Alliansens valmanifest: Snabbanalys

Sänkt skatt på pensioner, satsningar på utbildning och sjukvård, är vad som kommer främst i Alliansens valmanifest. Men manifestet präglas av försiktighet. Det är inga gigantiska summor som utlovas.

Nu finns äntligen Alliansens valmanifest att tillgå sin helhet. Hittills har vi ju bara fått se olika delar. Manifestet kan läsas här: alliansen.se.

Alliansen skiljer mellan ”skarpa förslag” och ”reformambitioner”. Det är bara de skarpa förslagen som man kallar för ”löften”.

Prioriterade områden bland de skarpa förslagen är pensioner, utbildning och sjukvård. Sedan tidigare finns också ett extra statsbidrag till kommunerna utlovade för 2011 (som en följd av finanskrisen).

Många av de mer spännande förslagen har därför tyvärr hamnat under rubriken ”reformambitioner”. Hit hör femte jobbskatteavdraget och sänkt moms på restaurangtjänster.

Det är dyra satsningar så jag förstår att Alliansen vill vara försiktig och vänta och se hur det blir med konjunkturen. Det är dock i skattesänkningarna den verkliga jobbpolitiken ligger.

I ett första skede kommer jobbpolitiken därför att huvudsakligen bygga på traditionella åtgärder som praktik, utbildning, coachning m.m. Den typen av åtgärder ger inte alltid så mycket, utan det som verkligen har effekt är företagens vilja att nyanställa.

Den slående skillnaden mot vad De rödgröna hittills har föreslagit är den totala frånvaron av skattehöjningar, så när som på höjd alkohol- och tobaksskatt. Det blir inga breda bidragslöften heller, ni vet, sådana som sossarna brukar köra med (typ maxtaxan i barnomsorgen som Göran Persson kom med i valet 1998.)

Kan man rösta på det här? Självklart. Det här är ett program byggt på en ekonomiskt mycket försiktig kalkyl. Jobb och välfärd dominerar, nästan lite för mycket, när man jämför med andra frågor.

Men manifestet blickar framåt. Det finns en reformagenda. Det är en åtgärdslista. Det är inte en lista med en massa saker som ska ”stoppas”, som ju verkar ha blivit De rödgrönas huvudsakliga linje i detta val.

_________________
Läs även andra bloggares åsikter om , , . Pingat på intressant.se.

Därför är vinstdrivande företag i välfärden bra

Välfärdsföretagens vinster har hamnat i fokus i valdebatten. Viss väljare oroas över detta. Även FP:s Jan Björklund har känt sig illa till mods. Jag är dock helt obekymrad. Låt mig förklara varför:

Vårdföretag är precis som alla andra företag. De säljer en produkt. De får betalt och de gör en vinst. En del av vinsten återinvesteras i företaget. En annan del blir aktieutdelning till ägarna. Aktieutdelning är detsamma som vinstdelning. Aktieutdelningen är betalningen för investerat kapital.

Nästan alla företag i vårt land bedrivs enligt denna modell och det funkar bra. Viljan att ta hem en så stor vinst som möjligt gör att företagen försöker att bli så bra som möjligt. De jobbar med att sänka kostnader och att få många kunder. Vinstintresset är den motor som gör att företagen ständigt försöker förbättra sig.

Just nu handlar debatten om att skattepengar hamnar i fickorna på investerare som satsat kapital i välfärdsföretag. Är det dit våra skattepengar ska gå?

Jag har inte problem med det eftersom jag som förtroendevald politiker får den vård jag vill ha. Jag upphandlar vård på marknaden, precis som om jag skulle upphandla arbetskläder, eller fordon, eller toalettpapper.

När man inte upphandlar vård producerar landstinget det självt. Det kostar lika mycket men blir ingen vinst för någon.

