Debattör tycker det är OK med dåliga lärare

Jag har tidigare påstått att den usla situationen i skolorna är socialdemokraternas fel. Jag har också påstått att det är just socialdemokraternas extrema jämlikhetsideal som är en av huvudorsakerna. Jämlikhetsfundamentalisterna är så frukansvärt rädda för att det ska uppstå skillnader mellan människor att de aldrig kan tänka sig att släppa fram talanger, för då skapar man en elit. Det ska inte finnas någon elit, enligt dem.

Ett typiskt uttryck för detta publiceras idag i Aftonbladet. Det är debattören Magnus Nydén som inte gillar TV-serien 9A, eftersom den andas elitism. Den påstår att det finns bra och dåliga lärare, och att man kan få bättre resultat i skolan om man rekryterar bättre lärare. Inte bra, enligt Nydén:

Är det ett samhälle av ”supermäniskor” vi vill ha? Eller vill vi ha ett samhälle som tillåter människor att misslyckas, men som gärna citerar Samuel Beckett: ”…det spelar ingen roll. Försök igen! Misslyckas igen! Misslyckas bättre!”

Herregud! Säg det till den elev som går ut nian utan att kunna läsa ordentligt. ”Du hade otur grabben. Du fick en lärare som var helt oduglig. Vi låter alla som vill få jobba som lärare, oavsett om de kan nåt eller inte. I vårt fina jämlika samhälle vill vi nämligen inte göra skillnad mellan folk och folk. Det är taskigt för dig att du inte kan läsa, men du vill väl inte att vi ska ha ett elitsamhälle!”

Tänk om vi rekryterade läkare på samma vis. Tänk om vi tyckte att det var OK att en läkare ”misslyckades” ibland. Skulle vi acceptera det? Nej. Så varför ska vi tillåta att lärare misslyckas med sin undervisning?

________________
Läs även andra bloggares åsikter om , , . Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

13 kommentarer

  1. Jonas Höljer

    Jag vet vad ”tillåten att misslyckas” innebär. Det kostade mig ett finger.

  2. Kristoffer Lindh

    Här är jag helt med dig.

    Det är ett enormt problem att så många dåliga lärare får arbeta i skolan. Det är i dag tabu att ifrågasätta lärares arbetsmetoder och diskutera kvalitet på undervisningen.

    Det är väldigt viktigt att bryta denna konservativa lärarkultur. Vi måste ha en arena där vi kan diskutera kvalitet på lärare och undervisning, sedan kan vi vara oense om vad en bra lärare är. Bristande kvalitet på undervisningen är det klart största problemet skolan tacklas med i dag. Som jag ser det överskuggar detta problem alla de politiska diskussioner som förs i dag.

    Men jag ser inte några konkreta politiska åtgärder från något håll för att få till stånd en sådan diskussion.

  3. Kristoffer Lindh

    Förlåt för dubbelpost, men efter att ha läst artikeln fastnade jag för detta citat:

    ”Det är svårt att frigöra sig från känslan av att budskapet i ”9A” är att genomsnittsläraren i Sverige är för dålig. Ett dåligt resultat beror på läraren. Arbetsmiljö, resurstilldelning och elever är oväsentligheter i sammanhanget.”

    Det är väl ett jättebra budskap i så fall och helt korrekt. Självklar är genomsnittsläraren för dålig, och givetvis måste detta diskuteras.

  4. Christoffer

    Problemet som jag ser det är flera:
    Dels har vi det faktum att även duktiga lärare inte kan ägna tillräcklig tid åt att undervisa för att de dränks i administration och dels har vi det faktum att varenda regering oavsett partifärg tycks vilja ändra på skolsystemet och ingen av de vill definiera vad som krävs för samtliga betygsteg. Varför är det sista illa då, jo det gör att lärarna får utrymme för personliga tolkningar av hur elever skall examineras vilket leder till att det är jätteenkelt att få bra betyg i vissa skolor och omöjligt i andra skolor. De som får bra betyg lär sig ofta mindre än de med motsatt betyg på grund av det här och de elever som får lägre beyg upplever att det är lönlöst att plugga med omöjliga krav

    Sen har vi en helt annan faktor nämligen att hur en elev lyckas är starkt kopplat till hemförhållanden. En trygg och uppmuntrande miljö ger duktiga elever och en inte fullt så trygg miljö ger stökiga alternativt underpresterande elever. Detta är naturligtvis omöjligt att göra nåt åt

    Den som jag anser sista viktiga faktorn är att lärarna idag saknar befogenheter att ta bort störande elever från undervisningen, plocka deras mobiltelefon, kasta ut de från klassrummet etc. Dessa är förmodligen elever som har dåliga hemförhållanden men man kan inte rädda alla utan se till att så många som möjligt kan tillgodogöra sig undervisning.

