bloggar om: politik, diskriminering, lesbiskhet, homosexualitet, insemination. Pingat på intressant.se.

Vad är en parasit? Ja, den som undrar rekommenderas läsa Skandia Livs debattartikel i dagens Aftonblad. I sin artikel påstår företagets VD att regeringen hemlighållit en reform som kommer att rycka undan grunden för alla privata försäkringar, och inför en retroaktiv lagändring. Regeringen alltså ljuger, tar dina pengar och bryter mot grundlagen, om man får tro Skandia Liv.

Kritiken är larvig bör inte tas på allvar. Vad regeringen gör är att den har påbörjat ett projekt för att täppa till ett stort läckande hål i de allmänna försäkringssystemen. Hålet består i att de privata försäkringar som Skandia Liv säljer orsakar kostnader för staten på ett sätt som staten inte själv kan kontrollera.

Jag har skrivit om det tidigare: Avtalsförsäkringar är orättvisa och bör avskaffas.

Privata tilläggsförsäkringar, exempelvis den extra sjukpenningen som många får genom sina fackföreningar, är inte några riktiga försäkringar alls. De finns inte till för att säkra inkomstbortfallet för försäkringstagaren, utan är en försäkring mot självrisken i den statliga grundläggande örsäkringen. Den solidariskt finansierade statliga försäkringen har en självrisk för att den inte ska överutnyttjas. Sjukpenningen är som bekant bara 80 procent av inkomsten. Tar man bort självrisken kommer försäkringen således att överutnyttjas, och det är staten som får betala.

Vad Skandia Liv vill göra är alltså att fortsätta kunna sälja försäkringar mot statens självrisker. Den marknaden kan man med gott samvete stänga. Försäkringsbolagens uppgift ska vara att skydda människors egendom och inkomster, inte att parasitera på dåligt fungerande statliga försäkringssystem.

______________

Andra bloggar om: politik, regeringen, skandia liv, avtalsförsäkringar. Pingat på intressant.se.

När den 14 åriga flickan skulle duscha upptäckte hon att styvpappan gömt en kamera i tvättkorgen. Hon upptäckte den genom att linsen syntes genom ett hål i korgen. För detta blev styvpappan åtalad och dömd för sexuellt ofredande i tingsrätten.

En ganska rimlig dom får man säga. Bevisläget var klart. Smygfilmningen skedde i ett sexuellt syfte och dessutom hade styvpappan smyggtittat på dottern vid ett annat tillfälle genom fönstret.

Häromdagen prövades dock målet av Svea Hovrätt. Styvpappan friades. Hovrätten menade nämligen att det inte är ett brott att smygfilma någon. Det finns ingen lag som säger att smygfotografering är förbjuden. Gör man det i smyg, säger hovrätten, så är det inte ofredande. Då har man inte haft som syfte att ofreda någon.

Hovrätten tänker naturligtvis fel. Frågan om det rör sig om ofredande eller inte måste ju i första hand ses utifrån offrets perspektiv. Det är sannolikt att styvpappan hade tänkt sig att dottern aldrig skulle få veta något. Han hade säkert inte alls tänkt utsätta henne för något ofredande alls. Men resultatet av hans handlingar blev ändå just ett ofredande.

Hovrätten påstår att mannen inte hade något uppsåt. Men det är just vad han har haft. Hans direkta uppsåt var ”bara” att smygfilma, men han visste att det egentligen var fel och att det fanns en risk för att dottern skulle upptäcka kameran. Därmed bör man dra slutsatsen att han haft full insikt om att om dottern fått syn på kameran skulle hon ha känt sig djupt kränkt. Ändå satte han dit kameran. (Alltså finns det ett s.k. likgiltighetsuppsåt.)

I det här fallet törs jag utan omsvep sticka ut huvudet och säga att hovrätten dömt fel. Den har snöat in på frågan om det är lagligt eller inte att filma någon utan dennes tillstånd. Det är lagligt, men det har inte med saken att göra.

Hovrätten borde istället lyssnat på sin egen rättskänsla. Låter det som en försvarbar handling att en styvpappa i sexuellt syfte smygfilmar sin 14-åriga dotter naken i duschen? Nej, det gör inte det. Då är den med all sannolikhet också olaglig.

Återigen undrar jag dessutom hur det kommer sig att brott mot barn sällan skapar rubriker i media?

(Domen avkunnades 16 oktober i Svea Hovrätt.)

_________________

Andra bloggar om: juridik, sexuellt ofredande, brott mot barn, rättssäkerhet. Pingat på intressant.se.