Många socialister tänker sig att de pengar som inte går till vinst inom den offentliga vården går till patienterna. Att det blir mer vård för pengarna. Men just så är det inte. Utan de pengar som inte går till vinst försvinner i systemet på grund av ineffektivitet. Icke-konkurrensutsatta verksamheter måste ju inte ständigt hitta på sätt att förnya sig. De blir därför till slut ineffektiva.

Jag förstår att det kan kännas konstigt att skattepengar blir till aktieutdelning. Men det är faktiskt vad som sker dagligen i alla de tusentals företag som har det offentliga som kund. Sjukvården köper mängder av läkemedel av privata vinstdrivande företag. Det köps teknisk utrustning, kläder, engångsartiklar m.m. Allt detta produceras av vinstdrivande företag som får betalt med skattemedel.

Så varför skulle det vara så fel med vinst i vården när det inte är fel att betala miljarder till Astra-Zeneca för läkemedel, där man vet att en stor del av pengarna blir till aktieutdelning?

_________________________
Läs även andra bloggares åsikter om , , , . Pingat på intressant.se.

Federley knappast ett offer

Jag tycker hela debatten om drogtester är kraftigt överdriven. Vi har faktiskt inte så stora drogproblem i samhället att vi måste hålla på och drogstesta varandra till höger och vänster.

Om jag var Fredrik Federley skulle jag därför blankt vägra om partiledningen kom och ”erbjöd” ett drogtest. Budskapet i ett sådant ”erbjudande” är ju uppenbart: Gör testet eller så åker du ut på arslet!

Däremot skulle jag också vilja råda Federley att ligga lågt drogdebatten. För två år sen nämnde han i radion att han inte tyckte att innehav av narkotika skulle vara olagligt: Jag bloggade om saken då.

______________________
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , . Pingat på intressant.se.

Låt oss testa för att se vad det ger

Jag är så entusiastisk över dagens besked om att Alliansen vill sänka momsen på restaurangtjänster att jag vill skriva ett inlägg till, trots det tidigare inlägget som i yran blev helt galet, och som jag var tvungen att radera.

Dagens besked betyder att momsen för restaurangnäringen sänks från 25% till 12%. Hämtpizzor har inte som jag i min förvirring skrev i ett tidigare inlägg haft en moms på 25% procent eftersom det räknats som livsmedel, utan på 12% eftersom momsen på mat är 12%. (Vilket jag har vetat hela tiden, så jag fattar egentligen inte varför jag påstod något annat.)

Hur som helst är detta en mycket viktig reform som jag hoppas blir av när ekonomin så tillåter. Tjänstemarknaden är viktig när det gäller enkla jobb, sådana jobb som vem som helst kan ta utan krav på utbildning. Att plocka disk eller skiva tomater kräver inte högskolekompetens.

Vi måste ha den typen av jobb i samhället för att kunna ge alla en chans. För många unga och för invandrare är ett restaurangjobb insteget på arbetsmarknaden. Det ger inte mycket betalt, men det första jobb man får ger aldrig bra betalt. Däremot innebär det en chans att visa att man duger någonting till och man måste inte vara beroende av bidrag.

Om något år kommer konjukturen att vända. Vi får mer pengar i statskassan igen. Vad ska vi göra med pengarna? Betala ut bidrag? Eller pröva och se om vi kan få igång en fungerande tjänstemarknad?

Vi vet att praktikplatser bara är tillfälliga. Alla kan eller vill inte heller plugga. Kan vi då inte pröva att se om detta är en fungerande metod?

Billigare hämtpizza med Alliansens politik

Har tagit bort det tidigare inlägget på denna plats eftersom jag helt enkelt inte fattat momsreglerna, insåg jag. Kontentan av Alliansens utspel idag 24/8 är i alla fall att inte bara hämtpizzan utan alla pizzor i landet ska omfattas av samma moms, 12%. Förslaget är faktiskt bättre än vad jag trodde.

Jag ber om ursäkt för mitt misstag. Det här är problemet när man är en ensam bloggare. Det finns ingen redaktion som stoppar en när man gör fel.