Stefan Olsson

Efter att ha läst såväl anklagelserna mot Ilmar Reepalu som lyssnat till hans försvar är min uppfattning att Reepalu, och hans parti, antingen röjer upp bland antisemitismen i Malmö eller avgår.

Jag är övertygad om att Reepalu helhjärtat är motståndare till antisemitism. Däremot har han inte koll på läget. Han vet inte vad som har hänt, han vet inte riktigt vad som menas med antisemitism och han vet inte vilken roll han ska spela för att bekämpa antisemitismen.

Han har erkänt att han inte har haft kännedom om vilka brott som har begåtts. Han har påstått konstiga saker om att judiska församlingen borde ha tagit avstånd från Israels krig i Gaza. Och han har sagt att problemen med antisemitism är en sak för polisen, inte för honom.

Jag uppfattar det som att han inte bryr sig. Jag förstår mycket väl att han inte är antisemit själv, men varför tycker han inte att det är sjukt besvärande att just hans stad har blivit ett tillhåll för antisemitism?

Som stadens politiske ledare kan man inte bara peka på kommunallagen och säga att det inte står någonting där om att antisemitism ska bekämpas. Det är inte polisens sak att förklara för Malmöborna vad som är sunda politiska värderingar. Det är just det som är de politiska ledarnas uppgift. Det är för detta vi har valt dem. De ska vara med och leda opinionen. Vill inte Reepalu ta på sig uppdraget så måste han bort. Då måste frågan om antisemitismen bli den ledande valfrågan i Malmö i höst.

Källor till Reepalu-affären:
http://www.skanskan.se/article/20100226/MALMO/702259854/1057/*/skanskan-lagger-ut-reepalu-banden
http://www.sr.se/webbradio/?type=db&Id=2227964&BroadcastDate=&IsBlock=0
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/reepalu-slingrar-sig_4333351.svd
http://aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article6683017.ab
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/det-liknar-en-personkampanj_4326973.svd
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/judarna-flyr-malmo-och-reepalu-ser-pa_4321093.svd

___________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, malmö, reepalu, socialdemokraterna, antisemitism. Pingat på intressant.se.

Vissa nyheter är helt enkelt för goda för att de ska intressera media. En sådan presenterades igår. Landstinget här i Uppsala län har fått ihop ett avtal med Sörmland och Västmanland om att dessa två landsting ska fortsätta att köpa högspecialiserad vård av Akademiska sjukhuset. Denna gång blir avtalet på fem år.

Det kanske inte låter som en cool nyhet, men det är en viktig fråga för Uppsala. Akademiska sjukhuset är beroende av att kunna sälja högspecialiserad vård för att kunna fortsätta vara ett universitetssjukhus. Och utan ett universistetssjukhus, blir det inget universistet, och utan universitetet kan Uppsala lika gärna suddas ut från kartan.

Avtalen mellan vårt landsting och omkringliggande landsting har länge varit en källa till politiskt tjafs och mygel. Den inte särskilt genomtänkta idén om att lägga ned landstingen och införa storregioner gjorde saken ännu värre.

Vi moderater har därför sagt att det bästa vore om Akademiska togs över av staten. Den forskning och undervisning som bedrivs där ska inte vara föremål för bypolitik. Den är för viktig för det. Den är ett riksintresse. Under nästa mandatperiod hoppas vi att kunna driva detta som en fråga.

En variant vore att låta grannlandstingen köpa in sig som ägare av sjukhuset. Med delat ägarskap blir intresset att driva ett förhandlingsspel mot Akademiska mindre.

Det avtal som nu förhandlats fram löper på fem år, över hela nästa mandatperiod. Det är en lättnad. För det betyder att vi slipper åtminstone en del av den politiska osäkerhet som drabbat Akademiska. På sikt måste vi dock hitta en ägarlösning som ger ännu mer stabilitet.

Och vad tyckte då vår rödgröna opposition om avtalet? Det kan man läsa om på deras gemensamma blogg:

Erik Weimans barnsliga, omogna och egeocentrerade agerande är en skam för landstinget. Låt hans ordförandeskap bli en tillfällig och snabbt bortglömd parantes i landstinget historia.

