Brist på ekonomiskt ledarskap är Sahlins problem

SvD:s politiske reporter skriver klokt om Mona Sahlins problem med sjunkande popularitetssiffror. Mycket har inte fungerat för Sahlin under det senaste året. Partifolket börjar bli otåligt. Många uppfattar henne som alltför svag. Vad är problemet?

Jag tror att huvudförklaringen till raset i opinionsmätningarna, och tillika det ökade stödet för moderaterna, har med ekonomin och regeringsdugligheten att göra. Dessa två saker hänger ihop och räknas alltid som de viktigaste hos väljarna. Förutom valet 1988 då miljöfrågan dominerade debatten, kan jag inte dra mig till minnes en enda valrörelse då inte ekonomin stått i centrum. Även under högkonjunkturen 2006 var jobbfrågan den viktigaste.

Med den globala krisen blir det ännu viktigare att kunna visa ledarskap på det ekonomiska området. Regeringens åtgärder för att dämpa effekterna av krisen är med all sannolikhet samma som socialdemokraterna också hade valt. Det finns inga stora partiskiljande linjer när det gäller stabiliseringspolitik. Frågan är därför vilket gäng som kan visa ledarskap, alliansen eller s+v+mp.

Om jag har förstått opinionsmätningarna rätt har regeringen sitt starkaste stöd i åldersgrupperna 30-65. Ekonomiskt sett är detta den viktigaste gruppen i samhället och här känner man uppenbarligen starkare förtroende för alliansen än för vänsterkoalitionen.

Vad betyder det för Sahlin? Som jag ser det finns det bara en sak att göra, och det är att presentera ett stabilt och långsiktigt alternativ till hur den ekonomiska krisen ska hanteras. Att bara säga att regeringen gör för lite och fel, som Thomas Östros brukar göra, räcker inte. Ett alternativ måste presenteras. Men är det någon som spontant kan säga vad det är sossarna vill göra annorlunda än regeringen? Och är vänsterpartiet med på det? Och miljöpartiet?

____________________________
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , . Pingat på intressant.se.

Dela med andra: