Stefan Olsson

För två veckor sedan skrev jag att jag ansåg att Sveriges muslimer, de normala, vettiga muslimerna, har ett särskilt ansvar för att stoppa den radikala islamismen. Jag fick naturligtvis skäll för detta. Inget av det som har hänt de senaste dagarna har fått mig att ändra åsikt. Tvärtom.

Ordförande i Sveriges muslimska råd heter Helena Benaouda. Hennes svärson, Munir Awad, är en av dem som nu häktats som misstänkta för terroristbrott i Danmark. Benaouda är en av dem som oftast hävdat att det inte finns några problem med extrem islamism i Sverige.

Behöver jag säga mer? Är det inte fullständigt självklart att hon måste avgå från sin post och att ledande figurer inom den muslimska gemenskapen i Sverige börjar rensa i rabatterna? Majoriteten av muslimerna är, som jag hela tiden har påpekat, normala, vettiga, men deras religion har förgiftats av den radikala islamismen. Vem ska bota denna sjukdom om inte muslimerna själva?

Läs gärna också Per Gudmundssons utmärkta ledare i SvD om alla som försökt sopa problemet under mattan. Det är nyttig läsning.

__________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, religion, islam, benaouda, muslimer, terrorism. Pingat på intressant.se.

Igår publicerade SvD Brännpunkt ett intressant debattinlägg när det gäller konflikten mellan Palestina och Israel. Det har blivit allt svårare att argumentera för en tvåstatslösning. Istället föreslår Mathias Mossberg att det ska bildas två parallella stater. Två stater på samma territorium.

Förslaget är värt att diskutera. Det grundar sig i det faktum att det bor 1 miljon palestinier i Israel och 500 000 israeler på Västbanken. Palestinier och israeler bor huller om buller med varandra.

Tvåstatslösningen, som både Israel och PLO accepterade som den framtida lösningen i och med Osloavtalet 1993, byggde på tanken att de två staterna skulle ha varsitt territorium. Det skulle bli två vanliga stater bredvid varandra.

Genom Israels expansion av bosättningar på Västbanken har dock en sådan lösning blivit allt svårare att genomföra. I Betlehem med omnejd ser kartbilden ut som bilden nedanför. Blåa fält är israeliska bosättningar, bruna och gula är palestinska bebyggda områden, den röda linjen är muren. Gränsen mellan Israel och Västbanken är den grön-vitstreckade linjen. Allt till vänster om denna linje är Israel, allt till höger är Västbanken.

Klicka på bilden för att se den i stort format. (Källa: Alternative Research Institute Jerusalem).

Jag är skeptisk till tanken om två parallella stater, där alltså två statsmakter är herrar över samma territorium, eftersom det är marken i sig som är själva tvistefrågan. Israeliska armén och palestinska myndighetens säkerhetsstyrkor har redan ett ganska gott samarbete. Det finns en hyggligt fungerande arbetsfördelning mellan dem.

Men vem ska äga marken? Alla bosättningar på Västbanken är tillkomna under folkrättsligt sett tveksamma former. I många fall även enligt israelisk lagstiftning. Bosättarorganisationerna vill dock expandera ytterligare. Den nuvarande israeliska regeringen under Benjamin Netanyahu tillåter också fortsatt expansion.

För många palestinier är detta själva huvudfrågan i konflikten. Israelerna tar över mer och mer mark. Ibland styrs Israel av regeringar som inte låter bosättningarna expandera, men oftast låter man det ske. Både höger och vänster har gjort likadant.

Jag tror därför fortfarande på en tvåstatslösning eftersom jag inte tror att det kan bli fred med mindre än att palestinierna kan känna att de äger total suveränitet över sin mark.

För att fungera måste dock en tvåstatslösning ändå i praktiken bli en federation. Det finns många problem som bara kan lösas i samarbete: vattenfrågorna, utrikespolitiken, luftfartstrafiken, invandringspolitiken samt yttre och inre säkerhet. Även med två vanliga territoriella stater kommer det alltså att behövas ett gemensamt organ för att hantera dessa frågor. Det kommer att behövas en union av något slag, oavsett vilken lösning som väljs.

_______________________
Läs även andra bloggares åsikter om israel, palestina, politik. Pingat på intressant.se.

Regeringen har utnämnt Martin Borgs till ny ledamot i Statens kulturråds styrelse. Han är dokumentärfilmare. Nyliberalt inspirerad kritiker av slöseri med skattemedel, med ett förflutet också hos Moderaterna. Ska en sån verkligen få sitta Kulturrådets styrelse!

Aftonbladets kulturskribent Martin Aagård menar att det är helt fel. “Kulturministern vill göra kulturrådet till en politisk institution med högermänniskor”, säger han till Dagens Media.

Så länge det bara sitter vänstermänniskor i styrelsen för Kulturrådet är alltså allt i sin ordning. För det är ju så normen ser ut i Sverige. Vänsteråsikter är de egentliga och riktiga. Högeråsikterna är de som ska ifrågasättas. Inga utämningar av vänstermänniskor är därför att anse som politiska. Utan politik blir det först när man utnämner en moderat.

Lämnar styrelsen gör Marianne Lindberg De Geer. Så här tycker hon om regeringens kulturpolitik:

Det är intressant att erfara hur högern i Sverige använder DDR som modell för sin politik. Denna gång till gagn för superkapitalismen. Man gör det med anonyma angiverimetoder och avlyssningssystem riktade mot de egna medborgarna. Barn fostras till konkurrenstänkande och betygshets. Disciplin premieras framför dialog och självständigt tänkande.

Men detta indignerade utbrott är alltså inte politiskt, om nu någon tror det, utan ett sakligt inlägg av en s.k. kulturpersonlighet. Yttranden av denna typ går bra att ha och ändå sitta i styrelsen för Kulturrådet.

Att göra en film om vart skattepengarna tar vägen i Sverige som Martin Borgs har gjort går inte bra. Ty det är “höger” att ställa sådana frågor, och “höger” får man inte vara om man ska hålla på med kultur.

Så tänker man i Vänstersverige. Som tur är har vi dock bytt ledning. Nytt tänkande kommer in i kulturpolitiken. Jag kan förstå om det känns läbbigt, men det är så demokrati funkar.

_____________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, kultur, kulturrådet, martin borgs, moderaterna, regeringen. Pingat på intressant.se.

Vänner! Som julhälsning till alla er som besöker min blogg har jag satt samman bilder från den stad där Jesus föddes – Betlehem. I staden där fredsfursten såg dagens ljus råder inte fred. Det råder lugn, men ett lugn grundat på våld, inte på tillit och kärlek.

Denna lilla fina stad kommer dock en dag att vara just en stad som präglas av fred, frihet, välstånd och just kärleken till nästan. Det är lång väg kvar att gå, men det kommer att bli så till slut. Tro mig. Jag har träffat människorna och de är tillräckligt många, tillräckligt intelligenta och vill tillräckligt mycket för att det en dag ska lyckas.

I väntan på denna dag hoppas jag att du som besöker min blogg nu under julen 2010 tänker på folket i Betlehem. I julsångerna nämns Betlehem överallt. Vi tänker på staden som den lilla söta by där Jesus föddes. Men idag är det en modern stad. Här bor människor som behöver vårt stöd. De flesta av dem firar inte jul, eftersom de är muslimer, men här finns också många kristna. De firar jul just nu precis som vi.* Tänk på dem. Be för dem.

Jag önskar er alla en välsignad Jul!

________________________
Läs även andra bloggares åsikter om religion, politik, israel, palestina, jul, jesus, betlehem Pingat på intressant.se.
*Alla kristna firar Jul, dock ej samtidigt. En del följer den gamla kalendern och firar inte förrän om två veckor.