Erik Weiman är den moderate ordföranden i landstingsstyrelsen, och den som förhandlat fram avtalet.

______________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, uppsala, uppsala län, uppland, akademiska sjukhuset, moderaterna. Pingat på intressant.se.

Igår skrev två kloka högersossar ett inlägg till försvar för avdraget för hushållsnära tjänster i SvD. Tidigare har MP förklarat att partiet nog vill att avdraget ska vara kvar. Nu säger Mona Sahlin något liknande, eller…?

Sånt här är inte så lätt att veta för socialdemokraterna har som vanligt inget emot att överge förlorade frågor. Det verkar som att motståndet mot hushållsnära tjänster är förlorat och att uppgiften nu är att hitta på en socialdemokratisk variant av detsamma. Sahlin säger inte längre att avdraget ska avskaffas, utan ”förändras”.

För bara något år sedan kallade man reformen för ”pigavdrag”. Det var usch och fy, eftersom det skulle återinföra klassamhället. Man ska kunna ta reda på sin egen skit, förklarade dåvarande partisekreteraren Marita Ulvskog.

Själv har jag i veckan för första gången köpt hushållsnära tjänster. Jag fick lägenheten storstädad för 600 kr. Kanonbra. Roligt var också att få hjälpa en nystartad enmansfirma. Med avskaffat skatteavdrag skulle denna firma tvingas lägga ned direkt. En duktig och initiativrik person skulle bli arbetslös. Jag förstår att Sahlin nu är på väg att byta fot, för hon är visserligen socialdemokrat men inte empatilös.

________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, rut-avdrag, hushållsnära tjänster. Pingat på intressant.se.

Nya EU-ministern Birgitta Ohlsson (FP) vill inte att EU ska anta ett direktiv som stadgar att nyblivna mammor ska vara hemma med sina nyfödda i minst sex veckor. Mammorna borde få bestämma den saken själv, tycker hon. Fast gör hon verkligen det?

Ohlsson menar sig vara liberal, alltså en politiker som tänker sig att vuxna människor ska ha frihet att bestämma över sina egna liv. Utom i vissa fall då politikerna vet bättre. Exempelvis tycker hon att föräldrarna inte ska få bestämma över föräldrapenningen själva. Den ska delas mellan mamman och pappan, oavsett vad de själva vill.

Så tänker tydligen också politikerna i EU. Föräldrar ska få bestämma själva, utom i vissa frågor, då politikerna anser sig veta bäst. En nyförlöst mamma ska inte jobba under sex veckor, oavsett vad hon själv vill.

Egentligen borde Birgitta Ohlsson vara nöjd med EU-direktivet. Hon tycker ju inte att föräldrar ska få bestämma själva. Det är så hon vill ha det. Så vad klagar hon på?

Otur, Ohlsson, men det här är den direkta konsekvensen att din egen politik!

________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, folkpartiet, eu, birgitta ohlsson. Pingat på intressant.se.

Jag har inte sett det än, men det är bara en tidsfråga innan någon oppositionspolitiker i upprört tonfall anklagar regeringen för att inte ha satsat tillräckligt med pengar på underhåll av järnvägarna. Banverket och SJ kommer att humma med.

Nu är det visserligen mycket som talar för att det verkligen är så att Sverige under lång tid har varit snål med att investera i underhåll. Tågsatsningar har ju ofta betytt mer spår, men inte underhåll. Ändå måste man som politiskt intresserad också fråga sig hur pengarna har använts.

Vi har samma diskussion också i landstinget här i Uppsala. Det finns delar av landstingets verksamhet som inte funkar bra. Röster finns då alltid som säger att mer pengar måste till. Vi sura moderatpolitiker har då ofta sagt att vi inte tror på att om man strör pengar över allt så försvinner också alla problem.

Det är viktigt att nu förhålla sig kritisk även till Banverket, som är huvudaktören i tågkaoset. Det kan mycket väl vara så att riksdagen har anslagit alltför små summor för underhåll. Men det kan också vara så att Banverket är ineffektivt. Det är ju inte så att Banverket tidigare ställt sig upp och vrålat av ilska över att de inte fått de pengar som de nu med inställda tåg efterfrågar.