  5. Kristoffer Lindh

    Att det lämnas utrymme för personliga tolkningar är alldeles nödvändigt. Att bedömma en persons kompetens inom ett ämne efter en mall för att sedan ge personen en bokstav som visar på personens totala kunskaper inom ett ämne är befängt. Att sedan betyg skulle få eleverna att prestera bättre vill jag utmana betygsförespråkarna att påvisa. Jag har letat mig fördärvad och har fortfarande inte hittat någon forskare eller undersökning som stödjer detta.

    Hemförhållanden går väl absolut att påverka. Men den politiska motivationen saknas. Hemförhållanden är starkt förknippade med socioekonomisk situation. Förbättrade livsvilkor leder till bättre hemförhållnaden, segregation leder till sämre.

    Den sista faktorn du nämner är bristen på extremåtgärder. Sådana åtgärder håller ju regeringen på att snida ihop, tyvärr. Det är som att bota ett brutet ben med smärtstillande. Mobiler och stök i skolan är inte ett problem, det är symptom på problem. Jag är övertygad om att dessa åtgärder inte kommer leda någonvart. De är bara åtgärder som ger dåliga lärare möjlighet att vara kvar i skolan.

    Åtgärder jag tror på:

    Se till att bedömningen på lärarhögskolorna inte sker på formalia utan på lämplighet och kompetens.

    Fortbildning ska ingå i alla lärartjänster.

    Minska den politiska styrningen av skolan och låt skolan styras i högre utsträckning av pedagogisk och didaktisk forskning.

    Skapa ett politiskt klimat där man kan diskutera lärares kompetens.

    Börja diskutera skolans syfte (Kunskapsskola, vad fan menas med det egentligen, det är ju bara ett ord).

    Slopa LAS, så man kan sparka lärare som inte hör hemma i skolan.

  6. Stefan

    Åtgärder jag tror på:

    -Betyg. (Inte bara för elevernas skull, utan för lärarnas också. Ska skriva ett inlägg om det senare.)

    – Friskolor. Den politiska styrningen är inte bra. Friskolor motverkar detta.

    – Kasta all pedagogisk forskning i papperskorgen. Hur kommer sig att forskningen aldrig sätter några spår i ökad kvalitet?

    – Återgå till katederundervisningen. De gamla metoderna har resultaten på sin sida.

    – Stärk huvudämnena ytterligare: svenska, engelska, matematik, historia.

  7. Kristoffer Lindh

    Att du var så reaktionär och bakåtsträvande visste jag inte, inte ens Björklund skulle skriva under på dem. Du visar verkligen på behovet av mindre politisk styrning. Du skriver själv att du är mot det, samtidigt är egentligen inga av dina åtgärdsförslag , förutom det om friskolor, möjliga utan centralstyrning.

    ”Hur kommer sig att forskningen aldrig sätter några spår i ökad kvalitet?”

    För att politiker och lärare inte tagit forskningen till sig. Det är ganska otäckt att det finns människor som propagerar mot forskning i vårt land.

    ”- Återgå till katederundervisningen. De gamla metoderna har resultaten på sin sida”

    Vaddå för resultat? Den har resulterat i osjälvständiga, okreativa och lydiga elever. Är det sådana medborgare landet behöver? Den undervisning som i praktiken bedrivs i dag i landets skolor. Katederundervisning är prövad, den har visat sig alldeles katastrofalt inneffektiv, men visst, vill man ha medborgare som är som lydiga får är det ju effektivt. Kan du peka på någonting konkret possitivt som kommer utav katederundervisning?

    Den stora missen betygsförespråkarna gör i sina resonemang är att de blint litar på att betyg mäter kunskap. Det är inte sant, såsom de felsta bedömningar sker i Sverige mäter betyg din förmåga att memorera kunskap till ett provtillfälle, ingenting annat.

    Jag skulle verkligen vilja utmana dig att utveckla dina resonemang ytterligare och visa var du har stöd för dem, för mig låter det bara som en sur gubbe som tycker att det var bättre förr utan att egentligen ha fog för det. Jag vill ha ett samhälle som går framåt, inte årtionden, eller rent av århundranden tillbaka.

  8. Stefan

    Kristoffer, var är framstegen du talar om? Har resultaten i skolorna förbättrats eller försämrats de senaste decennierna?

    Ur Sydsvenskan:

    Bara en av tio blivande civilingenjörer på Tekniska högskolan i Lund får tillräckliga kunskaper i matematik med sig från gymnasiet.

    LUND. Det har lett till att Tekniska högskolan tvingats sänka kraven i matematikundervisningen – 8 gamla studiepoäng under första terminen motsvaras nu av 10 nya.
    – Någonstans har hela systemet kollapsat. Matten är på ett sluttande plan sedan länge. Det här är ett problem som börjar i grundskolan, säger Lars-Christer Böiers, studierektor i matematik vid LTH.

    http://sydsvenskan.se/lund/article272700.ece

  9. Mårten

    Jag blir så trött på idioter som tror att flummeri, ”modern” didaktisk forskning och allmän snällism skapar en bra skola.
    Ni verkar ju ge fullständigt fasen i hur den svenska skolan utvecklats sedan vänsterflummarna tog över skolan på 1960-talet. Det är inte barnen med otrygg hemmiljö som vunnit på detta, det hoppas jag ni förstår. De som kommer från trygga hem klarar sig oavsett skrikande och mobilpratande grannar i skolbänken.