Jag är heteronormativ och därför är jag helt olämplig som lärare. Jag tycker att det är helt okej att det finns sånt som tjejkläder och killkläder. Jag tycker inte att det är en dålig grej att barn bor med sina föräldrar i någonting som kallas för familjer. Jag har helt enkelt fel ideologi.

Skolverket har precis publicerat en film på Youtube där man låter en av sina konsulter lägga ut texten om hur man ska arbeta med jämställdhet i skolan. Inget konstigt med det, kan man tänka, eftersom jämställdhet är något som ska läras ut enligt läroplanen.

Det nya är dock att man också fått för sig att den så kallade heternormen också ska bekämpas. Faktum är att det egentligen är heteronormen som är boven i dramat. Vi trodde kanske att det var patriarkatet, men så är det tydligen inte utan det är heteronormen.

Det är verkligen bedrövligt att behöva se hur vissa myndigheter har blivit ideologiska propagandainstitut. Diskrimineringsombudsmannen som inte kunde ge sina anställda en “julklapp” utan istället kallade det för “vinterpresent” är ett exempel på samma sak. Det är myndigheter som hittar på sin egen ideologi som de sedan använder skattepengar för att marknadsföra.

Fast särskilt mycket till marknadsföring är det inte. Snarare vill de nog bara “förklara hur det egentligen är” för folket som inte är smart nog för att fatta något självt. Utrymme för diskussion finns inte. Se filmen så förstår ni. Det är en ideologisk instruktionsfilm. Den presenterar inte ett argument, en intressant tanke värd att begrunda, utan den slår fast sanningar i bästa sovjetiska anda. Det finns en statligt sanktionerad ideologi och det är bara att lära sig den.

Det som sägs i filmen bygger delvis på vetenskap, delvis på politiskt korrekta modeteorier. Att en konsult som vill tjäna pengar inte bryr sig om det förvånar mig inte, men det är beklämmande att den statliga myndighet som ska arbeta med kvaliteten i skolan tar detta ideologiska mumbo jumbo på allvar.

Det kommer att ta lång tid innan vi har fått rätsida på skolväsendet i det här landet. Mycket lång tid.

___________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, skola, skolverket, heternormativitet, propaganda, statsideologi, sovjetunionen. Pingat på intressant.se.

The movie maker, and far left wing pundit, Michael Moore has written an open letter to the Swedish government. In his letter he accuses Sweden of not prosecuting rapists unless Sweden is forced to do so by conservative parliamentarians and the United States government.

As a member of the American far left Moore has idealized the Swedish welfare system and labour laws. That is what all left wing Americans do. It must be sad for these people to realize that this country now is run by a coalition headed by the Conservatives. Maybe that is why Moore is so upset.

Anyway, there is a simple explanation for the Swedish rape statistics. We have recently changed the legal definition of what constitutes rape. Today more incidents are regarded as rape. We also have a strong women’s movement in Sweden, and they have been very efficient in encouraging women to report all incidents.

The accusations against Julian Assange follows this pattern perfectly. The women who filed the complaint have absolutely no connections with any conservative parliamentarian or the U.S. government whatsoever. That’s just ridiculous. At least one of them happen to be a socialist, feminist and human right activist.

The whole story is really weird, that is true, but I am happy to see that well known American lefties like Michael Moore or Naomi Klein believe that the Swedish government has been kidnapped by the CIA or something. I am happy to see that those self appointed ambassadors of Sweden to the United States dosen’t like us anymore. I feel relieved.

_________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, sverige, usa, assange, våldtäkt, michael moore. Pingat på intressant.se.

Om någon har missat det så skriver jag i Svensk tidskrift om hotet från den extrema islamismen:

När den samlade hotbilden från islamismen ska bedömas går det alltså inte att bara se till antalet genomförda attacker. Vi vet att dessa är få i vårt hörn av världen. Risken att råka ut för ett bombattentat är mycket liten. Islamismen som rörelse, särskilt just den mest extrema grenen av denna ideologi, den som även kallas för jihadismen, är dock ett allvarligt internationellt problem.

