Stefan Olsson

Miljöpartiet är för skriftliga omdömen i skolan men mot betyg. De slår sig för bröstet och säger att denna uppfattning bygger på forskning. ”Forskningen visar entydigt att betygen inte motiverar till mer kunskapsinhämtning”, påstår partiet. Stämmer detta? Jag har kollat upp saken.

Den forskare miljöpartiet hänvisar till är Dylan William. Så här säger han:

The research on feedback shows that much of the feedback that students receive has, at best, no impact on learning, and can actually be counter-productive. One study (Kluger & DeNisi, 1996) reviewed over 3000 research reports on the effects of feedback in schools, colleges, and workplaces. They then rejected studies that failed to reach the highest standards of methodological rigour and were left with just 131 studies. Across these 131 studies, they found that, on average, feedback did increase achievement, but that in 40% of the studies, feedback actually made people’s performance worse than it would have been without feedback. The key feature of these studies was that feedback was, in the psychological jargon, ‘ego-involving’. In other words, the feedback focused attention on the person rather than the quality of the work, for example by giving scores, grades or other forms of report that encouraged comparison with others. For the 60% of studies that found a positive impact on performance, Kluger & DeNisi found that the biggest impacts occurred when feedback told not just what to do to improve, but also how to go about it.

Det kan man knappast påstå är entydiga resultat. I 60 procent av fallen har alltså någon form av feedback till eleverna haft ett gott resultat. Sen är det också så, som den uppmärksamme läsaren redan noterat, att det inte är professor Dylan själv som står bakom dessa resultat utan Kluger & Denisi. Vad säger då de?

Since the beginning of the century, feedback interventions (FIs) produced negative–but largely ignored—effects on performance. A meta-analysis (607 effect sizes; 23,663 observations) suggests that FIs improved performance on average (d = .41 ) but that over 1/3 of the FIs decreased performance.

Där ser man. Kluger & Denisi menar att det har varit en dominerade föreställning att betyg (feedback interventions) är skadlig för lärandet, men att den kanske inte stämmer. De lutar faktiskt åt att betyg verkligen har effekt. Bilden är dock allt annat än entydig. Författarna är själva av uppfattningen att 90 års forskning givit väldigt magra resultat.

Vad lär vi oss av detta? Jo, 1) den kan vara bra att läsa den forskning som man hänvisar till även om man är språkrör i miljöpartiet, 2) forskning är sällan entydig, 3) vetenskapliga bevis finns för att betyg har effekt. Betyg kan ha en negativ effekt också, men rätt utformade kan de funka.

Källor:
- William, Dylan, 2006, Does Assesment Hinder Learning?, Speech delivered by Professor Dylan Wiliam at the ETS Europe breakfast salon.
- Kluger, Avraham & Denisi, Angelo, 1996, The Effects of Feedback Interventions on Performance: A Historical Review, a Meta-Analysis, and a Preliminary Feedback Intervention Theory, Psychological Bulletin, Vol. 119, No. 2, 254–284.

__________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, skolan, miljöpartiet, betyg. Pingat påp intressant.se.

Jag har tidigare påstått att den usla situationen i skolorna är socialdemokraternas fel. Jag har också påstått att det är just socialdemokraternas extrema jämlikhetsideal som är en av huvudorsakerna. Jämlikhetsfundamentalisterna är så frukansvärt rädda för att det ska uppstå skillnader mellan människor att de aldrig kan tänka sig att släppa fram talanger, för då skapar man en elit. Det ska inte finnas någon elit, enligt dem.

Ett typiskt uttryck för detta publiceras idag i Aftonbladet. Det är debattören Magnus Nydén som inte gillar TV-serien 9A, eftersom den andas elitism. Den påstår att det finns bra och dåliga lärare, och att man kan få bättre resultat i skolan om man rekryterar bättre lärare. Inte bra, enligt Nydén:

Är det ett samhälle av ”supermäniskor” vi vill ha? Eller vill vi ha ett samhälle som tillåter människor att misslyckas, men som gärna citerar Samuel Beckett: ”…det spelar ingen roll. Försök igen! Misslyckas igen! Misslyckas bättre!”

Herregud! Säg det till den elev som går ut nian utan att kunna läsa ordentligt. ”Du hade otur grabben. Du fick en lärare som var helt oduglig. Vi låter alla som vill få jobba som lärare, oavsett om de kan nåt eller inte. I vårt fina jämlika samhälle vill vi nämligen inte göra skillnad mellan folk och folk. Det är taskigt för dig att du inte kan läsa, men du vill väl inte att vi ska ha ett elitsamhälle!”

Tänk om vi rekryterade läkare på samma vis. Tänk om vi tyckte att det var OK att en läkare ”misslyckades” ibland. Skulle vi acceptera det? Nej. Så varför ska vi tillåta att lärare misslyckas med sin undervisning?

________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, skola, socialdemokraterna. Pingat på intressant.se.

Varför är det bara folk som tillhör vänstern som blir kränkta? För några år sedan hette det att man var ”exkluderad”. Nu är det kränkt. Det är dock bara vänstermänniskor som håller på så. Varför?

Problemet har sin botten i att det finns en grupp vänstermänniskor som kommit att förälska sig i teorier om strukturell underordning i kombination med en relativistisk kunskapssyn, främst queerteoretiker och feminister, och som vill utnyttja vetenskapen i politiska syften. Det är en ganska liten grupp, som dock inom så kallade intellektuella kretsar, är ganska inflytelserik.