Visst vill jag se krafttag från regeringens sida. För något är ju galet. Men jag vill verkligen inte se ett kraftigt höjt anslag till en myndighet som kanske inte vet vad den gör med pengarna. Det kanske inte låter som ett krafttag, men jag vill ha något så helt vanligt som en utredning. Jag vill veta hur det blev så här innan jag är beredd att öppna plånboken.

____________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, tågkaoset, banverket, sj. Pingat på intressant.se.

Förra lördagen skrev jag en krönika i Smålandsposten med anledning av Carl Bildt och polske utrikesmininstern Radek Sikorski gjort uttalanden om att vårt hörn av Europa borde göras fritt från taktiska kärnvapen.

Taktiska kärnvapen är ”små” kärnvapen som är tänkta att använda på slagfältet. Helt sjuka vapen naturligtvis. Därmed har övertagit Sovjetuionens gamla linje. Konstigt va?

Det märkliga med detta är dock att Carl Bildt därmed kommit att överta Sovjetunionens linje från mitten av 1980-talet. Med Bildts förslag skulle Norden ta ett första steg mot att bli kärnvapenfri zon.

Läs hela krönikan på Smålandspostens hemsida:
http://www.smp.se/ledare/nar-sovjets-linje-blev-carl-bildts%281774290%29.gm

Jag har ofta försökt förklara att det är skillnad på ateister och ateister. Vissa tror inte på Gud, men är inte särskilt arga över att andra gör det. Vissa ateister hyser dock ett hat mot religioner, och inte minst kristendomen.

Idag debatterade Jan Björklund och Lars Ohly undervisningen om kristendomen i skolan i Sveriges Radio P1. Björklund har förklarat att regeringen tänker stoppa Skolverkets planer på minskad undervisning om kristendomen. Men Ohly hejar istället på Skolverket. Ohlys huvudargument är att kristendomen är ond. Den har ställt till med en massa elände. Alltså ska man inte undervisa om den.

Helt förvirrat, naturligtvis. Man kan ju inte låta bli att undervisa om kristendomen bara för att man tycker illa om den. Den kristna religionen har bevisligen påverkat vårt samhälle mycket intensivt i mer än 1000 år.

En person som instämmer i detta är superateisten Richard Dawkins. Han har blivit något av husgud för vår tids ateister, eftersom han är en skicklig författare och duktig evolutionsbiolog. I sin bästsäljande bok Illusionen om Gud skriver han (s. 358):

Jag måste erkänna att till och med jag är lite förbluffad över den okunnighet om bibliska historien som man ser bland folk som har vuxit upp under senare årtionden.

Det går inte att undervisa om västerlandets kultur utan att undervisa om Bibeln, menar han. Bibeltexter ska stå på schemat.

_______________________________
Läs även andra bloggares åsikter om religion, kristendom, politik, skolan, ohly, björklund. Pingat på intressant.se.

Jag har alltid ansett att man kan lita på socialdemokraterna när det gäller bekämpande av antisemitism. Jag har dock också tvivlat, på grund av Aftonbladethistorien i somras, och socialdemokraterna i Malmö. Jag efterfrågade då en tydlig markering från ledande håll i partiet, som bekräftar det jag tidigare trott, att sossarna kan skilja på judar och israeler. Nu har Mona Sahlin gjort just det.

Sålunda tycker jag att hon är värd ett erkännande för det. Det är bra och riktigt gjort. Något har gått snett i Malmö. Något slags antisemitism har fått fotfäste och ledande socialdemokratiska företrädare har slirat på begreppen. Ilmar Reepalu och andra har gjort judiska församlingen ansvarig för Israels krig. Sahlin därför nu varit på plats och träffat företrädare för judiska församlingen. Partiledaren konstaterar att vanliga svenska judar inte har något ansvar för Israeliska statens agerande. Bra!

Nu återstår att få veta vad hon tänker göra med Reepalu. Sahlin säger till Sydsvenskan:

– Jag hoppas att man kan få en bättre dialog här i Malmö med den politiska ledningen och det ska jag se till att Ilmar Reepalu vet och tar initiativ till, för det ansvaret måste den politiska ledningen i Malmö ha.

