Stefan Olsson

Det är naivt att tro att rättstillämpning är en mekanisk aktivitet lika opersonlig som att skruva ihop en bilmotor. Juridik är inte en ingenjörsvetenskap. Lagar måste tolkas och tolkningarna kommer alltid att vara färgade av de personer som gör tolkningarna. Lekmannainslaget i domstolarna gör att lagtolkningen inte avviker från den allmänna rättsuppfattningen och lagstiftarens intentioner.

Jag vill ha nämndemannainstitutet kvar av tre huvudsakliga skäl:

1. Juridiken är ett skrå. I ett skrå bildas en egen yrkeskultur. Det är bra att det är på det sättet eftersom det skapas en tradition inom yrket som nya jurister kan skolas in i. Avigsidan är att medlemmarna i skrået skärmar av sig från dem som inte ingår i det. Utanförstående kallas för obildade och man stänger av öronen för kritik. Bara jurister kan granska jurister, sägs det. En korkad jurist är enligt skråmentaliteten viktigare att lyssna till än en professor i fysik, trots att den senare mycket väl kan förstå juridik också.

Med lekmannainslaget i domstolarna tvingas juristskrået att alltid förklara hur juridiken fungera och alltid utförligt motivera sina ställningstaganden. Detta skärper juristernas förståelse för det egna yrket och håller nere den fördummande skråmentaliteten.

2. Den lag som tillämpas i våra domstolar är medborgarnas lag och inte överhetens lag. Vi kommer inte ur en tradition med ett långvarigt kungligt envälde. Tingsrätterna är traditionellt sett inte kungens – alltså statens – rättsliga instans utan folkets. Traditionen har sitt ursprung i tingen, från vikingatid och medeltid. Den har sedan bevarats genom att sockenstämman och därefter kommunfullmäktige har kunnat utse domare (nämndemän) till de lokala domstolarna.

Vi bör bevara denna tradition för att befästa idén om att den lag vi har i Sverige inte ålagts oss av någon annan än oss själva. Lagen är inte statens lag, utan medborgarnas lag. Respekten för lagen ökar på detta sätt. Det är moraliskt sett mycket tyngre att bli dömd av sina grannar och vänner (sina jämlikar) än en anonym byråkrat som utsetts av en annan anonym byråkrat.

3. Att vanliga medborgare tillåts agera meddomare i brottsmål gör också att de får en förståelse för hur den rättsliga processen fungerar. Idag kan många mer om hur en rättsprocess fungerar i amerikanska domstolar – på grund av TV – än i svenska. Det är pinsamt.

Därtill får man som nämndeman se samhällets baksida. Jag själv har suttit som nämndeman i fyra år och jag minns detta som det mest värdefulla för egen del. Jag fick en inblick i många sargade människors liv. Jag fick lära mig saker om samhället som jag inte hade kunnat få på annat vis. Det var mycket lärorikt.

Men behövs inte nämndemannaväsendet reformeras? Jo, absolut! Idag använder de politiska partierna nämndemannaplatserna som reservplatser för dem som inte får rum i de politiskt mer intressanta kommunala nämnderna. Det är inte de bästa och brajtaste som hamnar i tingsrätterna. Kvaliteten blir därefter.

Det vi behöver göra är att skapa en ny process för hur nämndemän ska utses. Kandidater måste granskas och väljas, och ska vara representativa för medborgarna. Det är också bra att låta nämndemannauppdraget vara minst fyra år, eftersom även lekmän behöver erfarenhet. Men vi måste bort från systemet med att valet av nämndemän är något som lagts ut på entreprenad på de politiska partierna.

_____________________________
Pingat på intressant.se.

To all my friends, all over the world, I send my greetings, wishing you all a Merry Christmas! Some 2000 years ago the Lord decided that the time had come to fullfill his promise, that he would walk side by side with us as one of us.

As the Gospel tells this journey started in the little town of Bethlehem. Last year I spent three months there. I am so grateful for that. And I miss all the good people. Thanks once again for everything!

One of my favourite Christmas hymns is “O little town of Bethlehem”:

O little town of Bethlehem
How still we see thee lie
Above thy deep and dreamless sleep
The silent stars go by
Yet in thy dark streets shineth
The everlasting Light
The hopes and fears of all the years
Are met in thee tonight

I love it because it is adorable. It is so sweet. But it is also an absolutely false description of the everday realities of Bethlehem today.

The birthplace of Jesus is a wonderful and depressing place at the same time. Everyday Bethlehem is getting more and more surrounded by fences and walls, and by illegal Israeli settlements. The government of Israel recently decided that yet another 1000 apartments should be built on occupied land next to Bethlehem.