Dessa personer vill väl. De vill bli av med diskriminering av olika minoriteter, och vill utveckla samhällsvetenskapliga teorier för att förklara hur diskrimineringen ser ut. Men av någon anledning har de också tillägnat sig en relativistisk kunskapssyn, och det är där som allt kör ihop sig. Med en relativistisk kunskapssyn menar jag att man tror att det inte finns några objektiva sanningar, utan allt är en fråga om subjektiva omdömen. All kunskap är därför relativ, ytterst subjektiv, dvs. personlig. Om två personer har motstridiga uppfattningar beror inte det på att den ene skulle ha fel, utan båda har rätt samtidgt. Var och en har rätt till sin sanning.

Det är tron på den personliga sanningen som gör att folk kan hävda att de är kränkta och bli tagna på allvar. Den som är kränkt upplever ju på sitt personliga plan att hon eller han verkligen är kränkt. Alltså är kränkningen verklig. Det är den personliga upplevelsen som är bekräftelsen på att kränkningen verkligen ägt rum, att den är sann.

Med ett sådant förhållningssätt blir det omöjligt att motbevisa att en kränkning skulle ha hänt. Oavsett vad man anför för bevis för motsatsen kan den som påstår sig vara kränkt alltid hänvisa till sin personliga upplevelse.

Märkligt nog är det bara vänstermänniskor som tänker på detta vis. Det är svårt att hitta den här typen av vetenskapsteoretiska föreställningar inom högern. Jag vet inte riktigt varför det är så. Troligtvis har det med tradition att göra. Klassisk konservatism går ju som bekant ut på att försvara absoluta sanningar.

Samtidigt måste man vara tydlig med att påpeka att detta verkligen inte gäller all vänster. Jag vet från min egen tid i Uppsala att det fanns många inom vänstern som var rent ut sagt förbannade på att denna usla form av vetenskapsteori florerade inom deras kretsar. De menade att en sund vänster måste arbeta med bästa tänkbara vetenskapliga metoder och kände en frustration över att goda ambtioner ofta landade i teoretiska träsk. Jag lider med dem.

______________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, vetenskap, kränkt, feminism, queerteori. Pingat på intressant.se.

Det är nu många som vill förneka att kränkningshysterin är verklig. Exempelvis skriver Krister Fahlstedt i Expressen att det blivt en ”trend” att angripa de kränkta. Sanningen är att det är precis tvärtom. Det finns utbredd rädsla att ifrågasätta de som säger sig vara kränkta. Det finns en kränkningsnoja. Här är ett verkligt exempel, berättat för mig av en vän som läser till präst.

Min kompis var för två veckor sedan på en planeringshelg inför ett kommande konfirmationsläger. Man diskuterade hur gudstjänsterna skulle se ut, vilka ämnen som skulle tas upp och vilka psalmer som skulle sjungas. Då visade det sig att en av psalmerna började med orden ”Gå med Jesus”. Det var inte bra. I konfirmandgruppen skulle det nämligen komma att ingå en person som var rullstolsburen. Hon kunde ju känna sig kränkt om man sjöng en psalm som handlade om att man skulle ”gå” med Jesus.

Otroligt, eller hur? Men så blir det när man ständigt är rädd för att kränka någon. Jag förstår att många inte tror på den här typen av berättelser. Jag själv är verksam i en miljö där liknande saker inte händer. Jag jobbar i en miljö som domineras av civilingenjörer. Dessa verkar inte veta vad kränkningar är (eller så är de bara normala). Men i Svenska kyrkan händer det hela tiden. Det här är bara en av många liknande historier.

(Det bör väl påpekas att min vän inte tillhörde dem som tyckte att ordet ”gå” var kränkande.)
_____________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, religion, zaremba, kränkningar, svenska kyrkan. Pingat på intressant.se.

Det är märkligt att se hur många sossar som plötsligt blivit anhängare av regeringens utnämningspolitik. För det är väl så man ska tolka kritiken mot att regeringen utnämnt Mikael Odenberg till VD för Svenska Kraftnät? Så här säger Peter Hultkvist (s) till SR Ekot:

– Det har var ett riggat jobb för Odenberg. Man skulle lösa problemet att han avgick som försvarsminister och ge honom en annan befattning. det inser alla att det är så och det går inte att lura folk på den punkten.

Kritiken är riktig, men det är bara det att det är precis så den socialdemokratiska utnämningspolitiken sett ut under nästan ett sekel. Att anklaga någon för en synd man själv begått … jag har för mig att det finns ett ord för det …

Icke desto mindre är ärendet hopplöst dåligt skött. Jag instämmer till fullo med Stefan Attefalls (kd) kritik. Om vi ska ha en öppen konkurrens till alla höga chefsbefattningar i staten, då måste principen gälla rakt över, utan undantag.

Jag förstår inte heller hur Reinfeldt kan tala om att den här rekryteringen skulle ha gjorts i enlighet med de nya reglerna. I huvudsak har ärendet skötts av Näringsdepartementet (som kontrolleras av centern). Reinfeldt har haft en begränsad insyn. Med rätt fakta är det sällan Reinfeldt gör bort sig i media, men jag är inte säker på att han har haft tillgång till fakta den här gången. Återigen undrar man därför hur det står till i statsministerns pressavdelning.

___________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, reinfeldt, socialdemokraterna, regeringen, odenberg. Pingat på intressant.se.

Har precis läst Åsa Linderborgs angrepp på Maciej Zaremba i Aftonbladet, ett skolexempel på ett angrepp ad hominem.