Men, vänta nu? Var inte Reepalu med när Sahlin träffade judiska församlingen? Nej, tydligen inte. Är Sahlin alltså nere i Skåne och reder ut missförhållanden i Malmö utan att Reepalu är med? Det är något som inte funkar med Sahlins ledarskap. Det är uppenbart. Icke desto mindre förtjänar hon beröm för att återställa förtroendet för socialdemokratin när det gäller motståndet mot antisemitism.

________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, mona sahlin, ilmar reepalu, antisemitism, malmö. Pingat på intressant.se.

Sist skrev jag om att Miljöpartiet är för vårdnadsbidrag, men inte törs erkänna det offentligt. En annan fråga där MP inte heller klarar av att säga som det är är inställningen till Sveriges deltagande i fredsbevarande insatser.

I partiets partiprogram står det att Sverige ska kunna delta i FN-insatser men inte om de leds av EU eller Nato:

Vi accepterar ingen militär samordning av svensk militär med EU, andra försvarsallianser eller enskilda länder annat än under FN:s ledning.

I de rödgrönas säkerhetspolitiska manifest som presenterades i januari i år skriver partierna dock tillsammans:

FN:s säkerhetsråd kan ge andra regionala organisationer, som exempelvis EU, Nato och AU, Afrikanska unionen, uppdraget att leda en fredsbevarande operation. EU har utvecklat sin kompetens att leda alltmer komplexa operationer. Sverige har deltagit i praktiskt taget alla fredsfrämjande insatser som EU har genomfört. Sverige ska fortsätta det aktiva engagemanget och deltagandet i internationella insatser inom ramen för FN, EU, Nato och OSSE.

Nyckelordet i sammanhanget är ”leda”. Socialdemokraterna har nämligen inga problem med att EU eller Nato leder militära insatser, medan både V och MP bara kan tänka sig att FN leder insatserna. V och MP har dock gett upp dessa krav inför valet, verkar det som.

Hur det egentligen ligger till med den saken vet vi väl inte riktigt, för någon kritisk granskning av de rödgrönas säkerhetspolitiska manifest har inte dykt upp i media ännu, såvitt jag kan bedöma.

Jag hoppas att det här blir en valfråga. Hittills har Sveriges utrikespolitik varit att vi ska kunna delta i alla typer av FN-insatser, även de som leds av EU eller Nato. Operation Atalanta utanför Somalias kust, som går ut på att jaga pirater, leds exempelvis av EU. Ska Sverige inte vara med i den längre? Är det Miljöpartiets uppfattning?

___________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, säkerhetspolitik, miljlpartiet, fn, nato, eu, de rödgröna, socialdemokraterna, vänsterpartiet. Pingat på intressant.se.

Idag lyssnade jag på Studio Ett där Peter Eriksson och Göran Hägglund drabbade samman om familjepolitiken. I slutet av debatten flippade Eriksson ur och anklagade Hägglund för allt. Hägglund fick höra att han var gammaltestamentlig och mycket annat konstigt.

Inte minst anklagade Eriksson kristdemokraterna för att vara moralister. Men vilket parti är för närvarande Sveriges mest moralistiska parti? Är det partiet som tycker att föräldrar ska få uppfostra sina barn hur de vill, utan några som helst pekpinnar, eller partiet som kräver genusprogram på dagis och ser hemmavarande föräldrar som samhällsfiender?

Lyssna gärna på debatten. Höjdpunkten kommer som sagt i slutet när miljöpartiets ledare nästan börjar tala i tungor:

http://www.sr.se/webbradio/?type=db&Id=2200572&BroadcastDate=&IsBlock=0

Men hur är det egentligen med Miljöpartiets inställning till vårdnadsbidrag? Ja, det är inte så lätt att veta faktiskt. För det Peter Eriksson bråkade om i radion idag står inte partiet för. Om man ska tro partiets partiprogram, vill säga.

Så här står det i alla fall i partiprogrammet:

Föräldrar som vill vara hemma med sina barn ska ges större ekonomiska möjligheter till det. Detta kan till exempel ske genom att varje förälder som vill vara hemma med sitt barn de första tre åren ska ha rätt till en ersättning motsvarande existensminimum.