Idag har moderaterna på partistämman i Gävle beslutat sig vara för införandet av en äktenskapsbalk som säger att även samkönade par ska kunna ingå äktenskap. Jag har själv grunnat mycket frågan och nu när jag bevistade stämman tänkte jag att om stämmoombuden skulle vara tvungna att bestämma sig kunde det vara dags för mig också. Här är så min åsikt:

Om nationen Sverige ska vara som en familj, en gemenskap där alla får plats, där vi tillsammans ska leva sida vid sida, där vi ska umgås, arbeta, spela och leka tillsammans, en gemenskap där vi inte bara måste utan också vill vara tillsammans, måste vi se till att ingen grupp behandlas på ett sätt så att den allvarligt känner sig utesluten. Ty då har vi sannolikt gjort något som är fel. Det kanske inte är så att gruppen i verklig mening särbehandlas på något vis, men om denna grupp ändå tycker sig uppleva att det är på det viset, och dess önskningar om en förändring sitter så djupt i själen hos dem att de uppriktigt och av hela sitt hjärta ber oss andra att acceptera denna förändring, samtidigt som förändringen inte handlar om att svika de egna mest djupgående övertygelserna eller orsakar några förödande konsekvenser, är det rimligt att göra den till viljes.

Jag kommer alltså att framöver stödja partiets nya linje att staten ska erkänna samkönade äktenskap.

Den princip som jag har låtit mig vägledas av är den om nationen som en familj, och jag har uppfattat det som att vad de homosexuella är ute efter är det symboliska erkännandet från statens sida av homsexuella parförhållanden som äktenskap.

Övriga argument, om likabehandling inför lagen, familjerätt, barnuppfostran, internationella konventioner, teologi, m.m. har inte samma dignitet. I den moderata debatten var det många på för-sidan som hade som huvudargument att den nuvarande äktenskapsbalken inte behandlade hetero- och homosexuella lika. Men det menar jag är fel. Partnerskapslagen ger homsexuella par samma rättsskydd som heterosexuella äktenskap. Det enda som skiljer mellan homosexuella par och heterosexuella par är det symboliska. Det är det symboliska erkännandet som de homosexuella menar bekräftar tillhörigheten till gemenskapen, nationen som en familj.

Det här har varit ett ganska svårt beslut för mig att komma fram till. Inte känslomässigt, för jag är inte alls engagerad i frågan, vare sig för eller mot, utan rent intellektuellt sett. För mig personligen är nämligen ett äktenskap per definition en förening mellan en man och en kvinna. På samma sätt som en hund inte är en katt är för mig inte ett homosexuellt förhållande ett äktenskap. Jag kommer inte att automatiskt tänka på ett homosexuellt förhållande som ett äktenskap bara för att det sker en lagändring. Jag kan inte skicka mig själv på hjärntvätt. Och jag tycker inte heller att det är diskriminerande för jag tycker inte att det är diskriminerande mot en hund att jag inte kallar den för en katt.

I någon mån förringar också ett symboliskt upphöjande av homosexuella förhållanden till äktenskap det traditionella heterosexuella äktenskapets status, vilket är synd eftersom det traditionella heterosexuella äktenskapet är en mycket bra institution. Men jag tror att jag kan leva med det, eftersom staten tyvärr inte gör mycket i övrigt heller för att premiera äktenskapets status. Jag skulle egentligen vilja se en annan äktenskapspolitik helt och hållet. Det traditionella äktenskapet kommer inte att kraschlanda på grund av det här.

______________

Andra bloggar om: politik, moderaterna, äktenskap. Pingat på intressant.se.

Moderater talar gärna om frihet. Därmed tycks många av dem också tro att de är liberaler. Men hur är det med den saken egentligen?

Arvid Lindman hette partiets ledare mellan 1912 och 1935. Han brukade kalla sig konservativ. När partiet firade 20 års jubileum 1924 skrev han i medlemstidningen Medborgaren:

Högern är nu det enda parti av någon betydelse, som ha frihetens flagga hissad i topp … Vi vilja icke veta av andra inskränkningar i de enskildas rörelsefrihet än som betingas av hänsyn till andras rätt och samhällets lugna utveckling. Vi vilja lämna de enskilda individerna frihet att inom dessa gränser utveckla sig efter sin individuella egenart.

Lindman menade att en påtvingad likriktning var förkvävande:

Individernas egenskaper äro ytters olika, de växla i all oändlighet. Det finns plats för alla i ett folks mångskiftande verksamhet, om var och en får verka på rätt plats.