Hela artikeln kan läsas här: http://www.svensktidskrift.se/?p=18662

__________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, islamism, terrorism, stockholmsbomb. Pingat på intressant.se.

Ann-Charlotte Marteus skriver i Expressen att det är fel att kräva en ursäkt av de muslimer som är moderata och demokratiska, dvs. normala och vettiga, för terrorattentatet. Jag håller med. Däremot är det rimligt att kräva ett särskilt ansvar av våra svenska muslimer att hålla rent inom de egna leden.

Kollektiv skuld och kolletivt ansvar är inga lätta frågor att diskutera. Ofta urartar det till att en viss grupp görs skyldig och/eller ansvarig, och då gäller det alla individer som ingår i gruppen, utan undantag.

Typexemplet är feministernas tal om “mäns våld mot kvinnor”. De flesta män begår självklart inget våld alls mot några kvinnor, men i sin upprördhet över att det finns män som gör det, för de över skulden och/eller ansvaret till hela kollektivet. Varje enskild man görs ansvarig.

Uppsala moské

Trots att jag ogillar det sättet att resonera, finns det ändå något sådant som både kollektivt ansvar och kollektiv skuld. Ta exemplet Tyskland. Detta land förgrep sig på judarna på ett sätt som saknar motstycke i historien. De flesta av de individer som bär skulden för detta är döda. Betyder det att dagens tyskar inte har ett särskilt ansvar för att se till att detta aldrig händer igen? Betyder detta att dagens tyskar inte bär på en kollektiv skuld?

Jag har inget bra svar på denna fråga annat än att jag känner mig mer trygg om jag vet att dagens tyskar tar ansvar för vad tidigare generationer ställt till med, trots att det inte var just dagens tyskar som bär skulden för försöket att utrota judarna. Det var något i det tyska samhället som slog slint, fullständigt.

Innan vi är 100% säkra på att detta fel är reparerat måste vi ställa särskilda krav på det tyska folket. Som tur är är tyskarna själva sina hårdaste väktare på denna punkt, så jag kan sova gott om natten.

Ett liknande ansvar anser jag vilar på den muslimska gemenskapen i Sverige och i världen. Majoriteten är fredlig och bär ingen skuld till den islamistiska extrema terrorn. Däremot är det hemma hos de fredliga muslimerna som de radikala islamisterna har fötts. Något har gått fel. Islam predikar inte totalt krig mot allt och alla. Trots detta har vissa muslimer fått för sig att det är så religionen ska tolkas, och dessa individer är inte marsmänniskor, utan har sitt ursprung bland de fredliga muslimerna.

Jag har beskrivit det som att islam har förgiftats av islamisterna. Ansvaret att avgifta islam ligger därför på de moderata muslimerna, de normala, vettiga muslimerna. Det är hos dem problemet har vuxit fram. De har därför ett särskilt ansvar för att se till att problemet också blir löst.

____________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, religion, islam, terrorism, tyskland, förintelsen, judar, stockholmsbomb. Pingat på intressant.se.

Islamismen är vår tids fascism, en mördaridelogi som förgiftat islam och som lever på hat och förtryck. Vi måste göra allt vi kan för att bekämpa denna galna lära.

Av vad jag kan bedöma från nyhetsrapporteringen är bombattentatet utfört av en islamistisk terrorist. Han kan ha agerat själv. Han kan vara galen redan från början. Ändå är det islamismen i sig som gjort att han försökte mörda folk i Stockholm igår.

Varför har islamismen blivit en terrorideologi? Jag vet faktiskt inte. Från början vara islamismen bara en totalitär rörelse som vilken som helst. Den fick sitt stora genombrott med revolutionen i Iran 1979.

Idag är den dock en mördarideologi. Den anser att muslimer har rätt att mörda icke-muslimer och sådana muslimer som tror “fel”. Islam förbjuder en muslim att dräpa en annan muslim, men islamismen bryr sig inte om det. Den slår mot alla.

