Moderaterna, konservatismen och friheten

Moderater talar gärna om frihet. Därmed tycks många av dem också tro att de är liberaler. Men hur är det med den saken egentligen?

Arvid Lindman hette partiets ledare mellan 1912 och 1935. Han brukade kalla sig konservativ. När partiet firade 20 års jubileum 1924 skrev han i medlemstidningen Medborgaren:

Högern är nu det enda parti av någon betydelse, som ha frihetens flagga hissad i topp … Vi vilja icke veta av andra inskränkningar i de enskildas rörelsefrihet än som betingas av hänsyn till andras rätt och samhällets lugna utveckling. Vi vilja lämna de enskilda individerna frihet att inom dessa gränser utveckla sig efter sin individuella egenart.

Lindman menade att en påtvingad likriktning var förkvävande:

Individernas egenskaper äro ytters olika, de växla i all oändlighet. Det finns plats för alla i ett folks mångskiftande verksamhet, om var och en får verka på rätt plats.

Vad jag vill visa med dessa citat är att svensk konservatism alltid har varit individualistisk och frihetsälskande. Som synes är det inte så stor skillnad mellan hur Arvid Lindman resonerade på 1920-talet och vad som sagts och tänkts på partistämman i Gävle nu i dagarna.

Det finns mycket mer att säga om förhållandet mellan konservatismen och liberalismen. En längre utläggning i ämnet får anstå till en annan gång. Det viktiga att komma ihåg är att individualism och frihet är tankar som vi burit med oss mycket länge, längre än existensen av de politiska beteckningarna liberalism och konservatism.

_______________

Andra bloggar om: , , , , . Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

Kommentarer stängda.