Hur man kringgår byggstoppet för nya bosättningar

Förra året utfärdade Benjamin Netanyahu ett stopp för nya bosättningar på Västbanken. Likudledaren och tillika premiärministern var där till nödd och tvungen efter påtryckningar från USA. Det betyder dock inte att bosättarna slutar bygga. Man kan ju bygga annat än hus, nya stolpar för kraftledningar t.ex.

På tisdagen var vi i byn Nahhalin väster om Bethlehem. En av våra kontaktpersoner hade nämnt för oss att bara för några veckor sedan hade bosättarna intill byn satt upp stolpar för kraftledningar på byns mark. Vi bad därför om en visning av stolparna.

IMG_1807#
Stolparna är bara några veckor gamla.

Jo, mycket riktigt finns det nya stolpar uppe i backen ovanför byn och nedanför bosättningen Rosh Zurin. Av sträckningen att döma kan man misstänka att ledningen ska gå genom dalen upp på berget på andra sidan där det finns en annan liten bosättning. Vår kontakt visade var gränsen mellan byn och bosättningen gick och att den var utmärkt med en låg stenmur. Muren sattes upp redan på 1950-talet. Det råder inte heller några juridiska tvister om vart gränsen går. Det finns papper på allt inklusive domslut, enligt vår kontaktperson.

Ändå har stolparna dykt upp. Det kommer att behövas många stolpar till innan en ledning är på plats. Just nu är de tre. Men fler är att vänta.

Vi bad om att få se stolparna eftersom de är ett tydligt bevis på hur bosättningarna växer utan att israeliska staten kan kontrollera det. Sannolikt är det folk i bosättningen Rosh Zurin som egenmäktigt har satt upp dem. De räknar kallt med att byborna kommer att gå till domstol och kräva att de rivs, men bosättarna räknar sannolikt också med att israeliska armén kommer till deras undsättning och förklarar stolparna vara ett säkerhetsintresse.

Marken kan då konfiskeras, förklaras vara statlig och övergå i israelisk kontroll. Ansvarig myndighet blir då sannolikt det regionala rådet i Gush Etzion. Gush Etzion är namnet på den grupp av israeliska bosättningar som finns sydväst om Betlehem. Rosh Zurin ingår i denna grupp.

Men kan inte markägarna bara riva ned stolparna? frågade vi. Det är ju deras mark! Nej, blev svaret, det är precis vad bosättarna hoppas på. Då finns det bevisligen ett säkerhetsproblem! Då blir marken garanterat konfiskerad.

Enligt vår kontaktperson handlar detta endast om att försöka stjäla mark av palestinierna. Det går att dra en ledning från den ena bosättningen till den andra uteslutande på bosättarnas egen mark. Genom att placera stolparna på palestinsk mark hoppas man att staten i en framtida tvist ska döma till bosättningens fördel. Ytterligare mark kan då anslutas till bosättningen.

Går det verkligen till så här? undrar kanske någon. Jag har förvisso bara talat med den ena sidan, men jag tvivlar dessvärre inte på att vad jag fått höra är sant. Det finns en statlig israelisk utredning som handlar om just detta problem, att bosättningar expanderar på egen hand, och att myndigheterna snarare hjälper dem än hindrar dem. Det finns många israeler som inte gillar detta, därav utredningen som är mycket kritisk. Utredningen hittar man här.

____________________
Jag befinner mig i Israel och Palestina som ekumenisk följeslagare på uppdrag av Sveriges Kristna Råd och Kyrkornas Världsråd, genom det Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel (EAPPI). De synpunkter/reflektioner som uttrycks ovan är personliga och delas inte nödvändigtvis av mina uppdragsgivare. Om du vill publicera hela eller delar av denna artikel eller sprida den vidare, var vänlig kontakta mig och/eller någon av de ansvariga på Sveriges Kristna Råd; Joanna Lilja (joanna.lilja@skr.org) eller Johanna Wassholm (johanna.wassholm@skr.org).
____________________
Läs även andra bloggares åsikter om , , . Pingat på intressant.se.