Problemet är inte, enligt Linderborg, att det finns människor i vårt land som går omkring och hävdar att de är kränkta och diskriminierade för vilken skitsak som helst och anmäler arbetsgivare, skolor m.m. för diskriminering. Nej, problemet är Zaremba. Han är en skurk. Han vinklar och vrider på sanningen, och han är höger. En sådan hemsk människa ska man inte tro på!

Det är som vanligt. Har man ingenting att säga i sak får man gå på person.

Zaremba är verkligen en finne i baken på vänstern, och det måste ju reta dem till vansinne att han får skriva på DN Kultur. Där ska ju vänstern få lägga ut sin världsbild, och så kommer han och stör! Jädrans typ, alltså.

Är det rätt att säga att han är höger? Javisst, kan man säga det, åtminstone borgerlig. Men jag ser inte det som ett problem. Vi har blivit så vana vid att journalister är vänster att detta har blivit normen. Många tror att ”neutralt” är det samma som vänster. När Zaremba gör vad Janne Josefsson och andra vänsterjournalister gör, fast tvärtom, tar det hus i helsicke.

____________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, media, dn, zaremba, linderborg, aftonbladet, personangrepp. Pingat på intressant.se.

Just nu pågår riksdagsdebatten om betygen i skolan. Socialdemokraterna säger att de vill göra upp med alliansen om skolpolitiken och är missnöjda med att regeringen inte ställt upp.

Gå inte på det! säger jag. Vi vet att sossarnas skolpolitik är svag och bidrog till valförlusten. Vi vet också att vänsterpartiet är närmast fanatiska motståndare till betyg. Det taktiska motivet – att oskadliggöra skolfrågorna som ett hot mot en valseger 2010 – skiner igenom. Vad sossarna vill är att skolfrågorna är borta från dagordningen lagom till nästa val.

Det finns även andra skäl till att alliansen inte bör göra upp med sossarna. För det första är det den socialdemokratiska skolpolitiken i sig som har skapat de problem vi nu har. Varför ska vi alls kompromissa med just det som är problemet? Sjukdomen heter socialdemokratisk skolpolitik. Lösningen heter därför mindre socialdemokratisk skolpolitik. Att göra upp med sossarna är detsamma som att inte lösa problemet.

För det andra bör frågan av rent demokratiska skäl utvärderas av väljarna 2010. Alliansen lanserar nu en ny politik. Den måste prövas och utvärderas av folket. Gillar inte folket reformerna så kan de rösta ned dem. Men hur röstar man bort ett misch-masch som ingen egentligen vill ha men som alla partier ändå stöder?

Att låta alliansen styra över skolpolitiken fram till 2010 är det ur demokratisk synpunkt det bästa. Det skapar tydlighet och ger folket en möjlighet att göra ett reellt val.

________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, skolan, alliansen, regeringen, socialdemokraterna. Pingat på intressant.se.

Idag rapporterar Ekot att Vägverket inte skulle vilja att det ska vara föbjudet att stå i bussar. Men i intervjun säger företrädaren för Vägverket precis tvärtom:

Vägverket ska under våren tillsammans med branschen ta fram råd och riktlinjer för den frivilliga vägen, men helt utesluter inte Andreas Green en framtida lagstiftning.

– Det här är ett första steg och visar det sig att det inte fungerar så kanske man får ta till lagstiftning för det är ändå kanske det som blir nästa lösning, säger Andreas Green på Vägverket.

Vad Vägverket inte tänker göra är att föreslå lagstiftning just nu, men det framgår med all önskvärd tydlighet att lagstifta är precis vad man vill.

Behövs det då? Nej, inte alls. För just samma företrädare för verket säger ju också:

– Vi har i dagsläget inte tillräckligt med underlag för att kunna säga att det är farligt att stå i bussar. Det är för få olyckor som har skett och det finns ingen statistik som visar det.

Vägverket har någon slags idé om att allt som möjligtvis, eventuellt, kanske, skulle kunna vara farligt MÅSTE FÖRBJUDAS! Sluta med detta. Gör nåt annat för pengarna istället. Bygg om några korsningar där verkliga olyckor sker.

____________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, vägverket, bussar, förbudsmentalitet. Pingat på intressant.se.

2010 tar vi över igen och då blir allt som förr. Då ska vi återupprätta tryggheten, välfärden och rätten att välja om man vill jobba.

Slagfärdigt, sant och roligt. Läs nya Socialistbloggen.

Det börjar bli ont om diktatorer i världen nu när Fido Carlsson på Kuba lämnat in sin avskedsansökan. Det är nästan så att man blir lite nostalgisk. Visserligen fortsätter förtrycket på Kuba med en ny diktator, sannolikt Fidos lillebror, men Fido var ju i en klass för sig. Han tillhörde den gamla sorten, Stalin, Franco, Breznjev, Kim Il Sung. Det är bara en sak som saknas. Han avgår inte med döden. Det tycker jag är lite svagt. Nog hade han kunnat härda ut något år till och väntat in en schysst stroke.

Vem är världens främste diktator efter det här? Kim Jong Il får väl sägas ligga bra till. Robert Mugabe ligger inte långt efter heller. Men i övrigt börjar det faktiskt bli lite tunnsått. Vad är det som händer i världen? Börjar vi få slut på självutnämnda tyranner?

___________________
Twinglylänkar: DN, SvD. Pingat på intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om politik, kuba, fidel castro, castro, förtryck, diktatur.