Ideologin är galen på samma sätt som kommunismen och nazismen var det. Den är helt oförenlig med demokratin, eftersom den menar att ett prästerskap ska styra och inte folket självt. Den är en förtryckets ideologi eftersom den inte accepterar yttrandefrihet.

Vi som bor i Sverige och vill leva i ett helt annat samhälle än det islamismen förespråkar måste stå upp och tydligt säga ifrån. Vi vill inte ha några islamister i vårt land! Det handlar inte om islam eller muslimerna, utan om islamisterna. Det är inte en religiös fråga, utan en politisk. Islamismen är ett hot mot vår frihet. Därför ska vi bekämpa denna ideologi på samma sätt som vi lyckats bekämpa nazismen och kommunismen.

_________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, islamism, islam, terrorism, stockholm. Pingat på intressant.se.

Jag ser i DN att Nacka kommun ämnar upphandla driften av sina sex kommunala bibliotek. En sådan sak skapar självfallet oro i det av Socialdemokraterna uppfostrade Sverige. Kan man verkligen göra så?

Jo, det är klart att man kan göra det och det är mycket möjligt att de kommunala biblioteken får ett lyft som kulturella institutioner av det. Med rätt ställda kvalitetskrav och noggrann uppföljning kan det vara ett genidrag. Det är inte svårare eller konstigare att upphandla ett bibliotek än att upphandla ett äldreboende eller en vårdcentral.

Men vad händer med kvaliteten? Den socialistiska fördomen säger att det företag som tar över driften kommer att skära ned på kvaliteten för att kunna göra så stor vinst som möjligt.

Om jag skulle vara fri företagare i biblioteksbranschen skulle mitt bibliotek se ut som på den här bilden.

Jag är benägen att tro att det blir precis tvärtom. I nio fall av tio är privata företag effektivare än kommunala förvaltningar. Det blir samma kvalitet fast till en lägre kostnad.

Men de mest intressanta förändringarna kommer sannolikt att vara skillanderna i utbud med avseende på vad biblioteken kommer att göra för sina besökare. Bibliotek arbetar ofta med mer än att bara tillhandahålla böcker. Men typiskt för kommunala bibliotek är att de är urusla på att göra sig själva kända bland befolkningen. Själv besöker jag Uppsala Stadbibliotek mycket sällan, nästan aldrig. Det beror inte på att jag har något emot bibliotek. Tvärtom, som akademiker älskar jag bibliotek.

Men jag varför bryr jag mig så lite om stadbiblioteket? Vill jag veta vad som händer på litteraturens område just nu, då går jag till Akademibokhandeln, ett privat vinstdrivande företag. De privata bokhandlarna är i dagens Kultursverige viktigare för litteraturen än vad de kommunala biblioteken är. Det borde inte vara så, men det kan ha att göra med att nästan alla bibliotek är kommunala.

Sen kanske det kan vara bra att kasta in en brasklapp. Upphandlingar blir inte alltid bra och vi är ovana vid privat drift när det gäller bibliotek. Att lägga ut alla sina bibliotek på entreprenad tror jag därför är i häftigaste laget. Jag tror på en blandning. Upphandlingar brukar sätta fart även på det som bedrivs i kommunal regi.

________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, kommunala bibliotek, bibliotek, litteratur, akademibokhandeln. Pingat på intressant.se.

Världen idag skriver om att förskolor och skolor ställer in besök i kyrkor nu i advent. Föreskolebarnen riskerar att bli indoktrinerade i kristen tro. Tydligen följer de bara ansvisningar från Skolverket.

Det verkar ha rotat sig en antireligiös kultur inom skolväsendet i Sverige. Tidigare i år var det bråk om läroplanen där de antireligiösa menade att det var fel att berätta för skolbarnen att kristendomen har påverkat det svenska samhället mer än någon annan religion. Men varje år är det också bråk om advensgudstjänster och skolavslutningar.