The fight over the land is at the heart of the conflict between Israel and Palestine. I just cannot see how there can be a peace settlement unless the Israeli government halts all expansions of settlements and stops all landgrabbing by Israeli settlers.

The EU has through its representatives in the UN security council, United Kingdom, France, Germany and Portugal, protested against this:

Israel’s continuing announcements to accelerate the construction of settlements in the Occupied Palestinian Territories, including East Jerusalem, send a devastating message. We call on the Israeli government to reverse these steps. The viability of the Palestinian state that we want to see and the two-state solution that is essential for Israel’s long-term security are threatened by the systematic and deliberate expansion of settlements.

I could not agree more.

Once again I wish you all a Merry Christmas! May the Lord help us to make Bethlehem into a sweet little peaceful town again!

Ring Aftonbladet! Nu!

___________________________
Pingat på intressant.se.

Ser man på! Ett genuint konservativt förslag från vänster. Det är V i Ystad som inför partiets kongress i januari motionerar om införande av skoluniformer. Me like.

I dagens samhälle ökar klyftorna dagligen, den fattige blir fattigare och den rikare får ytterligare ”kulor” ner i plånboken. Våra skolelever får bokstavligen talat se dessa skillnader på de kläder som sina klasskamrater bär. Kläderna blir ett kännetecken på vilken inkomst dina föräldrar har. Det finns tyvärr barn som i dagens svenska skola blir mobbade på grund av att de inte har de hippa skorna som man bara ”måste” ha, rätta märket på jeansen eller för att man har förra säsongens mode. Detta kan undvikas genom införande av skoluniform.

Vi kan naturligtvis inte införa skoluniform på bred front i alla skolor i hela landet, men låt säga att någon skola vill göra det. Varför inte?

1968 avskaffades studentexamen. Jan Björklund har annonserat att han vill återinföra den för att bli av med betygsinflationen. Äntligen ett rejält kliv bakåt i historien!

Det gläder ett konservativt hjärta att se att en lösning på ett dagsaktuellt problem ligger i det förflutna. När jag har talat om min bok i olika sammanhang har jag gång på gång fått förklara att konservatism inte är detsamma som att konservera ett status quo eller att återinföra en svunnen idyll. Det jag menar med konservatism är att man ska använda sig av det förflutna som ett bibliotek. Här finns ett intellektuellt arv.

Tidigare generationers sätt att lösa olika problem kan ofta användas för att lösa dagens problem. Man måste inte leta i det historiska förrådet, men det är bra att göra det. Radikala politiker har dock en irrationell kärlek till det nya. Allt som är nytt är per definition bättre än allt gammalt oavsett vad det handlar om. Allt i det historiska förrådet är “förlegat”, “otidsenligt”.

Betygsinflationen håller på att förstöra friskolereformen och skolan totalt sett. Vi måste ha betyg, men vi kan inte ha det som det är nu när skolorna är fria att göra vad de vill. Höga betyg blir det viktigaste konkurrensmedlet. Vi måste röja i det här träsket. Annars måste vi återinföra det sovjetsystem som rådde när jag var liten. Det vill vi inte.

_______________________________
Pingat på intressant.se.

Hur kan påståenden om en bild, som ingen har sett, få en seriös nyhetsredaktion som Dagens Eko att förvandlas till en ryktesspridande kvällstidning? Nu har den famösa bilden publicerats. Den är uppenbart fejkad.

Att Aftonbladet och Expressen i ett års tid skrikit sig hesa om bilden som ingen hade sett är inte att förvånas över. Kvällstidningarna är en uppsamlingsplats för Sveriges sämsta journalister.

Det märkliga är hur seriösa journalister har velat hänga med i ryktesspridningen. Jag tänker framför allt på Dagens Eko med de tillhörande magasinsprogrammen P1 Morgon och Studio Ett. Hur många reportage och studiosamtal har inte P1 sänt som bara har handlat om spekulationer om denna bild?

Mille Markovic, vars trovärdighet ingen journalist har velat ifrågasätta, har nu släppt bilden till Expressen. Och?

Jag är inte den som brukar säga vad var det jag sa…

Ska inte kungen kunna granskas? är en fråga som ställts under det gångna året. Mitt svar är jo, om det finns någon som vet hur man gör. Tydligen finns inte det.

Jag är enormt missnöjd med drevjournalistiken i vårt land. Jag förstår Aftonbladets behov av att skandalisera allt och alla. Det är tidningens usla affärsidé. Men jag förstår inte varför de seriösa redaktionerna: DN, SvD, SVT, Dagens Eko, TV4, aldrig konfronterar Aftonbladet och Expressen med deras ryktesspridning.