Vad jag vill visa med dessa citat är att svensk konservatism alltid har varit individualistisk och frihetsälskande. Som synes är det inte så stor skillnad mellan hur Arvid Lindman resonerade på 1920-talet och vad som sagts och tänkts på partistämman i Gävle nu i dagarna.

Det finns mycket mer att säga om förhållandet mellan konservatismen och liberalismen. En längre utläggning i ämnet får anstå till en annan gång. Det viktiga att komma ihåg är att individualism och frihet är tankar som vi burit med oss mycket länge, längre än existensen av de politiska beteckningarna liberalism och konservatism.

_______________

Andra bloggar om: politik, ideologi, konservatism, liberalism, moderaterna. Pingat på intressant.se.

I dagarna har moderaterna stämma. ”Fortsatt förnyelse” är temat. Mycket av sakinnehållet har förändrats sedan 2002, och mer är att vänta, men hur är det med de grundläggande idéerna?

I den för moderaterna viktigaste frågan, jobben, skulle jag säga att den inte har ändrats alls. Möjligen innebär ”Nya moderaterna” snarare en återgång till partiets äldsta tid. Så här stod det i partiprogrammet från 1919:

Den svenska högern ser i arbetet det enda säkra medlet att åstadkomma varaktigt enskilt och allmänt välstånd. Den enskilde måste lära att lita till sig själv. Det allmänna bör stödja honom i hans strävanden att genom eget arbete skapa sig en tryggad ställning.

Vad är detta om inte en klockren beskrivning av syftet med jobbavdraget?

______________

Andra bloggar om: politik, moderaterna, alliansen, nya moderaterna, jobbavdraget. Pingat på intressant.se.

Jag har förstått att jag inte är först, men det var först idag när MUF-orföranden höll sitt tal på moderaternas stämma som jag kom på varför jag tyckte att jag kände igen honom från något annat sammanhang…

________________

Andra bloggar om: politik, muf, moderaterna, wykman, gollum. Pingat på intressant.se.

Den dummaste kommentaren hittills om värdet av den traditionella kärnfamiljen står forskarna Fanny Ambjörnsson och Ingeborg Svensson för på Brännpunkt. Som många andra som vill argumentera för samkönade äktenskap anser de sig behöva angripa den traditionella familjen. Med sina vetenskapliga titlar i pant slår de fast:

Kopplingen mellan biologiskt ursprung och omsorg är … inte empiriskt grundad.

Det är naturligtvis ett fullständigt bisarrt påstående, som strider mot förnuft och erfarenhet. Dock kan det stämma att det inte finns några empiriska studier i ämnet. Det brukar nämligen inte forskas så mycket på självklarheter.

Att det finns unika band mellan biologiska föräldrar och deras barn, som gör att de biologiska föräldrarna, allt annat lika, är barnets bästa uppfostrare, måste ses som en självklarhet tills något annat kan bevisas. Med bevis menar jag inte lösryckta berättelser om enskilda elaka föräldrar, utan en längre serie av empiriska studier, i flera länder, i olika kulturer, vid olika universitet och under lång tid.

Någon sådan vetenskap, som bevisar hur onödiga de biologiska föräldrarna är existerar inte. Alltså är min och många andras ”förutfattade mening”, nämligen att biologiska föräldrar är något fantastiskt för ett barn att ha, den hittills klokaste uppfattningen om barns bästa som historien känner.

_______________
Andra bloggar om: politik, barn, familj, samkönade äktenskap, äktenskap. Pingat på intressant.se.

Jag vill fortsätta på temat om barns rättssäkerhet. Fortfarande är vår samhälle oerhört diskriminerade gentemot barn. Att tala om ofödda barns rättigheter är i det närmaste omöjligt, för den som inte vill bli brännmärkt offentligt. Men även födda barn anses av vårt samhälle som mindre värda.

Det mest flagranta exemplet på detta hittar man i brottsbalken. Om mord står det att den som berövar en annan livet ska dömas till minst tio års fängelse, och om det är dråp ska det bli minst sex år i fängelse. Men det här gäller inte för spädbarn. För i samma lag står det:

3 § Dödar kvinna sitt barn vid födelsen eller eljest å tid då hon på grund av nedkomsten befinner sig i upprivet sinnestillstånd eller i
svårt trångmål, dömes för barnadråp till fängelse i högst sex år.

En kvinna kan alltså slå ihjäl sitt nyfödda barn utan att det kallas mord. Det heter istället ”barnadråp” och kan inte straffas hårdare än med sex års fängelse.