Julkrubba i Lunds domkyrka. Farligt för barn att se?

Världen idag uppmärksammar Kävlinge där kommunen plötsligt beslöt att inga barn fick komma och titta på julkrubban i Korsbackakyrkan:

Först fick barnen komma som vanligt till julkrubban. Sedan stoppades de av förskolechefen Carina Serbinsson efter att hon haft ett informationsmöte med Skolverket, där man tog upp frågan. På ett bräde bokades samtliga förskolor av.

Senare ändrade man sig, men det visar ändå hur galet det hela har blivit. Lärarna tror sig vara tvungna att ringa till Skolverket i Stockholm för veta om de kan ta barnen till kyrkan för att titta på julkrubban eller inte. Vi talar om en julkrubba, något som finns i miljoner hem i Sverige. Något är ruttet på Skolverket.

_________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, julkrubba, jul, förskola, religion, kristendom, skolverket. Pingat på intressant.se.

I SR Ekot säger Sven-Erik Österberg, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen och möjlig efterträdare till Mona Sahlin som partiledare, att han vill införa en stupstock i a-kassan.

Nu säger han inte ordagrant “stupstock” utan att a-kassan ska sluta gälla vid en viss tidpunkt. I Socialdemokratisk valretorik är det dock det som kallas för stupstock:

Jag tycker att den viktigaste signalen är att ingen ska lämnas utan ersättning som inte har fått jobb. Om det är a-kassan som ska sluta gälla vid en tidpunkt och man gör andra omställningsersättningar istället, för att komma tillbaka till jobb, det kan man diskutera.

Valet förlorades. Socialdemokraterna ska förnyas. Nu börjar marschen högerut. Det är där förnyelsen finns.

______________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, a-kassan, österberg. Pingat på intressant.se.

Höstens valnederlag för Demokraterna i USA har satt sina tydliga spår i skattepolitiken. Nu kommer en nyhet om att Barack Obama också backar i sin Mellanösternpolitik. USA kräver inte längre ett stopp för utbyggnad av bosättningar på Västbanken.

Nyheten har hamnat i skymundan av uppgörelsen om skatterna, men borde rimligen ha varit förstasidestoff. Under hela 2010 har USA konsekvent drivit linjen att Israel måste avstå från att fortsätta utbyggnaden av bosättningar på ockuperad mark.

I mars i år hettade det till ordentlig mellan USA och Israel när det blev känt att israeliska regeringen precis godkänt nya bosättningar i den ockuperade delen av Jerusalem samtidigt som amerikanske vice presidenten Joe Biden besökte landet. Det uppfattades som en förolämpning.

Nu är detta tydligen glömt. Av Reuters och Jerusalem Post framgår det dessutom att USA hållit tillbaka en leverans av 20 stridsflygplan av typen F35, som ett sätt att få Israel att bli medgörligt. Nu levereras flygplanen ändå utan att Israel behövt bjuda till någonting.

Vad lär sig den israeliska regeringen av detta? Om jag var Benjamin Netanyahu skulle jag sätta mig och mysa i favoritfåtöljen, och tänka “Finemang! Ännu en svag amerikansk president. Då behöver vi inte göra upp med palestinerna den här gången heller.”

På fredag är det Nobeldagen. Minns hur det var förra året? Barack Obama fick Nobels fredspris. Var det detta han fick priset för?

_________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, usa, israel, palestina, barack obama, nobels fredspris. Pingat på intressant.se.

Hur länge ska vi egentligen acceptera att leva med neutralitetslögnen? Vi vet ju att Tage Erlander medvetet ljög för folket. Sverige samarbetade med USA men påstod att vi var neutrala under Kalla kriget.