    Vad är det förresten som blivit så bra med den moderna svenska skolan? Att eleverna vågar kalla fröken en hora? Eller att de vågar slå läraren eller hugga rektorn med en kniv? Är det bra det?

  10. Kristoffer Lindh

    Vad är det för flummeri och snälleri ni pratar om? Ni pratar som om den svenska skolan ändrats i praktiken. Den undervisning som sker i de skolor som skapar dessa elever med otillräckliga matematikkunskaper är en skola som i praktiken ägnar sig åt den undervisning ni förespråkar. Er argumentation saknar verklighetsanknytning. Det är en felaktig medial bild som ni baserar era märkliga argument på. Det finns ingen påvisad koppling mellan katederundervisning och strikt disciplin och kunskap och lärande. Hade det funnits en sådan koppling hade vi inte sett att Waldorf-skolor och friskolor (som ytterst sällan använder sig av de auktoritära metoder ni förespråkar) når så bra resultat.

    Ni drar väldigt snabba slutsatser utan egentligt underlag och utan att ta hänsyn till vare sig skolans verklighet eller den verklighet som finns runtom skolan. Jag delar er uppfattning om att den svenska skolan är för dålig och att elevernas kunskaper bör öka. Det känns lågt att ni argumenterar som om vi vill att barnen ska lära sig mindre eller att jag inte bryr mig om barnens kunskaper. Jag tror bara inte att vägen är att använda sig av metoder som visat sig dåliga.

    Ni använder dessutom en retorik där ni helt felaktigt beskriver oss som tror på pedagogik och forskning som personer som skiter i barnen och inte bryr oss om deras lärande, den skoldebatt som är förhärskande och som även ni bedriver är ett intelektuellt lågvattenmärke. Kan ni inte läsa det jag och andra forskningsförespråkare faktiskt säger. Om jag ska använda mig av er retorik kan jag ställa en motfråga: Varför är det att bry sig om barnen och deras kunskap att argumentera för förstärkning av de strukturer i skolan som motverkar barnens lärande? I mina öron klingar det falskt.

  11. Stefan

    Kristoffer, du är välkommen att presentera den forskning som du säger stöder tesen att äldre former av pedagogik ger sämre resultat. Hittills har du inte gjort det.

    Jag har påstått att matematikkunskaperna har sjunkit i samma takt som ny pedagogiska metoder forskats fram. Och har jag ta mig tusan inte också hittat stöd för detta hos matematikprofessorerna i Lund. Vem är det som har forskningen på sin sida? undrar jag.

  12. Kristoffer Lindh

    Men vi är ju överrens om att matematikkunskaperna sjunkit. Det har vi ju inte ens debatterat

    Du har däremot inte presenterat någon som helst forskning som pekar på att sjunkande matematikkunskaper har någon korrelation med nya pedagogiska metoder, den kopplingen nämner inte matematikproffesrorerna i Lund, den kopplingen har du själv hittat på. Skulle du däremot påstå att det finns en koppling mellan sjunkande matematikkunskaper och den pedagogiska verksamheten skulle jag kunna skriva under. Men det är inte samma sak. Din argumentation förutsätter en felaktig tes att pedagogisk forskning tillämpas i skolan i stor utsträckning

    Och varför lägger du bevisbörda på mig när du själv inte underbygger din argumentation?

    Ja ja. Det gamla internetordspråket ”Arguing on the internet is like joining the special olympics, you might win but you are still retarded” kanske stämmer. Jag har nog lärt mig min läxa, att jag inte bör debattera med konservativa dogmatiker som öppet påstår att man inte bör bedriva pedagogisk forskning, jag tror liksom inte att du kommer lyssna i alla fall, du har nog redan bestämt dig, och sen kan ingen verklighet ändra på din uppfattning.

  13. Stefan

    Ditt problem är att du retar dig på att jag inte har något förtroende för pedagogisk forskning. Det beror på att den ofta har en irrationell antipati mot äldre former av undervisning. Det tjatas om ”konservativa lärare” och ”konservativa studenter”, och att dessa är hindret mot alla former av framsteg. Jag har inte förtroende för den typen av obalanserad forskning. Särskilt inte när den moderna pedagogiken bevisligen inte lyckats höja matematikkunskaperna i skolan.

    Anledningen till att jag begär att du ska presentera forskning till stöd för din argumentation beror på att det är du själv som påstått att du har forskningen på din sida. Vilken forskning är det du menar?