Halva skolan är olaglig

Är det något som verkligen irriterar mig i den här konflikten så är det det israeliska byggförbudet på Västbanken. Trots att det finns en självständig palestinsk myndighet kontrolleras fortfarande större delen av Västbanken av Israel. Israel nekar konsekvent alla palestinier bygglov, vilket kan få bisarra konsekvenser.

I tisdags var vi på besök i byn Al-Jabba. Vi träffade ordföranden i byrådet som berättade att före 1948 omfattade byn 13 000 kvadratkilometer. Efter de två krigen 1948 och 1967 reducerades byn till mindre än hälften, 5000 kvadratkilometer. Med bygget av muren har byn förlorat ytterligare mark. Kvar finns 1000 kvadratkilometer.

Av dessa ligger 700 kvadratkilometer i det som kallas Område C och 300 kvadratkilometer i Område B. Område C kontrolleras av Israel. Område B kontrolleras av Palestinska myndigheten. Av Al-Jabbas ursprungliga 13 000 kvadratkilometer återstår således bara 300 som byn självt har något inflytande över.

Det är huvudsakligen jordbruksmark som gått förlorad. Men eftersom ingenting längre förvånar mig när det gäller den här konflikten frågade jag var gränsen mellan Område B och C går.

Det visade sig då att den går rakt igenom bebyggelsen. Faktum är att den går rakt igenom en av de två skolorna i byn, rakt igenom en av byggnaderna.

IMG_1656#
Gränsen mellan Område B och Område C går vid flaggstången i mitten av byggnaden.

Halva huset är därför olagligt byggt. Den har också i konsekvensens namn blivit belagd med en demoleringsorder av israeliska armén. (Israeliska armén beslutar om bygglov på Västbanken eftersom området är under ockupation.)

Nu är det inte säkert att de israeliska myndigheterna dyker upp och river den del av skolan som befinner sig inom gränsen för Område C. När en demoleringsorder utfärdas startar en rättsprocess som kan vara i flera år. Israel klarar i praktiken inte av att genomföra alla de rättsprocesser som skulle behövas om alla demoleringsordrar skulle genomföras. Dessutom skulle det skapa en humanitär katastrof i klass med en mindre jordbävning eftersom många familjer skulle bli hemlösa. I Al-Jabba lever 13 familjer i hus som belagts med demoleringsordrar.

Det stora problemet med byggförbudet är dock inte de absurda konsekvenserna utan att unga tvingas att lämna sina hembyar. Utan nybyggnation finns det inte plats för dem.

För den som vill lära sig mer om denna röra rekommenderar jag en bra FN-rapport: ”Restricting Space: The Planning Regime Applied by Israel in the Area C of the West Bank”.

_________________________
Jag befinner mig i Israel och Palestina som ekumenisk följeslagare på uppdrag av Sveriges Kristna Råd och Kyrkornas Världsråd, genom det Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel (EAPPI). De synpunkter/reflektioner som uttrycks ovan är personliga och delas inte nödvändigtvis av mina uppdragsgivare. Om du vill publicera hela eller delar av denna artikel eller sprida den vidare, var vänlig kontakta mig och/eller någon av de ansvariga på Sveriges Kristna Råd; Joanna Lilja (joanna.lilja@skr.org) eller Johanna Wassholm (johanna.wassholm@skr.org).
_________________________
Läs även andra bloggares åsikter om , , . Pingat på intressant.se.

Bildbevis: Jag, Tony Blair och ärkebiskopen

För en månad sedan rapporterade jag att jag råkat på Tony Blair och Sveriges samlade biskopar vid checkpointen i Betlehem. Något bildbevis kunde inte ges. Det visade sig dock att ärkebiskopens pressekreterare är en duktig fotograf. Här är därför beviset för att det verkligen hände.

DSC_0970

Klicka på bilden för att se den i stort format.