Hallååååååå! Vad är detta om inte ett vårdnadsbidrag! Vad är då skillnaden mellan KD och MP, och vad är det Peter Eriksson är så förbannad över?

Själv är jag definitivt en förespråkare av vårdnadsbidrag och motståndare till kvotering av densamma. Det är en fråga om frihet. En familj måste ha rätt att så långt som möjligt bestämma själv.

Men lika viktigt är att se det ur barnets synvinkel. Det är viktigt med jämställdhet. Men det är ta mig tusan också mycket viktigt att barnen får tillgång till sina föräldrar. Varför är inte det den självklara utgångspunkten i denna debatt?

Det är viktigt att man i frågor som rör umgänge och vårdnad alltid ser till barnets bästa, och inte i första hand utgår från vårdnadshavarnas eller föräldrarnas rättigheter.

Gissa vilket parti som tycker så?

__________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, miljöpartiet.kristdemokraterna, göran hägglund, peter eriksson, vårdnadsbidrag. Pingat på intressant.se.

Angreppet mot de svenska soldaterna och deras tolk gör att vi alla automatiskt ställer oss frågan om det är rätt av Sverige att ha trupp i Afghanistan. Vi är ett fredligt land. Vi vill inte föra krig mot några afghaner. Vad har vi där att göra? Varför riskera svenska liv långt bort i ett annat land?

Är kriget i Afghanistan verkligen vårt krig? Frågan är fullt rimlig att ställa. Det är inte helt självklart att Sverige ska vara med i detta krig. Det förs med stöd av FN, men är det vårt?

Om det var Vietnamkriget det handlade om skulle jag säga nej. Det var aldrig en bra idé av USA att försöka försvara Sydvietnam. Vietnamkriget hade inte den globala betydelse som USA trodde. Dominoeffekten, att land efter land skulle falla för kommunismen, kom aldrig.

Kriget i Afghanistan är dock annorlunda. Det som utlöste kirget var som bekant inte talibanregimen i sig, utan det faktum att regimen hade givit terrornätverket al-Qaeda en fristad. Det var i Afghanistan 11-septemberattentatet planerades. USA angrep och störtade därför talibanregimen. FN fick sedan i uppdrag att skapa en ny demokratisk regim.

Snart nio år senare vet vi att det var mycket svårare att skapa en fungerande afghansk stat än vad någon trodde. Talibanerna har kommit tillbaks som en framgångsrik gerillarörelse. Är det därför dags att inse misslyckandet och dra sig tillbaka?

Kriget är ett misslyckande. Det är ingen tvekan om saken. Problemet är dock att det förmodligen inte går att förbättra situationen genom ett tillbakadragande. Om Sverige drar sig ut ensamt lämnar vi tyskar, finnar och amerikaner i sticket, trots att vi är lika mycket ansvariga för situationen som de. Om alla ISAF-styrkor drar sig tillbaka kastas landet ut i ett inbördeskrig som blir långt blodigare än det som förs nu. (Talibanerna är framgångsrika men inte i överläge jämfört med nationella afghanska armén.)

Problemet med al-Qaeda är heller inte löst. Usama bin Laden och hans kompisar är fortfarande på fri fot, sannolikt någonstans i gränstrakterna mellan Afghanistan och Pakistan. Om ISAF lämnar Afghanistan kan al-Qaeda på nytt bygga upp sina träningsläger. Det är inte heller bara USA som är hotat av al-Qaeda. Terrornätverket har genomfört attentat i både Madrid och London.

Nu tror jag att det är långt kvar innan Afghanistan får en stark och demokratisk stat som kan skydda landets befolkning. Jag tror att de länder som nu ingår i ISAF måste bereda sig på att acceptera en stat som fungerar halvdant. Det viktiga tror jag är att se till att talibanerna åtminstone inte systematiskt stödjer internationell terrorism och plågar sin egen befolkning (t.ex. genom att förbjuda kvinnor att vistas utomhus).