Jag är ju av uppfattningen att amerikaner är bättre talare än européer. Inte minst gäller detta också prästernas predikan. Den här filmsnutten visar State Overseer Victor D. Agee i Praise Temple of Restoration, Chicago. Efter svenska mått mätt är det här som på en annan planet, men det är så här det går till i USA. Det är helt otroligt att vara på plats och uppleva det i verkligheten. Jag besökte den här kyrkan i september förra året.

__________________
Läs även andra bloggares åsikter om religion, kristendom, retorik, predikan, usa. Pingat på intressant.se.

Förlåt ordvalet i rubriken, men jag har precis hittat det löjligaste exemplet på politisk korrekthet på länge. Nyheten är en månad gammal, men först nu nått mig. BBC berättar att en ny digital utgåva av sagan om de tre små grisarna av en brittisk myndighet bedömts som stötande för muslimer.

A story based on the Three Little Pigs fairy tale has been turned down by a government agency’s awards panel as the subject matter could offend Muslims. The digital book, re-telling the classic story, was rejected by judges who warned that ”the use of pigs raises cultural issues”. Becta, the government’s educational technology agency, is a leading partner in the annual Bett Award for schools.

Otroligt, eller hur? Men det är inte slut där. Dessutom bedömde man det som att sagan kunde vara stötande för folk i byggnadsbranschen. Grisarna är ju byggare, som dessutom sägs bygga så dåliga hus att de faller ihop när man blåser på dem.

Larvigare än så här kan det knappast bli. Det är så fjantigt att man smäller av.

__________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, religion, islam, politisk korrekthet, storbritannien. Pingat på intressant.se.

Fredrik Federley skriver:

”Kulturvänstern har mobiliserat till ett andra krig. I det slaget står jag på Johan Stael von Holsteins sida. Och jag är beredd att stötta honom så länge har orkar hålla ut.”

Jag deklarerar härmed min uppslutning. Jag är häpen över kulturvänsterns reaktionära inställning till förändringar i kulturpolitiken. Ingenting duger annat än att alla som hittills lyft feta statliga bidrag skall få fortsätta att göra det i all evinnerlig tid. Om man inte tycker så är man en barbar, utan någon som helst bildning eller förfining.

Jag är en av dessa barbarer som nu hejar på Stael von Holstein. Jag hoppas innerligt att han slår sönder en massa kulturinstitutioner i sin framfart i Statens Kulturråd. Jag tror nämligen att de som inte klarar av denna bildstorm har något värde. Om det nu alls blir en bildstorm, vilket nog egentligen bara kulturvänstern tror.

I en annan tid hade jag och marknadsliberalen Stael von Holstein stått mot varandra, eftersom jag inte alls är särskilt marknadsliberal i kulturfrågor. Men när det gäller att dika ur kulturvänsterns träsk står vi på samma sida.

Läs gärna Johan Stael von Holsteins artikel i Expressen.

_______________________

Läs även andra bloggares åsikter om politik, kultur, stael von holstein. Pingat på intressant.se.

Jag tycker att SVT borde sända fler program som handlar om den kristna tron, fler gudstjänster och fler program med kristna lovsånger. Den kristna kyrkan (i vid mening) är Sveriges största folkrörelse och med tanke på att TV-licensen är något som alla, som äger en TV, måste betala, borde utrymmet för program med kristet tema vara mycket större än vad det är idag.

Den kristna kyrkan engagerar fler människor än vad idrottsrörelsen gör. Skulle licenspengarna fördelas efter vad som faktiskt engagerar människor i vårt land skulle de kristna programmen i TV vara fler än sportprogrammen.

Varför ska just kristna få utrymme i TV? brukar vissa fråga. Ingen idéburen rörelse har tillgång till licenspengarna heller. Den som vill sända propaganda får betala för det själv.

Jag tycker den invändningen har en poäng, bortsett från att den inte ifrågasätter tvånget att betala TV-licens. Om TV-utbudet styrdes på marknadsmässiga villkor skulle jag inte bråka om mängden kristendom i TV-rutan. Det skulle vara upp till mig att betala för det jag vill ha. Jag skulle också gärna se en sådan lösning, dvs. att TV-licensen avskaffas.

Men nu har vi som sagt en lag som säger att alla som äger en TV måste betala en licens. I det läget tycker jag att det är fel att vi kristna inte ska få ha rätt att utnyttja TV-mediet för saker som intresserar oss.

Vi är med och betalar skatt för att få köra på statens motorvägar och får därför också köra på motorvägarna. Vi är med och betalar skatt för att få åka på statens järnvägar och får också åka på järnvägarna. Så är vi också med och betalar skatt för att få tillgång till kommunikationsmedlet TV, men där är det stopp. Inte helt, men vi får inte alls det utrymme vi har betalat för. Vi är inte ens i närheten.

____________________

Läs även andra bloggares åsikter om religion, kristendom, politik, gud, jesus, svt, tv, media, tv-licens. Pingat på intressant.se.

Idag skriver försvarsministern i SvD att NATO-medlemsskap är ett naturligt steg för Sverige att ta, men att vi först måste se till att vi har ett brett folkligt och politiskt stöd, samt att Finland också måste gå med. Det är rimligt. Men först och främst måste vi göra upp med den stora nationallögnen – att Sverige är ett neutralt land.

Att Sveriges neutralitet är det bästa som har hänt landet sedan Gustav II Adolf har länge varit en sanning hos såväl höger som vänster. Även många konservativa NATO-vänner har tyckt att neutralitetspolitiken har varit framgångsrik.