Det sjuka är dock inte att Erlander ljög, utan att lögnen fortsätter att upprepas. Wikileaks ambassadrapport visar hur amerikanerna spelar med i lögnerna för att inte störa den svenska törnrosasömnen:

Swedish military and civilian intelligence organizations are strong and reliable partners on a range of key issues, particularly making a significant contribution to our understanding of events inside the Russian military and in Iran’s nuclear ambitions. The good cooperation on counterterrorism, both domestically and internationally, has helped Swedish authorities carry out their mandate to protect Swedish citizens and national interests. Due to domestic political considerations, the extent of this cooperation in not widely known within the Swedish government and it would be useful to acknowledge this cooperation privately, as public mention of the cooperation would open up the government to domestic criticism.

Sverige har alltså spanat på Ryssland och Iran och delat med sig av underrättelserna till USA. Men det får inte sägas öppet, inte för att USA vill det, utan för att svenskarna inte vill det! Hjälp svenskarna att ljuga för sig själva! föreslår den amerikanska ambassaden för sina överordnade i Washington D.C.

Kan vi inte få ett slut på detta ljugande någon gång? Har vi inte rätt att kräva av våra förtroendevalda att de ska säga sanningen?

Jag ser gärna att underrättelsesamarbetet med USA fortsätter. Men sluta ljug, snälla!

____________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, wikileaks, neutralitet, lögner, neutralitetslögnen, nato, usa. Pingat på intressant.se.

Masoud Kamali, en gång i tiden Mona Sahlins särskilda integrationsexpert, skriver på Newsmill att integrationsministern Nyamko Sabuni är rasist.

Ja, ni läste rätt. Professorn i socialt arbete (alltså inte i sociologi) från Mittuniversitetet (alltså inte Uppsala universitet) menar att Sabuni är rasist:

Att använda personer med invandrarbakgrund för att bedriva en rasistisk politik och debatt är numera väletablerat i många euroepiska länder som Frankrike, Danmark, Holland och Belgien. Detta har också en sociologisk förklaringsmodell som kallas “det symboliska våldet” av den franske sociologen Pierre Bourdieu.

Jag har inte läst något av Bourdieu. Måste man ha gjort det? Det finns vissa namn som surrar omkring i samhällsvetenskap och humaniora som det anses vara jättefint att ha läst. Bourdieu är ett sådant namn. Derrida och Foucault är två andra.

På mig funkar dock akademisk namedropping av berömda kontinentala filosofer på precis motsatt vis. Det är en tydlig signal om att här kommer en massa dynga som inte är värt att ta på allvar.

_________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, mona sahlin, masoud kamali, nyamko sabuni. Pingat på intressant.se.

Jag gillar visserligen inte Wikileaks massutsläpp av hemligt material eftersom det tyvärr sätter käppar i hjulet för utbyte av information mellan USA och andra länder. Men resultatet är ändå ganska uppfriskande.

Har vi tur kan vi kanske få igång den Nato-debatt som vi egentligen borde ha haft för flera år sedan.

Många i vårt land tror fortfarande att Sverige är ett neutralt land. Så är det inte. Inte ens sossarna hävdar det. Så varför tror många det?

Det beror på att våra politiker vägrar tala med väljarna om hur det faktiskt ligger till. Igår klagade jag på sossarna men faktum är att det också gäller mitt eget parti. Vi moderater diskuterar inte Sveriges förhållande till Nato eftersom vi tror att det är otaktiskt ur väljarsynpunkt.

Om vi väcker frågan om Natomedlemskap är vi rädda för att sossarna går på motoffensiv, drar igång en skräckkampanj om kärnvapen och bombningar i Afghanistan. Det är svårt att vinna väljare på frågan men lätt att förlora.

Ändå behöver vi en Natodebatt om så bara för att debattera det faktum att Sverige idag redan fungerar som ett Natoland utom på en enda punkt, att vi inte får vara med och påverka hur Nato ska utvecklas. Att inte vilja debattera detta faktum är att låtsas som att det regnar. Det gör oss fördummade.