Är det någon som tror att en liknande lagtext skulle accepteras gentemot någon annan grupp i samhället? Vad skulle hända om lagen sa att en man som slagit ihjäl sin hustru medan han befunnit sig i ett ”upprivet tillstånd eller svårt trångmål” ska få ett mildare straff, och att rubriceringen inte ska vara mord utan ”hustrudråp”? En sådan lag skulle aldrig accepteras. Ingen vettig människa kan ju tycka att ett ”upprivet tillstånd” är en giltig ursäkt för att slå ihjäl någon.

Hur kan vi ha en lag som dömer ut mildare straff för mord på spädbarn? Moraliskt sett är det obegripligt. Varje människoliv ska ju värderas lika.

Däremot är det inte svårt att förstå varför det har blivit på det här viset. Vuxna har mer makt än barn, och som alla andra maktägande grupper ser de i första hand till sina egna intressen. Detta gäller tyvärr även samhällets allra snällaste grupp – mammorna. Samtidigt tror jag att den dag samhället får upp ögonen för hur felaktig denna lagtext är kommer också mammorna att vara den grupp som först av alla begär att den ska ändras.

_______________
Andra bloggar om: politik, juridik, barn, diskriminering, barns rättigheter. Pingat på intressant.se.

23 oktober förra året kom en mycket märklig dom. En pappa som hade avancerat sex med sin åttaåriga dotter friades från våldtäkt. 1 oktober i år fastställde hovrätten domen. Det var inte våldtäkt, eftersom pappan sov.

Ett mål av detta slag är oerhört svårt att yttra sig om. När det gäller barn är sekretessen omfattande och den dom som jag kunnat ta del av är inte den fullständiga. Trots det är jag ändå kritisk.

Spontant förefaller det nämligen fullständigt orimligt att en man kan genomföra ett flertal grova sexuella handlingar (analsex, oralsex) mot en åttaåring i sömnen. Det finns människor som lider av en sjukdom som gör att de initierar sex med andra (eller sig själva) i sömnen. Den här mannen var dock 37 gammal när händelsen inträffade. Om han nu hade denna sjukdom borde det ju ha visat sig tidigare.

Vare sig i tingsrättens eller hovrättens dom står det dock något om bevisningen på den här punkten. Hur vet vi att mannen verkligen sov? Jag har som sagt inte läst den fullständiga domen, och det kanske framgår där, men hur ska vi medborgare kunna lita på rättsväsendet om vi inte får veta hur domstolen kommit fram till sitt beslut?

Även om domstolarna inte har kunnat gå in på detaljer hade de kunnat säga något om vilken typ av bevisning som legat till grund för slutsatsen att mannen verkligen sov. Nu säger domstolarna ingenting. Det är inte hållbart. I ett så viktigt fall som detta är måste vi för rättsäkerhetens skull få veta mer. 

Är det inte också märkligt att det inte blivit en större sak av detta i media? TT skickade ut en notis några tidningar plockat upp, men varför har det inte blivit någon debatt? Ska man kunna skylla på att man sov och sen gå fri från våldtäkt?

_______________

Källor:
Hudiksvalls tingsrätt, 23/10 2006, mål B 1600-XX.
Hovrätten för nedre Norrland, 1/10 2007, mål B 1221-XX.
(Skriver inte ut målnr. fullständigt. Domarna är offentliga, men den som är nyfiken får själv anstränga sig för att leta rätt på dem.)

_______________
Andra bloggar om: juridik, våldtäkt, pedofili, rättssäkerhet. Pingat på intressant.se.

Igår  presenterade moderaterna en Temo-undersökning i några aktuella frågor. Försvarsfrågan finns naturligtvis med. Till partiledningens lättnad visar det sig att en majoritet av de moderata sympatisörerna accpeterar besparingarna på försvaret.

Istället är det centerpartiets väljare som träder fram som försvarskramarna. Bland moderaternas väljare är det 37 procent som ogillar besparingarna, men hos centerväljarna är det 48 procent. Centerväljarna är den enda grupp där det finns en majoritet mot förslaget.

Resultatet är faktiskt lite förvånande. Jag trodde att partiledningen skulle åka på smisk i den här frågan. Moderaterna är fortfarande det enda parti som på allvar bryr sig om försvarsfrågorna. Därför är det förvånande att se att centerväljarna nu framträder som den mest försvarsvänliga gruppen. Centerpartiets ledning har ju legat lågt i den här frågan.