Men det är nu hög tid att avsluta neutralitetskapitlet i svensk historia. För verkligheten är en helt annan än den som berättas om i sagorna.

För det första, även under neutralitetens storhetstid, under kalla krigets dagar, samverkade Sverige med NATO. Detta finns omvittnat av ingen mindre än Tage Erlander, socialdemokraternas partiledare och statsminister under 50- och 60-talen. Han medger i sina dagböcker att neutraliteten var en lögn. Utåt sett, till folket, sa man att landet var neutralt, men i verkligheten fanns det ett etablerat samarbete med västmakterna.

För det andra, det är ett par år sedan nu, även socialdemokraterna har formellt sett släppt taget om neutraliteten. Numera sägs vi vara ”alliansfria” istället. Förut var alliansfriheten bara ett bihang till den stora neutralitetsdoktrinen, men nu har begreppet upphöjts till norm. Även socialdemokraterna har alltså övergett tanken på att Sverige skulle vara ett neutralt land.

För det tredje, under Göran Perssons statsministertid inledde Sverige också ett nära officiellt samarbete med NATO i olika militära insatser utomlands. Den mest kända är insatsen i Kosovo, som står under NATO:s ledning. Svensk trupp står alltså just nu under NATO-befäl och förväntas lyda order om att ingripa med vapenmakt om en NATO-general så begär. Vår svenska försvarsmakt har också anpassat sig för att det ska passa in i NATO:s befälsstruktur.

För det fjärde, i händelse av ett väpnat angrepp mot ett annat EU-land förväntas vi ställa styrkor till förfogande. Senast nu i utrikesdeklarationen förklarade Carl Bildt att Sverige står fast vid detta löfte. Sverige är alltså inte ens alliansfritt längre. Vår allians heter inte NATO utan EU. Detta har socialdemokraterna inte haft några invändningar mot. Saken är dock bara den att nästan alla EU-länder är med i NATO. I händelse av att väpnat angrepp mot ett annat EU-land kommer det att vara NATO som rycker ut till försvar. Så hur ska vi kunna leva upp till våra löften om att försvara andra EU-länder om vi inte vill samarbeta med NATO?

Det är sant att NATO också omfattar USA, och det är naturligtvis otrevligt för många inom svensk vänster att ställa upp på USA:s sida. Icke desto mindre är det vad vi brukar göra. Varför är vi annars engagerade i Afghanistan? Det är värt att komma ihåg att den socialdemokratiska regeringen stödde USA:s angrepp mot talibanregimen. Och vi har samarbetat med USA långt mer än lämpligt, t.ex. vid utlämningen av de två Egyptierna. Allt detta under socialdemokraternas ledning.

Varför ska vi fortsätta att leva i en lögn? Det är nu hög tid att säga som det är. Främst är det socialdemokraterna som måste sluta upp med att hymla om den egna utrikes- och säkerhetspolitiken. Säg som det är! NATO-medlemsskap är bra även för en socialdemokrat.

_____________

Läs även andra bloggares åsikter om politik, tolgfors, försvar, nato, socialdemokraterna. Pingat på intressant.se.

Läs i Aftonbladet om dagisbarnen som inte får ha randiga kläder:

http://aftonbladet.se/nyheter/article1834785.ab

En ur personalen påstår sig får migrän av att titta på randiga kläder. Följaktligen får barnen inte klä sig randigt.

Otroligt! Kan det verkligen vara möjligt? Är det någon som kollat den här människans mentala status?

________________

Läs även andra bloggares åsikter om politik, randiga kläder, dagis.

Det är många borgerliga bloggare som denna vecka upprört frågar sig hur det kan vara möjligt att en liberal tidning härbärgerar så många socialister på sin kulturredaktion. Kulturredaktionen är i princip en andra ledarredaktion, fast vänster.

Svaret är enkelt. Därför att många av DN:s läsare är vänster. Det finns ju ingen rikstäckande morgontidning som är socialistisk. Det närmaste man kan komma är DN, eftersom SvD inte är att tänka på. Det här vet företagsledningen och därför fyller man kultursidorna med vänsterartiklar. Det är inte först på senare år som kulturredaktionen blivit rödfärgad. Det har den varit sedan Olof Lagercrantz tid på 1970-talet.

_____________________

Läs även andra bloggares åsikter om politik, media, dn, dn kultur. Pingat på intressant.se.

Vill med detta inlägg blott även göra mina läsare uppmärksamma på det bisarra smutskastningsförsöket som gjordes i DN Kultur i söndags, men som fått ordentligt på tafsen genom bloggosfären.

Läs Johan Norbergs blogg.

Läs sedan replikskiftet på DN Kultur:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1353&a=741816

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2502&a=742314

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2502&a=742320

Stormen i bloggosfären är lite överdriven, och det är lite synd om Maria Schottenius. Inte kunde väl hon veta att en av hennes skribenter skulle flippa ur och ljuga om att folk skulle vara rasister. Det viktiga är väl vad DN gör nu. Tänker man sparka Andreas Malm eller inte?

I dagens utrikespolitiska debatt nämnde utrikesministern att regeringen ska utreda frågan om svensk trupp ska kunna ingå i NATO:s särskilda insatsstyrka. I anslutning till att Sverige just nu ansvarar för EU:s insatsstyrka sa Bildt:

Vi prövar också – i nära samverkan med Finland – möjligheten att delta i Natos motsvarande snabbinsatsstyrka. Detta skulle innebära en ytterligare fördjupning av ett redan omfattande samarbete med Nato.