Men det är inte bara våra politiska ledare som är skyldiga till den uppkomna situationen. Våra medier bryr sig inte heller om att rapportera till allmänheten om hur verkligheten ser ut. Det är ett underbetyg. Vi har oberoende medier tror vi, men de har snällt accepterat den version som våra ledare har velat presentera.

Min uppmaning till allmänheten är därför att börja ställa krav. Varför får vi inget veta om Sveriges nära förhållande till Nato? Varför får vi inte veta att Sverige och USA är de bästa av vänner och samarbetar om allt? Varför är det ingen som tydligt och enkelt förklarar att Sverige lovat att ge de baltiska staterna militär hjälp i händelse av krig? (Har vi verkligen det? Jo, det är precis vad vi har gjort. Se här.)

_________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, socialdemokraterna, nato, usa, wikileaks. Pingat på intressant.se.

Wikileaksdokumentet som nämner Urban Ahlins samtal med amerikanska ambassaden träffar verkligen huvudet på spiken när det gäller Socialdemokraternas eviga dilemma när det gäller utrikespolitiken. Man kan inte säga som det är till de egna leden.

Av dokumentet framgår klart och tydligt att Urban Ahlin bett USA om hjälp för att fixa fram en afghansk politiker som kan vittna om situationen i Afghanistan, till stöd för den svenska insatsen, i syfte att bättra på opinionen i Sverige. Innebörden är glasklar. Det finns inte heller någon anledning till att tro att innehållet inte skulle vara korrekt en beskrivning av verkligheten.

Urban Ahlin är socialdemokraternas talesperson i utrikesfrågor.

Ahlin försöker dock göra gällande i Aftonbladet att rapporten är felaktig. Varför? Det kan bara bero på det eviga socialdemokratiska dilemmat att man inte kan säga till sina väljare vad man faktiskt gör.

Våra socialdemokratiska regeringar har alltid haft ett mycket gott samarbete med USA. Om Ahlin hade blivit utrikesminister i en rödgrön regering hade han garanterat fortsatt denna linje. Men eftersom Sverige i den socialdemokratiska historieskrivningen är ett “neutralt” land kan man inte erkänna att det är på det viset.

Den bild som socialdemokraterna alltjämt försöker upprätthålla är att Sverige är en självständig aktör på den internationella arenan. Vi är inte en del av Natofamiljen. Vi är inte nära allierade med USA.

Denna verklighetsbild är dock överspelad sedan länge, om den alls någonsin var sann. USA är ett av våra främsta samarbetsländer på den internationella arenan och har alltid varit det. Det är därför som Ahlin säger en sak till de amerikanska vännerna och en annan till oss väljare. Han är tvungen att låtsas som att det regnar, det är så det socialdemokratiska spelet ska spelas.

Samtidigt vill jag gärna säga att jag tycker att sossarna alltid handlat rätt alla dessa år när de samarbetat med USA och Nato. Det är rätt gjort. Så varför bara inte berätta som det är? Folk kommer att förstå.

______________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, wikileaks, ahlin, urban ahlin. Pingat på intressant.se.

I mitt förra inlägg hävdade jag att Göran Hägglund kan ha räddat kristdemokraterna från att åka ur riksdagen. Hans kritiker menar att det är Hägglunds fel att partiet inte har 11 procent av väljarna, som partiet hade 1998. Orättvist, menar jag.

Hos Henrik Oscarsson hittade jag denna bild som visar hur KD:s opinionsiffror såg ut under förra mandatperioden fram till 1 juli 2009. Partiet har hela tiden hängt på gärdesgården. I valet knep man dock 5,6 procent. Resultatet blev alltså bättre än vad opinionssiffrorna under mandatperioden sade.

KD:s siffror i Oscarssons sammanräkning av olika opinionsmätningar.

Man måste vara ytterst tjyvsnål om man därmed får det till att Hägglund misslyckats med sitt uppdrag. Jag menar som sagt att det är precis tvärtom.

___________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, kristdemokraterna, hägglund, kd, göran hägglund. Pingat på intressant.se.