Kyrkovalet bryter ihop i Uppsala stift

Jag har länge väntat på att systemet med politiska val till kyrkan ska bryta ihop. Kanske är det på gång. Kyrkans tidning rapporterar att det saknas kandidater i 12 av 206 valkretsar i Uppsala stift.

Få ideella organisationer kan tävla med Svenska kyrkan om att ha ett fullständigt vrickat system för hur organisationen ska ledas. Svenska kyrkan har ett system med förtroendevalda, där de förtroendevalda är fler än de anställda i kyrkan!

Kyrkan är organiserad på samma sätt som kommunerna med fullmäktige, styrelse/kyrkoråd och nämnder. Den i särklass största och mest bisarra skillnaden mellan kyrkan och kommunerna är att de förtroendevalda i kommunerna är en väldigt liten grupp i jämförelse med antalet anställda medan det i kyrkan är tvärtom.

Kyrkopolitiken är nog det mest aparta och sjuka politiska systemet jag känner till. Hur kan man ha politiska val till en ideell organisation?

______________________
Läs även andra bloggares åsikter om , , , . Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

3 kommentarer

  1. Peter

    Huruvida det är egendomligt att antalet förtroendevalda är större än antalet anställda är knappast den riktigt väsentliga frågan.

    Relationen anställda – aktiva är en t ex en viktigare. Jag har haft förmånen att träffa på en församling i svenska kyrkan (inte den jag bor i och betalar till, territorialförsamlingarna är en styggelse) där en stor andel av den gudstjänstfirande församlingen är engagerade i kyrkans verksamhet som frivilliga. Gudstjänstgrupper är med och sköter det praktiska likväl som andra ”kyrkvärdsuppgifter”. I framtiden tror jag att mer sådant måste till.
    Hur församlingsstyrelserna då ska väljas är en annan femma – bra vore förstås om de politiska partierna kunde avledas därifrån…

  2. Mårten

    Kunde man inte ha det som i vilken förening som helst? Årsmöte, valberedning och styrelse. Årsmötet kan med fördel hållas i kyrkan – det är ju där kärnverksamheten bedrivs. En vanlig hederlig kyrkstämma helt enkelt. Men det kanske är för många religiösa symboler som verkar exkluderande i en sådan lokal?

    Naturligtvis är inte den numeriska relationen förtroendevalda – anställda den väsentliga frågan. Men den är ett bra och lättfattligt exempel på hur konstig organisationen är. En annan mycket underlig ordning är att biskoparna inte har rösträtt i kyrkomötet.

    Det är sånt här som gör en skeptisk till alla som propagerar för en ”demokratisk folkkyrka”. För mycket demokrati kan döda vilken andlig organisation som helst.

    Men det kanske var det som var meningen när sossarna och liberalerna bestämde hur allt skulle vara ordnat under 1900-talet?

  3. Henrik

    Kanske ändå att du har rätt. Det kyrkopolitiska systemet kommer kanske att bryta samman av sig själv. Inte minst när ekonomin blir sämre och man tvingas till uppsägningar. Jag tror att ganska få av kyrkopolitikerna kommer att vara lika intresserade då (om de nu över huvud taget är intresserade). De som ändå stannar kvar då kommer att vara intresserade på allvar är de som verkligen är intresserade av kyrkan och mindre av partiet.