Om inte Konungariket Sverige så åtminstone Sveriges försvar kommer därmed att ingå i NATO. Vi är i praktiken redan medlemmar. Försvaret har sedan länge anpassat sig till NATO-förhållanden för att kunna samarbeta med med NATO-länderna. Länderna vill också att vi ska vara med. Genom vårt avtal ”Partnerskap för fred” som vi har ingått med försvarsalliansen har vi tillträde till all NATO-verksamhet, i den utsträckning vi själva vill.

Det är få i vårt land som vet om att det är på det här viset. Det är de socialdemokratiska regeringarna som har tagit oss hit, men de har inte för sina väljare kunnat erkänna att det är så här det ser ut.

Vi är inte längre alliansfria. Att påstå något annat är en lögn. Det enda som saknas för ett medlemsskap fullt ut är en signatur på ett papper.

__________________

Läs även andra bloggares åsikter om politik, utrikespolitik, nato, bildt, carl bildt, socialdemokraterna, regeringen, alliansfriheten. Pingat på intressant.se.

Splittringen inom oppositionen fortsätter. Lars Ohly kan tydligen inte komma överens med socialdemokraterna och miljöpartiet, förstår vi idag av SvD. Eller så tycker han att man kan låta väljarna rösta först och sedan berätta för dem vad de har röstat på.

Hur som helst så går det inte att utröna vilken politik en vänsterregering ska föra. Socialdemokraterna säger ingenting, och vänsterpartiet vill inte kompromissa om något, trots att det inte ens är klart vad det är man inte vill kompromissa om.

Då får man hjälpa till. Några frågor som en vänsterregering har att ta ställning till:

• Betyg i skolan – s är för, v är mot
• Läxor i skolan – v är mot, s är för
• Vårdnadsbidrag – mp är för, s och v är mot
• Kärnkraft – s är mot, v och mp är mot
• EU – s är för, v och mp är mot
• Jobbavdraget, s har inte bestämt sig, v är emot
• 200 000 nya jobb i offentlig sektor, v är för, mp och s är mot
• Låg inflation, s är för, v är mot
• Svensk trupp i Afghanistan, s är för, v är mot.

Mest obegripligt av allt är hur en vänsterregering ska kunna komma överens om utrikes- och försvarspolitiken. Vänsterpartiet har konsekvent motsatt sig allt som socialdemokraterna har stått för, allt försvarssamarbete med andra länder och med NATO.

________________

Läs även andra bloggares åsikter om politik, ohly, vänsterpartiet, socialdemokraterna, miljöpartiet. Pingat på intressant.se.

Dagens rapport om att den danska polisen gripit fem män misstänkta för att ha planerat att mörda en av de tecknare som var med och avbildade profeten Muhammed i Jyllands-Posten är minst sagt oroväckande, för att inte säga upprörande. Jag tycker att vi nu närmar oss den punkt då våra främsta företrädare för vårt samhälles värderingar, dvs. Danmarks, Sveriges och andra demokratiska länders regeringschefer, ska säga ifrån tydligt och skarpt. I våra länder råder yttrandefrihet och vi tänker inte vika en tum från den principen!

Den muslimska extremismen ska behandlas med samma medel som all annan extremism. Den ska inte tolereras! Det här rör sig inte om att tolerera de intoleranta. Mordplaner är över gränsen för vad som kan tolereras.

Vissa debattörer kommer säkerligen att hävda att vi måste visa ännu större respekt för islam än vad vi gör nu för att problemen med extremismen ska försvinna. Vi ska gå fundamentalisterna till mötes. Andra kommer att hävda att vi i väst har oss själva att skylla, eftersom vi inte lyckats integrera muslimerna i våra samhällen. Nya stora integrationsprojekt kommer att föreslås.

Men det är inte rätt väg. Extremister saknar förmåga till rationella samtal. De uppfattar inte tillmötesgående som en form av respekt, utan som svaghet och en bekräftelse på att de har haft rätt.  Vi bör därför säga ifrån, nu och bestämt, medan extremismen fortfarande befinner sig i sin linda.

Extremisterna talar inte för islam som helhet. Vi vet att det är så. Ingen tjänar därför på att vi uppträder med mild hand mot extremisterna. Allra minst islam.

______________

Läs även andra bloggares åsikter om politik, islam, muhammedkarikatyrerna, yttrandefrihet, danmark. Pingat på intressant.se. Källor: DN, SvD, AB, Expr.

Är det inte dags nu att ta i med hårdhanskarna mot dopningen? Hur länge ska vi behöva vänta innan vi återigen kan få se idrott utan att alltid behöva misstänka att de tävlande har dopat sig? Över idrotter som skidskytte, cykling och friidrott hänger ständigt misstanken om dopning. Det gäller tyvärr även en till synes rar och oskuldsfull Susanna Kallur. Vi svenskar är övertygade om att hon, som vanlig hederlig svensk tjej, inte har tagit några droger. Men vad säger man utomlands?

Jag tror att den enda lösningen på problemet är livstidsavstängning, för alla som fällts för dopning, i alla idrotter.

De metoder som används idag, kontroller under träning och tävling, är uppenbarligen inte avskräckande nog. Inte heller verkar sponsorerna ta sitt ansvar. Det är ju inga fällda dopare som varit tvungna betala tillbaka sina sponsormiljoner.