Undersökningen har kritiserats för att vara vinklad. Läs Carl Melins kritik. Just den här frågan är dock ställd på ett neutralt vis. Man bör kunna lita på resultaten för denna fråga.

Länk till undersökningen.

______________

Andra bloggar om: politik, moderaterna, centern, försvaret. Pingat på intressant.se.

Det är sällan journalister kan ertappas med regelrätta lögner. Men ibland händer det. Förra veckan sände Sveriges Radio P1 i programmet Kropp & Själ en intervju med en ”ung kvinna” som berättade om hur det var när hon gjorde abort. ”Den unga kvinnans” historia handlade om att hon inte hade några samvetsbetänkligheter efter att ha begått abort, och att man inte heller borde se det som ett problem.

Vad Sveriges Radio P1 inte berättade var dock att kvinnan var vice ordförande i Ung Vänster.

Antingen är detta sanslöst dålig journalistik eller en medveten lögn från redaktionens sida. Ung Vänster är en radikal politisk organisation. Om dess vice ordförande intervjuas om aborter är det inte fråga om personliga reflektioner utan politiska uttalanden. Begriper man inte det ska man inte jobba som journalist. Då är man så korkad att man kan bli lurad av vem som helst. Så här försvarar sig dock P1:s kanalchef Cecilia Bodström:

”Jag kände inte att hon uttalade sig som vänsterpartist.”

Man tar sig för pannan. Det här är alltså inte vilken reporter som helst på P1 som säger detta utan P1-chefen, kanalens högsta chef. Antingen är Bodström Sveriges i särklass mest korkade journalist eller så försvarar hon en medveten lögn.

Nu undrar man: Vilka andra vänsterpartister har fått lägga ut sitt partis program som ”personliga reflektioner”? Hur ofta brukar P1 anlita vänsterpartister för att spela ”vanliga människor”?

Läs mer på Världen idag, här och här.

_______________

Andra bloggar om: politik, media, sveriges radio, p1, abort, ung vänster, vänsterpartiet. Pingat på intressant.se.

Så har även jag läst Svea Hovrätts dom mot de två åtalade s.k. Stureplansprofilerna. Den förefaller vara rimlig. Problemet är bara att jag tycker att tingsrättens dom också i någon mån är rimlig. Jag har läst den också.

Den springande punkten är vad man ska tro om kvinnans berättelse. Tingsrätten menar i sin dom att hennes historia är trovärdig, men att det ändå finns rimligt tvivel. När kvinnan togs om hand av polisen hade hon nämligen en alkoholhalt på 1,49 promille. Det var ca 4 timmar efter våldtäkten. Alltså var hon rejält berusad när det hände. Tingsrätten säger därför inte att det inte var någon våldtäkt, utan att berusningen gör att det finns rimligt tvivel, och att man måste fria i ett sådant läge.

Hovrätten däremot menar att den polis som tog hand om kvinnan inte tyckte att denne uppträdde särskilt berusat, och att man bör lita på att polisens erfarenhet att bedöma sådant. Alltså, menar hovrätten, bör man inte misstänka att kvinnan, trots sin berusning, inte skulle ha kunnat berätta vad som faktiskt hade hänt. Därtill menar hovrätten att kvinnan varit oerhört skärrad och inte heller tvekat att anmäla våldtäkten, vilket också stärker hennes trovärdighet.

Jag är inte helt övertygad om att hovrätten tänkt rätt när det gäller kvinnans berättelse. 1,49 promille i blodet är en ordentligt hög grad av berusning, och den var sannolikt ännu högre när själva våldtäkten begicks.

Däremot tror jag ändå att domen är riktig, men av andra skäl. Kvinnans fysiska skador visar att det inte har varit fråga om något normalt samlag. Männen påstår att hon var med på allt, men det är inte trovärdigt. Tvärtom kan de inte förklara hur vissa skador uppkommit. I tingsrättens dom omnämns dessutom fler skador än i hovrättens dom.

Jag tror att det gick till så här: Kvinnan var sanslöst berusad. Sexet började frivilligt. Sen fick männen för sig att de skulle ”leka våldtäkt”, eftersom kvinnan var för full för att förstå vad hon gjorde. ”Leken” gick överstyr, och kvinnan kunde inte värja sig, dels på grund av sin berusning, dels på att hon var ensam mot två män. – Så tror jag att det gick till. Det är en annan historia än den som berättas av både kvinnan och gärningsmännen. Men den är lika vidrig och handlar likförbannat om en våldtäkt.