Talibanrörelsen som helhet kommer nog inte att försvinna. Det är en social rörelse med en egen ideologi. Sådana rörelser kan man inte bomba bort.

Jag tycker det är svårt att argumentera för att vi skicka soldater till en oroshärd medan jag själv sitter hemma i soffan. Jag begär att någon annan ska riskera sitt liv för mig, utan att jag själv behöver göra något. Men jag stödjer nog i slutändan ändå linjen att Sverige ska vara kvar i Afghanistan. Talibanerna och al-Qaeda är farliga både för afghanerna och för oss i Europa. Att dra sig ur vore att svika både afghanerna och våra grannländer.

Varför ska Finland och Tyskland ta ansvaret för att Sverige inte blir offer för islamistisk terrorism? Vi kan inte vara så naiva att vi tror att terrorattentat bara sker i USA. För det är inte sant. Två av al-Qaedas värsta attentat utfördes hos oss i Europa.

____________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, afghanistan, isaf. Pingat på intressant.se/intressant.

Något är fel i ett nordiskt land när tågtrafiken bryter ihop på grund av att det har snöat. Här i Uppland råder ett dagligt tågkaos. Ansvariga är statliga SJ och Banverket. Men jag tycker att vi lokalpolitiker ska lägga oss i. Det är våra vänner som drabbas. Staten är skyldiga oss en förklaring. Varför är det inget som funkar?

Jag är personligen inte drabbad, men nästan alla mina vänner är det. Jag läser om det varje dag på Facebook och Twitter. Vanligtvis vänliga människor är uppriktigt förbannade. De tycker att det är obegripligt att ett land vant vid vinter inte kan få sina tåg att gå i tid. Vad är det då vi betalar för?

Landstinget ansvarar för kollektivtrafiken inom länet, men krånglet ligger i främst hos SJ och Banverket. Dessa är statliga och därför svåra för oss att påverka. Svårast är SJ som ska fungera som ett företag och därför inte intresserar sig för demokrati alls.

Jag tycker dock att det är rimligt att vi som landstingspolitiker ändå ställer krav på dem. Vi kan inte beordra dem att göra något, men någon måste ju tala för pendlarna i länet.

Vårt län är oerhört beroende av tågpendlingen till Stockholm. Hela vår arbetsmarknad bygger på att den funkar. Därför är det dagliga tågkaoset ett stort problem. Följaktligen vill jag veta varför det har blivit på det här viset. Jag vill helt enkelt ha en haveriutredning.

_______________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, uppland, tågtrafik, uppsala, tågkaoset, sj, banverket. Pingat på intressant.se.

Idag kan vi läsa i Uppsalatidningen att centerpartisten Jonas Pettersson som gjort en Youtubefilm om byggbranschen fått ta emot hot. Det är dumt. Därför visar också jag filmen på min blogg. Hot ska inte löna sig.

Varför ska inte byggbranschen kunna kritiseras? Vad är det för larv? Pettersson är visserligen provocerande, men kom igen! Vi lever i en demokrati. Om produktiviteten i byggbranschen i Sverige är onormalt låg finns det anledning att debattera vad det beror på. Eller är byggbranschen fylld med primadonnor?

Ur Uppsalatidningen.

Pettersson påstår att byggjobbare är lata. Tja, så kan det ju vara. Eller inte. Man måste ju i alla fall kunna få säga en sån sak. Nu råkar min svåger vara byggare, så jag får väl steka för det här inlägget nästa gång vi ses, men jag tror jag klarar det. Han också.

___________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, jonas pettersson, centern. Pingat på intressant.se.

Varslet på DN, att 120 anställda ska bort, är självklart ingen rolig nyhet. Själv har jag SvD, men också jag möttes av en överraskande och negativ nyhet idag. SvD kan inte garantera att jag får min morgontidning före kl. 7. Samtidigt läser jag om Apples iPad.

Jag älskar morgontidningarna. Min morgonkompis är Svenska Dagbladet, men när jag ute och reser myser jag alltid med ortens lokala tidning till frukost.

Tidningsbranschen är dock i nedåtgående, vilket är orsaken till varslet på DN. Krisen gjorde att annonsintäkterna föll kraftigt, men det är den långsiktiga trenden som är orsaken till neddragningarna.