Det behövs därför hårdare metoder. Tänk en person som jobbar på bank och stjäl ur kassan. Tror ni hon kan få jobb i någon annan bank efter det? Tänk en polis som blivit dömd för narkotikabrott? Kan han jobba som polis någon gång mer i resten av sitt liv? I sådana yrken är det livsstidsavstängning som gäller. Det är därför fullt rimligt att samma regler gäller i idrottens värld.

Jag är faktiskt så trött på dopningseländet att jag till och med kan tänka mig att dopare ska polisanmälas. Jag ser dopning som en form av bedrägeri. Elitidrottare som tar betalt av sin publik och som påstår att de inte dopat sig, men som senare blir fällda, har lurat till sig pengar. Varför skall det vara lagligt att bete sig på det sättet?

__________________

Läs även andra bloggares åsikter om idrott, sport, skidskytte, dopning, varis, friidrott, kallur. Pingat på intressant.se.

SvD har idag en artikel om att en familj blivit tvungen att kasta sina matvaror när den gick ombord på en av Viking Lines båtar. Enligt tidningen finns det misstanke om rasism. Nyheten har sedan kopierats av Aftonbladet, som spelar vidare på rasismtemat. Familjen råkar heta Dehghani och är således inte helt ursvensk. Herr Dehghani överväger att anmäla rederiet för olaga diskriminering, enligt artikeln.

Jag slår vad om att det inte finns någon rasism med alls. Det skulle förvåna mig. Nog för att ordningsvakter har ett dåligt rykte, men är det verkligen någon som på allvar tror att det här skulle vara rasistiskt motiverat? Herr Dehghani är arg, och har kanske rätt att vara det, men har han blivit diskriminerad?

Nu ska jag dock säga något positivt om Expressen! (Det händer sällan.) Även Expressen har kopierat SvD:s nyhet, men tidningen har faktiskt plockat bort rasismtemat. Det uppseendeväckande enligt Expressen är istället: ”Viking Lines vakter tog ifrån barnen deras kex och frukter”. En löjlig rubrik visserligen, men det är bra att man inte spinner vidare på rasismtemat. Det kanske jobbar någon vuxen människa på redaktionen i alla fall…

_______________

Läs även andra bloggares åsikter om politik, media, rasism, expressen, svd, aftonbladet. Pingat på intressant.se.

Avtalsförsäkringarna har blivit ett problem. Det är inte rimligt att privata försäkringar äter ett stort hål i statsbudgeten. Det har visats i undersökningar att det är så. Alltså borde de regleras. Socialdemokraterna försökte på sin tid, men klarade inte av att utmana facket. I och med statsministerns meddelande idag visar det sig att också Alliansen gått bet. Vad är det för land vi bor i där fackföreningarna kan bestämma över statsbudgeten?

Vi kan inte ha ett försäkringssystem som är till viss del statligt och till viss del privat. För den privata delen påverkar den statliga, och det är alltid staten som drar det kortaste strået. Förr eller senare måste systemet med tilläggsförsäkringar regleras.

_____________

Läs även andra bloggares åsikter om politik, reinfeldt, regeringen, alliansen, sjukförsäkringen. Pingat på intressant.se.

Jag har precis läst Göran Skyttes nya bok ”Omvänd”. När jag såg den i butiken förstod jag genast att den skulle jag läsa. Skytte har som alla vet gått från att vara en renlärig marxist och ateist till att bli en djupt troende kristen. Han har verkligen vänt om. Hans berättelse måste därför vara intressant, tänkte jag. Och det var den.

Boken handlar om hur Skytte successivt kom att överge sin fientliga inställning till kristendomen för att därefter bit för bit acceptera att han, till stor del överraskande för honom själv, blivit en troende kristen. Han berättar sin historia rakt upp och ned, men den är som en dialog mellan den gamle och den nye Skytte. Samma frågor som ställs i början av boken ställs också i slutet. Hur kan man som kritiskt tänkande journalist, med det förnuftiga tänkandet som sin intellektuella kompass, ändå tro på änglar och mirakel? Är man då inte en av dessa halvtokiga religiösa fånar som okritiskt tror på vilka sagor som helst? 

Boken kan ses som en vägledning för den som ”tror på något”, men som aldrig tordats ta tag i det för att försöka ta reda på vad det är. Den är ett vittnesmål om hur man kan våga lita till sig själv. Det är ju inte coolt att vara kristen. Den som öppet säger sig vara troende blir automatiskt ifrågasatt. I värsta fall blir hon eller han stämplad som ”stolle”, som Skytte uttrycker det. Men den som törs vara nyfiken, som törs tala med sig själv och som inte heller tänker på sin sociala prestige i alla lägen, kommer att upptäcka en ny värld, och ändå ha sin hjärna kvar i funktion.

Men är inte Göran Skytte en arg rabulist som brukar skriva elaka krönikor om socialdemokraterna i Svenska Dagbladet? Jo, det är han, och socialdemokraterna får sig en skopa ovett även i boken, men faktiskt mycket mindre än väntat. Med rätta kritiserar han socialdemokraternas politisering av Svenska kyrkan, men han är förvånansvärt snäll. Den Skytte som skrev i SvD för bara några år sedan hade skrivit ett helt kapitel om hur onda socialdemokraterna är, men nu verkar det som att han snarare ser det som ett misstag som en vacker dag kan repareras. Boken andas en vilja att inte driva striden vidare.