För övrigt tycker jag fyra år för en grov våldtäkt är ett för kort straff.

_________________

Andra bloggar om: juridik, straffrätt, stureplan, stureplansprofilerna. Pingat på intressant.se.

(Mannen inuti t-shirten är inte jag.)

Läste idag i C.S. Lewis skrift ”Vad de kristna tror”. Följande kommentar om ateismen träffar huvudet på spiken:

Är man en kristen, behöver man inte tro att alla de andra religionerna skulle vara idel osanning. Är man ateist, måste man tro att kärnan i all världens religioner helt enkelt är en enda stor lögn. Är man åter en kristen, står det en fritt att tro att alla dessa religioner, även de mest kuriösa, åtminstone rymmer en aning sanning. När jag var ateist, försökte jag intala mig att större delen av mänskligheten alltid haft orätt i den fråga som angick den mest; när jag blev kristen, kunde jag ha en mera frisinnad syn.

Bättre än så går det knappast att förklara vari ateismens misstag ligger.

Jag har kritiserat ateismen förut på min blogg, och kommer att fortsätta att göra det. Det beror inte på att jag betraktar ateismen som en särskilt förkastlig åskådning, utan på att vissa av dess anhängare är så uppblåsta och oförmögna att resonera kritiskt om sina egna grundläggande föreställningar. Jag respekterar ateismen som en tro, på samma vis som islam eller hinduismen. Ateisterna som människor förtjänar också samma respekt som alla andra religiösa människor.

Det jag inte kan fördra är dock den sorts ateism som gör anspråk på att hålla en högre grad av vetenskaplighet än andra religioner, eller att den skulle vara mer rationell och mer fördomsfri. Som Lewis påpekar är det intellektuellt sett en brist att så tvärt hålla på en enda uppfattning, som ateismen gör, och vägra tillerkänna andra uppfattningar något värde. Vetenskapligt sett är detta en osund hållning. Den typen av ateism är inskränkt och förtjänar därför hård kritik.

_______________
Andra bloggar om: religion, ateism, vetenskap, kristendom. Pingat på intressant.se.

…hittar man i Aftonbladet:

Peter Svanborg är vd för ”Hjälp hemma” och även ordförande i hushållsnära tjänster-firmornas intresseorganisation, IFHT.
- Det är ett otroligt tryck. Vi har anställt en person i veckan sedan vi drog igång.

Har vänsterns gnäll om pigjobb kommit av sig? Jag har inte hört så mycket om det på senare tid. Håller socialdemokraterna på att svänga i den frågan också?

________________
Andra bloggar om: politik, pigjobb, pigavdrag, socialdemokraterna, hushållsnära tjänster, alliansen, regeringen. Pingat på intressant.se.

Håller Sverige på att bli ett land för religiös intolerans? Jag tror det. Det är inte de religiösa som är problemet, utan de anti-religiösa. Det senaste som rapporteras är nu att barn på den kommunala förskolan i Lesjöfors i Värmland inte ska få fira Jul på traditionellt vis. Julpynt med änglar får inte förekomma. Det traditionsenliga Julspelet i kyrkan får inte besökas, rapporterar NWT och Expressen.

Det är Filipstads kommuns ”opolitiska” rektor för förskolan som utgått med detta påbud. Hon menar att det är en nödvändig konsekvens av läroplanen. Barnen får inte utsättas för ”ensidig” påverkan av religion.

Förskolerektorns krav på religiös utrensning motiveras märkligt nog inte ens av att det skulle kunna finnas barn som tillhör andra religioner än den kristna. Det finns nämligen inga sådana i den barngrupp det handlar om. Inte heller handlar det om att barn med utländsk bakgrund skulle hamna i kläm. Tvärtom har föräldrarna till dessa barn protesterat mot religionsförbudet.

Vad handlar det då om? Jo, en medveten vilja att fördriva alla religiösa yttringar från vår gemensamma samhällskultur. Det handlar om människor som menar att det faktum att staten ska vara sekulär betyder att hela samhället i övrigt också måste vara det. Religionen måste därför fördrivas från det offentliga rummet.

De som resonerar på detta vis tror ofta att de är neutrala i trosfrågor. De vill vara goda liberaler. Men resultatet är varken neutralt eller liberalt. Det är inte neutralt eftersom det förutsätter att frånvaron av religion är ett bättre liv än ett religiöst liv. Det är således ett ställningstagande för en viss typ av livsstil. Inte heller är det liberalt. För om jag inte minns fel är rätten att fritt få utöva sin religion liberalismens historiska signum. Religiös intolerans, som det är fråga om i Lersjöfors, är väl själva antitesen till liberalism?