Det är också detta som gör att jag inte kan få min morgontidning i tid längre. Jag bor i Uppsala och en svår utgiftspost för ett tidningsföretag är utdelningen. Prenumeranter som bor krångligt till är dyra. Att detta nu också drabbar mig som ändå bor ganska nära Stockholm vittnar om att företaget tagit ganska tuffa beslut för att hålla uppe lönsamheten. Jag får numera stå ut med att inte ha tidningen till frukosten ibland, eller byta till en annan tidning.

I det läget börjar man tänka läsplatta. Plötsligt är Apples iPad mycket attraktivare än vad den var för bara någon dag sedan. Om utdelningen av papperstidningarna är ett problem är ju läsplattan en lösning.

Nu vill jag helst av allt ha min papperstidning. (Drömmen vore att få SvD med en tillhörande Uppsalabilaga. Något man förlorar med SvD är ju de lokala nyheterna.) Läsplatta är inte samma sak. Men ingen tidning alls till frukosten är ännu sämre. Ja, vi får se. Det känns lite deppigt.

______________________________
Läs även andra bloggares åsikter om media, dn, svd, ipad. Pingat på intressant.se/intressant.

Liza Marklund anklagas för att ha plankat en idé ur Klas Östergrens senaste bok. Jo, nog är det stöld alltid. Men av vem?

På Aftonbladets hemsida kan man läsa de två stycken som är märkligt lika varandra. Båda beskriver samma sak. Huvudpersonerna upptäcker att mördaren har arrangerat sina offer efter tavlan ”Den döende dandyn”.

Östergrens bok kom ut först. Alltså misstänks Marklund vara skurken. Men det skulle ju kunna vara tvärtom. Östergren kanske bara var snabbare än Marklund med att få ut sin bok.

Jag tror dock inte att författarna har stulit något av varandra. Tvärtom har nog båda stulit idén av någon annan. Idén i sig är för unik för att båda två skulle ha uppfunnit den själva samtidigt. Det händer att konstnärer plankar varandra omedvetet, men det brukar då ligga flera år mellan orginal och kopia. Dessa två böcker är dock i princip samtidiga.

Det skulle också kunna vara så att författarna träffat varandra på en fest och babblat om idéer till kommande böcker, varvid båda tycker sig ha kläckt idén själva. Känner de varandra privat?

Plagiat i juridisk mening är det inte fråga om. Däremot kan inte båda göra anspråk på att ha tänkt ut samma unika idé. Någon av dem, eller kanske båda, har medvetet eller omedvetet snott idén med ”Den döende dandyn”.

_____________________________
Läs även andra bloggares åsikter om media, kultur, marklund, östergren. Pingat på intressant.se.

I måndags presenterade amerikanske försvarsministern den vart fjärde år återkommande försvarsöversynen Quadrennial Defense Review. På FOI har vi gjort en snabbanalys av innehållet. Vi konstaterar bland annat att USA behåller 80 000 man i Europa, att USA rustar ned sina kärnvapen men satsar på konventionella vapen istället samt att USA planerar att vara i Afghanistan under lång tid.

Och vad är det som är så intressant med detta? Ja, vad ska USA med 80 000 man i Europa till? Gissa! (Det börjar på R och slutar på -yssland.)

Rapporten kan läsas på denna länk: http://www.foi.se/upload/nyheter/2010/QDR%20
2010%20FOI%20Memo%203092.pdf

Liberaler slåss för tolerans. Tror de själva i alla fall. Men gång på gång får vi exempel på liberaler som kräver statliga maktingripanden mot oliktänkare.

Dagens låtsasliberal heter Dilsa Demirbag-Sten. Hon är vanligtvis en mycket vältalig liberal kritiker av islam. Men tydligen är hon ännu en i raden av intoleranta liberaler. I sin, i och för sig fullt legitima, kamp mot långtgången moralisk relativism skriver hon i SvD att hon inte tycker att en jurist med andra värderingar än dem som finns i svenska grundlagen ska få disputera vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet:

Man kan givetvis ha synpunkter på gällande svensk lag och det ligger inom den akademiska friheten att kunna formulera också kontroversiella utsagor. Men eftersom Sayeds avhandling inte gäller juridiska teknikaliteter utan är ett angrepp på de värderingar som ligger till grund för den svenska författningen, så borde han kanske ha hänvisats till en annan institution där han hade kunnat renodla de normativa argumenten – en filosofisk eller teologisk institution, till exempel.