För egen del känner jag främst igen mig i Skyttes ständiga dialog mellan förnuftet och tron. Hela min utbildning har gått i förnuftets tecken och jag har alltid varit hård mot alla idéer som inte grundar sig i vetenskap. Jag har inte heller till någon del överigivt min tillit till vetenskapen. Men jag vet också från just mitt arbete i vetenskapens tjänst hur otillräcklig den är. Den förnuftige, upplyste och påläste vetenskapsmannen har inte svaret på alla frågor. Att stå med ena foten i förnuftstraditionen och med den andra i den kristna tron är för mig därför inte ett problem. Det är inte ens en motsättning. Man måste inte välja.

Skytte förklarar väl hur detta kan vara möjligt. Jag rekommenderar därför verkligen denna bok till alla som ”tror på något”, men som är rädda för att förvandlas till ”stollar”, om de skulle visa sig att de blev kristna. Om den självsäkre och hårdföre kritiske journalisten kan tordas genera sig på detta vis, och ändå komma ut med sitt själsliv och sitt sociala anseende i behåll, borde fler också kunna göra det.

__________________

Läs även andra bloggares åsikter om religion, kristendom, göran skytte, skytte. Pingat på intressant.se.

Här hade jag tidigare en bild på en ordförande för en fackförening som jag var förbannad på. Några dagar senare har jag ångrat mitt personangrepp. I sak tycker jag fackföreningen i fråga är barnslig, men personangrepp är också barnsliga. Därför har jag nu tagit bort det.

Ämnet för inlägget var regeringens planer på att hindra att fackföreningarnas tilläggsförsäkringar äter ett hål i statsbudgeten. Den som vill veta vad det handlar om hänvisas till tidigare länkar:
http://stefanolsson.nu/2007/09/21/avtalsforsakringar
-ar-orattvisa-och-bor-avskaffas/

http://stefanolsson.nu/2007/10/31/skandia-liv-ar-parasiter/

_______________

Läs även andra bloggares åsikter om politik, tilläggsförsäkring, avtalsförsäkring, tco, särintressen. Pingat på intressant.se.

Nu meddelar Mitt Romney att han hoppar av presidentvalskampanjen. Det är föreståeligt. Han har inte lyckats samla de ”socialkonservativa” (ung. den kristna högern). Dessa har istället i stor utsträckning röstat på Mike Huckabee. I det läget finns inte mycket att göra. Med tanke på hur debatten mellan McCain och Romney har låtit är det inte troligt att Romney heller kommer att kunna bli vicepresident.

Som tydlig trea i tävlingen har Huckabee varit klyftig nog att inte lägga sig i tjafset mellan McCain och Romney. Det öppnar för att han kan träda in som McCains ”running mate”, dvs. vicepresidentkandidat. Huckabees framgång i Iowa visade sig nu under ”supertisdagen” inte vara en slump. Han tog hem hela fem delstater och kom tvåa i ytterligare fyra.

Med Huckabee vid sin sida blir det mycket svårt för demokraterna att slå John McCain. I USA kan man nämligen vinna valframgångar genom mobilisering, dvs. att man tjatar på soffliggarna att verkligen gå att rösta. En sådan grupp som tidigare varit benägen att smita på valdagen har varit de evangelikala, de frikyrkliga.

Huckabee är dock helt tydligt deras kille. Med honom som vicepresidentkandidat kommer de vara villiga att rösta på den ”liberale” McCain. Som bekant är ju vicepresidentposten en alldeles utmärkt plattform för den som vill bli president i en kommande valrörelse. 2016 kan republikanernas presidentkandidat därför mycket väl komma att heta Huckabee (om McCain sitter två perioder vill säga).

_______________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, usa, romney, mccain, huckabee, presidentvalet. Pingat på intressant.se.

Häromdagen påstods det att etanolproduktionen driver upp matpriserna och orsakar svält, särskilt i det fattiga Afrika. Men är det någon som har frågat de afrikanska bönderna vad de själva tror? Biståndsorganisationen Utan gränser har gjort det och tvärtom mot vad larmrapporterna säger välkomnar de västvärldens ökade efterfrågan på biobränslen.

Höjda priser på jordbruksprodukter betyder mer klirr i kassan för dem. Tvärtom vad som ofta hävdas råder det inte brist på jordbruksprodukter. Europa och USA har haft en kraftig överproduktion och sålt sitt överskott på världsmarknaden. Detta har pressat ned priset, vilket främst har drabbat bönderna i Afrika. Nu stiger priset med följden att också afrikanska bönder kan tjäna en slant.

Även svenska bönder borde välkomna den ökade efterfrågan på biobränslen. Vi har ju länge debatterat åkerarealernas storlek. Ska allt bli granskog? har bönderna retoriskt frågat. Har vi tur slipper vi den debatten i framtiden. Men då krävs det som sagt att fler börjar köra på etanol.

___________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, etanol, biobränslen, grön bilism. Pingat på intressant.se.

Socialdemokraterna har sedan valet gått till hårt angrepp mot alliansens sänkningar av inkomstskatten. Idag hade Mona Sahlin och Thomas Östros chansen att på DN:s debattsida berätta om de tänker behålla skattesänkningarna, det så kallade jobbavdraget, eller om det blir en återställare även på den punkten. En återställning av a-kassan har utlovats. Men hur blir det med skatten? Kommer den att höjas?

Vad socialdemokraterna vill göra vid en eventuell valseger är därmed fortfarande högst oklart. Utan att höja skatten blir det svårt att återställa a-kassan. Hur ska det bli? Kommer skatten att höjas?

_____________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, sahlin, östros, socialdemokraterna. Pingat på intressant.se.