Liberalismen när den är som sämst

Igår klagade jag på socialismens kärlek till regleringar. Nu ska jag klaga på liberalismens orealistiska världsbild. Jag har precis läst om ”Barbiedrogen” Melanotan, hormonpreparatet som ska göra dig ”brun, kåt och smal”.

Preparatet säljs fritt på internet, som droger gör nuförtiden. Det ska göra att man blir brunare än vanligt när man solar. Läkemedelsverket gillar inte detta eftersom man misstänker att detta hormonpreparat som de flesta andra hormonpreparat har biverkningar. Preparatet är inte testat enligt gängse praxis och därför vet vi inte vilka biverkningarna har.

Är det bra eller dåligt att preparatet säljs fritt? Enligt liberalt tänkande är det OK. Vi vet ju faktiskt inte om preparatet är farligt. Det finns många som använder det och inget otäckt har hänt med dem. Alltså borde var och en kunna bilda sin egen uppfattning om man vill ta risken att använda preparatet eller inte.

Det är så enkelt att vara liberal. Man utgår helt enkelt ifrån att varje människa verkligen har förmåga att sätta sig in i de beslut de fattar. Här finns ett medicinskt preparat som kan ha biverkningar. Alltså informerar sig den enskilde om riskerna, överväger för- och nackdelar, och fattar sedan ett informerat beslut.

Många liberaler är bildade människor. De fattar beslut på just detta vis. Sen tror de att alla andra är likadana.

Men är inte sanningen den att människor kommer i alla möjliga former? Visst finns det människor som är impulsiva? Som är lite smådumma? Som så gärna, gärna, gärna vill bli lite brunare än alla andra och därför köper vad som helst som påstås ge solbränna?

Jag tror att det finns många sådan människor i vårt samhälle och jag tror att de måste ha hjälp av Läkemedelsverket och andra myndigheter för att kunna fatta ett rationellt beslut. Jag vet att många liberaler retar sig på detta, men man kan ju inte använda sig själv som måttstock för resten av befolkningen. Ingår det inte i den liberala filosofin att man ska erkänna att folk är olika?

Nej, Barbiedrogen och andra liknande idiotier visar att vi faktiskt måste tvinga på oss själva regleringar i vissa fall. Det ska naturligtvis ske mycket återhållsamt, men alla galenskaper kan inte bara vara en fråga om tycke och smak.

_______________________
Läs även andra bloggares åsikter om , , . Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

3 kommentarer

  1. Waldemar Ingdahl

    Om du eller någon i din familj drabbades av en dödlig sjukdom, skulle du ta chansen att prova ett läkemedel som är under utveckling?

    Om det rörde sig om en smärtsam men inte dödlig sjukdom, skulle du ändå ta chansen då att pröva ett ännu inte godkänt läkemedel?

    I dag får du inte välja. Endast läkemedel som genomgått alla tester hos läkemedelsverken får tillstånd att säljas, och det kan ta åratal innan en ny medicin blir godkänd.

    Hur kan vi då få fram fler och säkrare läkemedel? Det berättar Bart Madden och nobelpristagaren Vernon Smith om, se mer på

    http://waldemaringdahl.blogspot.com/2010/03/fler-valmojligheter-ger-battre-halsa.html

  2. Attila

    Skulle preparatet inte säljas om det var förbjudet menar du?

    Lagstiftning fungerar inte som ett trollspö. Knarket försvinner ej.

    Narkotika förbjöds i de flesta länder under 60-talet. Frågan är om lagen haft någon effekt? Narkotikan har sedan dess blivit mycket billigare samt spridit sig till alla samhällsgrupper.

    Och värst av allt, försäljningen har berikat en grupp okända individer. Vi pratar om en dold ekonomi som omsätter miljarder. Pengarna investeras med stor sannolikhet i det lagliga näringslivet, vilket innebär att dessa okända människors inflytande växer för varje dag.

    I övrigt gillar jag inte knark heller.

  3. Stefan

    Det är klart att förbudet mot narkotika har haft effekt. Situationen skulle vara ännu värre utan förbudet. Allt annat är galet att tro.