De vill ta över byn

Onsdag 19/5. I helgen var jag i Yanoun utan för Nablus på norra Västbanken. Det är en liten by med fler får än invånare. I mångas ögon är den obetydlig. Men den är ett förskräckande exempel på vad som skulle hända om de extrema bosättarna fick fritt fram.

Jag vet att begreppet ”etnisk rensning” är mycket starkt. Begreppet myntades i samband med krigen på Balkan på 1990-talet. Några liknande övergrepp pågår inte på Västbanken. Men 2002 blev Yanoun utsatt för ett övergrepp där medlemmar ur en folkgrupp med våld försökte driva undan en annan folkgrupp för att komma över dess mark. Byn skulle rensas på palestinier, var tanken.

Historien om Yanoun finns dokumenterad i den lilla boken ”Living with Settlers” av Thomas Mandal (utgiven av Kirkens Nødhjelp), som själv arbetade för EAPPI i denna by. Det var i samband med den andra intifadan som bosättare från den intilliggande bosättningen Itamar genom misshandel och hot om våld fick byborna att fly. Fallet uppmärksammades av människorättsorganisationer och av media. Sedan dess bor ständigt ett antal följeslagare i byn för att förhindra att ett liknande övergrepp sker igen.

IMG_1635#
Bosättarna finns bara några hundra meter ifrån Yanoun uppe på höjden.

Situationen för Yanoun är dock alltjämt mycket osäker. Bosättarna finns kvar och gör ständigt besök för att trakassera byborna. Den gängse rutinen har varit vandringar genom byn med bad i byns vattentäkt. Alltid beväpnade med automatkarbiner hängande på ryggen.

Bosättningen Itamar ligger en mil bort, men har förgrenat sig med byggnader ut på höjderna omkring Yanoun. Byn ligger i en dal och det krävs ingen fantasi för att förstå bosättarnas intentioner. När byborna jagats undan kan man komma ned från höjderna och ta över dalen.

Bosättarnas byggnader runt omkring byn är olagliga, även enligt israelisk lag, men israeliska staten har inte förmått att stoppa dem. Ansvaret för ordning och säkerhet ligger hos israeliska armén, men bosättarnas trakasserier sker obehindrat.

Det är tyvärr den bittra sanningen att delar av bosättarörelsen är så extrem att den inte drar sig för att jaga bort folk från deras hem med våld eller hot om våld. Ett annat otäckt exempel som pågår just nu är det som kallas prislapps-kampanjen. Delar av bosättarrörelsen anser att alla eftergifter till palestinierna när det gäller bosättningspolitiken är fel. När israeliska regeringen gör eftergifter ska det därför kosta palestinierna någonting, menar de. Allt ska ha en prislapp. Kostnaden tar de ut i våldshandlingar mot palestinierna.

______________________
Jag befinner mig i Israel och Palestina som ekumenisk följeslagare på uppdrag av Sveriges Kristna Råd och Kyrkornas Världsråd, genom det Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel (EAPPI). De synpunkter/reflektioner som uttrycks ovan är personliga och delas inte nödvändigtvis av mina uppdragsgivare. Om du vill publicera hela eller delar av denna artikel eller sprida den vidare, var vänlig kontakta mig och/eller någon av de ansvariga på Sveriges Kristna Råd; Joanna Lilja (joanna.lilja@skr.org) eller Johanna Wassholm (johanna.wassholm@skr.org).
______________________
Läs även andra bloggares åsikter om , , . Pingat på intressant.se.

Om svar anhålles

I veckan som gick publicerade Smålandsposten en krönika skriven av mig som handlar om de kristnas situation i Det Heliga Landet:

Kairosdokumentet kommer att bli omdebatterat. De palestinska kristna vill att det ska bli en ögonöppnare, kanske blir det så, men dokumentet manar också till sanktioner mot Israel, vilket sannolikt inte kommer att tas väl emot bland många kristna. Likväl är budskapet viktigt för oss i Sverige att lyssna på. Vad kan vi göra för att hjälpa de allra äldsta kristna församlingarna att leva vidare?

Läs hela krönikan på Smålandspostens hemsida.