_______________
Andra bloggar om: politik, religion, kristendom, jul, liberalism, filipstad. Pingat på intressant.se.

Idag skriver Lars Danielsson (s) på DN Debatt att han tycker man kan lägga ned utrikesnämnden. Utrikesnämnden fyller inte längre någon funktion. Det finns andra fora som fungerar lika bra och som passar bättre in i det vardagliga politiska arbetet.

Jag håller med i Danielssons kritik om att utrikesnämnden kommit att bli överflödig. Den var användbar på den tiden då det var av yttersta vikt att utrikespolitiska frågor handlades med sekretess. Med krigiska och hotfulla stormakter som grannar blev utrikespolitiken mycket känslig. Överläggningar mellan partiledarna kunde inte ske öppet. Utrikesnämnden fyllde således ett syfte. Men idag ser situationen annorlunda ut. Vi har en mycket fredligare omvärld, och de känsliga ärenden som ändå finns kan hanteras genom vanliga partiledaröverläggningar, på det sätt som Danielsson föreslår.

Men jag vill ändå ha utrikesnämnden kvar. Ordförande i nämnden är nämligen kungen, och det vore synd om kungens statsceremoniella uppdrag beskars ännu mer än vad som redan gjorts. Att vara ordförande i utrikesnämnden har ingen som helst politisk dimension, utan skulle kunna utföras av vem som helst som vet hur man fördelar ordet vid ett möte. Det är en partipolitiskt fullständigt neutral post. Alltså passar den alldeles utmärkt för kungen att sköta om.

Danielsson påstår att det är en konstituionell anomali att kungen har detta uppdrag. Men så är det naturligtivs inte. Det är tvärtom en anomali att kungen inte har fler uppdrag av denna typ. Vårt land är en konstitutionell monarki. I en sådan tillhör det kungens roll att ansvara för de statsceremoniella uppgifterna. Till dessa hör att ta emot statsbesök, göra statsbesök, öpnna riksdagen m.m. Det borde också vara kungen som formellt sett utser statsminister, på samma sätt som man gör i Norge och Danmark. Tyvärr är det inte så i vårt land, och det är där den riktiga anomalin visar sig.

_______________
Andra bloggar om: politik, kungen, danielsson, monarki, författning, utrikesnämnden. Pingat på intressant.se.

För ovanlighetens skull är jag för ett utökat statligt stöd till en frivillig organisation. Jag tycker att Förbundet Humanisterna ska få status som trossamfund och därmed erhålla statsbidrag.

Förbundet Humanisterna är det religionsfientliga sällskap som Christer Sturmark är ledare för. De har ansökt om att få statsbidrag som trossamfund, men fick nej av regeringen förra veckan (Dagen).

Jag tycker att det är synd, för det hade betytt att Sturmark äntligen tvingas erkänna att ateismen är en trosuppfattning. Sturmark är ateist och den livsåskådning hans förbund erkänner sig är i allt väsenligt ateistisk. Den säger sig vara ”humanistisk”, men humanism är ingen livsåskådning. Det går nämligen alldeles utmärkt att vara humanist och kristen på samma gång. Kolla här t.ex: Förbundet för Kristen Humanism.

Ateism är däremot en livsåskådning, en trosuppfattning, och jag tycker att det är fullt rimligt att den får statligt stöd på samma sätt som alla andra trosinriktningar. Sturmark och andra ateister brukar nämligen inte vilja erkänna att ateismen är en tro. De brukar påstå att deras uppfattningar om världen och verkligheten bara grundar sig i vetenskap och rationellt tänkande. Ateisterna säger sig inte tro någonting, utan de har bara ”uppfattningar”. Med status som trossamfund hade den positionen varit svår att försvara.

Tack till Akademin för klassisk kulturkritik som gjorde mig uppmärksam på denna nyhet.
________________
Andra bloggar om: politik, religion, ateism.humanism, sturmark. Pingat på intressant.se.

På torsdag gör jag ett inhopp som talare på Föreningen Heimdal i Uppsala. Rubrik: ”Moderat idéutveckling – Var står moderaterna 2010?”.

Tid: kl 19.30.
Adress: S:t Larsgatan 10.

Anledningen till inhoppet är att den tidigare inbjudne talaren från Scientologerna hoppat av. Heimdal hade nämligen fräckheten att antyda att Scientologerna möjligen var en sekt.

Kom och delta i diskussionen!