Hon avslutar sin artikel med att säga att det är viktigt att ”våra bärande institutioner och ledare förstår och respekterar grundprincipen för våra lagar och tar sitt ansvar att stå emot opinionsvindar som blåser allt starkare”. Enligt henne skulle alltså staten i egenskap av juridiska fakulteten sagt nej till en doktorand därför att hans normativa slutsatser inte passade in på grundlagen.

Så ser den intoleranta liberalismen ut. Med maktmedel vill den trycka ned oppositionella åsikter. Det är skrämmande och vittnar om att ingen ideologi inom sig bär på en perfekt lösning för samhället. Även liberaler kan rätt vad det är slå över i att bli tyranner.

Den avhandling det handlar om utforskar ämnet huruvida sharialagar kan inkorporeras i vårt rättssystem, och kommer fram till slutsatsen att det bör gå. Diskussionen finns i andra länder också, men jag är mycket skeptisk. Sharialagar ser jag som frivilliga levnadsregler och inget som kan få statlig sanktion. På den punkten är jag helt enig med Demirbag-Sten. Men däremot skulle jag aldrig någonsin komma på tanken att tesen inte ens skulle få prövas vid en disputation. Det om något skulle strida mot de allra mest grundläggande värderingarna i vårt land.

_______________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, liberalism, mångkulturalism, dilsa demirbag-sten. Pingat på intressant.se.

Är Anders Borg nyliberal, nymoderat sosselight eller konservativ? Han har ju fått heta allt möjligt. Dagens utspel krav på lagfäst överskottsmål i statsbudgeten är dock klockrent konservativt.

Borg är en konstig politiker. Ena dagen framstår han som en naiv socialingenjör, andra dagen nyfrälst feminist för att på tredje dagen återuppstå som konservativ.

Så här skriver Borg idag på DN Debatt:

Att Sverige hanterat krisen väl jämfört med andra länder beror inte bara på en ansvarsfull politik under krisen utan även på en ansvarsfull politik före krisen. Vi valde att spara i ladorna. Om regeringen hade lytt uppmaningarna från bland annat LO och Svenskt näringsliv till vidlyftiga reformer åren före krisen hade förutsättningarna att hantera krisen varit betydligt sämre. Nu valde vi i stället att öka marginalerna och agera försiktigt för att inte tvingas till besparingar och skattehöjningar.

Det är för att ytterligare inskärpa vikten av att det är så här man egentligen ska agera i finanspolitiska sammanhang, alltid, som han nu föreslår att det ska finnas en lag om ett överskottsmål.

Det är två saker som gör att jag kallar detta för typiskt konservativt. Det ena är insikten om att tillfälliga rop om att staten ska spendera pengar på allt möjligt alltid kommer att finnas. När staten har gott om pengar i kassan är det många som vill ha pengar till allt möjligt. Alla tror att festen ska pågå i evighet. Den konservative förstår att det inte kan vara så, och vägrar surt att festa loss trots att det finns gott om pengar. Alltså gör man klokt i att redan på förhand lagstifta om att man inte får bränna hur mycket pengar som helst.

Det andra är att betrakta statskassan som en hushållskassa och inte en experimentverkstad. Det går att göra mycket med statsbudgeten. Det går att manipulera konjunkturen i landet. Men likförbaskat är statsbudgeten också en kassa där pengar går in och ut, som ska finansiera välfärden. Om man vill värna välfärden kan man inte experimentera med budgeten hur som helst. En privatperson som skuldsätter sig på ett oansvarigt sätt får sedan lida för det senare. Samma sak gäller för stater. Det finns ingen smart Keynesiansk smitväg. Det har aldrig funnits det heller. Inte en Keynes själv påstod något sådant.

__________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, anders borg, moderaterna. Pingat på intressant.se.