Gå i på P1 Morgons hemsida och lyssna på Olle Rossander. Det är inte bara den nuvarande regeringen som tyckte att det var en bra idé att anlita Carnegie. Enligt Rossander gick Carnegie ”som barn i huset” under förra regeringen. De socialdemokrater som nu går omkring och babblar om Mats Odells bristande omdöme gjorde samma sak själva bara för något år sedan.

Länk till P1 Morgon.

_______________
Andra bloggar om: politik, carnegie, socialdemokraterna, regeringen, mats odell, odell. Intressant.se.

Ylva Johansson (s):

2005: ”Jag är inte beredd att släppa ut alla receptfria läkemedel i handeln. Det är ju därför vi har slagits för apoteksmonopolet.”

2007: ”Jag tror att det är många som tycker att det vore enkelt om man kan köpa till exempel allergimedicin, salva mot eksem, eller förkylningsmedel i den vanliga handeln.”

Var står socialdemokraterna nuförtiden egentligen i privatiseringspolitiken? För eller mot? Det har blivit allt svårare att begripa. I Uppsala län har socialdemokraterna sagt ja till privatiseringen av tre vårdcentraler. Men sen har man i en rad debattinlägg i dagspressen attackerat alliansen för att drabbats av privatiseringshysteri. Ena dagen är man för, andra dagen är man mot.

Källor: SR Ekot 050616, SR Ekot 071003.

_______________
Andra bloggar om: politik, socialdemokraterna, apoteket, lappkast. Pingat på intressant.se.

Ytterligare ett bevis för att bensinbilens dagar är räknade: företaget Altair Nano har utvecklat en bil som kan köra 40 mil utan uppladdning.

Bilen är naturligtvis inte färdig för marknaden ännu. Det kommer att dröja. Men vad ska vi egentligen med den gamla bensinbilen till när det är så uppenbart att det finns fungerande alternativ? Redan nu finns biobränslen som fungerar exakt lika bra. Om några år finns batteridrivna bilar som kommer att ersätta alla bilfärder under fem mil, vilket är majoriteten av alla bilfärder.

Det intressanta med det som sker inom el-bilutvecklingen är att det råkar vara samma sak som skett med mobiltelefonerna. Batterierna blir mindre och räcker längre.

Läs mer på Processnet.

_______________
Andra bloggar om: politik, bilar, miljöbilar. Pingat på intressant.se.

Alla ni som trodde att akrylamidhotet var över. Glöm det! Nu är det bevisat igen: DU FÅR CANCER AV CHIPS!

Det är experterna i livsmedelskemi i Lund som vill varna allmänheten för den nya hälsofaran. Bevisen är väl inte helt jättebra. Några studier som omfattar människor finns ännu inte. Men det finns akrykamid i chips. Det är ställt utom allt rimligt tvivel. Och det mesta finns tyvärr i de brända bitarna, som jag tycker är godast. Experterna vill därför nu skrämma … förlåt … varna allmänheten. SR Ekot rapporterar:

– Det är svårt att svara på hur farligt akrylamid är, det finns fortfarande ingenting som säger att det inte skulle vara farligt. Så länge man inte har kunnat bevisa att det inte är farligt så tycker jag att man ska försöka undvika det i så stor utsträckning som möjligt, säger Kerstin Skog, som samordnade projektet.

Egentligen vet vi inte om akrylamid i friterad potatis ökar risken för cancer hos människor eller inte. Men det skulle kunna vara så. Alltså är det JÄTTEFARLIGT!

Det är således inte fettet i chipsen som är det farliga. Fett kan bara orsaka övervikt som i sin tur kan orsaka diabetes, hjärtinfarkt och många andra läbbiga sjukdomar. Vi har visserligen tonvis med bevis för detta, som dessutom grundar sig i studier utförda på människor och inte djur, men det finns ingen anledning till oro. För det är ju cancer som är den mest läbbiga sjukdomen av dem alla!

För övrigt vill jag påminna alla om att de alltid bör bära cykelhjälm eftersom man kan få hjärnskador annars, inte vistas i sina hem alltför mycket eftersom flest olyckor sker i hemmet samt att kvinnor bör undvika alla män eftersom det mesta av mäns våld mot kvinnor kommer från vanliga nyktra män. Slutligen vill jag också uppmana alla som badar att alltid ha flytväst på sig, eftersom drunkningsolyckor ofta sker i samband med bad.

________________
Andra bloggar om: politik, canceralarm, cancer, akrylamid, cancerrisk, chips. Pingat på intressant.se.