I Sverige debatterar vi just nu kristna inslag i Luciafirande och julfirande i skolorna. Skolverket och skolinspektionen har i sin extrema tolkning av skollagen kommit fram till att religiösa inslag ska vara otillåtna. Därmed görs i praktiken alla lussetåg förbjudna.

Varifrån kommer denna extrema hållning? En gissning skulle kunna vara USA där samma debatt utspelar sig varje år. I delstaten Rhode Island har man satt upp en julgran i guvernörens residens. Men guvernören kan inte förmå sig att kalla den för en julgran – Christmas tree – utan kallar den istället för en helggran – Holiday tree – för att göra det hela mer “neutralt” mellan olika religioner. Guvernören kan alltså inte kalla en julgran för en julgran av politiska skäl. Är det så skolmyndigheterna vill ha det också i vårt land?

Med presidentkandidater som Newt Gingrich kommer presidentvalet i USA nästa år att bli en promenadseger för Barack Obama. Kvaliteten på ledande republikanska kandidater är helt enkelt för låg.

Senaste nyheten om Gingrich är att han inte anser att det finns ett palestinskt folk. Det finns bara “araber”, och de “araber” som nu bor i Israel-Palestina borde ha flyttat på sig, för att ge plats för israeler.

Det är beklämmande att se hur ledande amerikanska politiker lägger sig till med extremsionistisk retorik. Åsikten att alla araber i området borde flytta på sig är ingen väl företrädd åsikt ens i Israel. Den delas endast av de extrema bosättarna.

Däremot är det sant att det finns många israeler som inte vill kalla palestinierna för palestinier, utan konsekvent kallar dem för araber istället. Genom att förneka att det finns en palestinsk nationell identitet vill man hävda att alla araber är ett och samma folk, oavsett om de bor i Palestina-Israel, Marocko eller Irak.

Vad utgör då en “äkta” nationell identitet? Ja, lustigt nog är Newt Gingrichs eget folk ett av de bästa exemplen på ett “påhittat” folk. USA har bara existerat som nation sedan 1776. Det består av alla möjliga folkslag. Ändå påstår man sig vara ett folk som heter “amerikaner”.

Den numera mycket omtalade Anders Lettström har idag ett intressant debattinlägg till försvar för sig själv i DN. Han försvarar egentligen inte sina handlingar – vilka han medgett var korkade. Det intressanta är istället angreppet på kvällstidningarna:

Ivern att komma åt kungen har enligt min mening lett till att en del medier hamnat i en skadlig symbios med kriminella och okritiskt gjort sig till tolk för dem. De som är utsatta för skvallret utmålas som skurkar och kriminella lyfts fram som sanningsvittnen. Det blev till artiklar och nyhetsinslag om bilder som uppgavs föreställa kungen i komprometterande situationer och där reportrar sade att de inte ens visste om bilderna var äkta.

Anklagelsen är befogad. Jag har läst böckerna “Svensk maffia” (del 1 och 2) av Lasse Wierup och Matti Larsson. I böckerna beskriver författarna hur ledare för kriminella gäng utnyttjar kvällspressen för att göra reklam för sig själva.

Maffialedare, eller rättare sagt, gängledare (någon riktig maffia har vi inte Sverige) är i behov av att sprida ryktet om sig själva som tuffa och framgångsrika. Det är med sitt rykte de gör affärer. De är varumärkesbyggare. Ju mer uppmärksamhet de får i Aftonbladet och Expressen, desto mer reklam får de för sina varumärken.

Det är alltså långt ifrån någon slump att de kriminella som Aftonbladet samarbetat med under den senaste tiden är så villiga att berätta sin version. Det är bra för deras affärer. Att Aftonbladet självt inte förstår att tidningen spelar rollen av den nyttiga idioten visar återigen att ledningen för den består av Sveriges kanske sämsta journalister.

Sakta verkar det gå upp för Tyskland och Frankrike att man inte kan reda ut den europeiska skuldkrisen med mindre än att skulddrabbade länder helt enkelt skärper sig. Dagens uttalande från Merkel och Sarkozy är det första från denna duo som verkligen erkänner att huvudproblemet är slösaktiga politiker.

Redan under sommaren försökte Merkel och Sarkozy övertyga världen om att de hade grepp om skuldkrisen. Men då hette lösningen transaktionsskatt, euroobligationer och annat trams. Då tyckte man fortfarande att problemet var nervösa finansmarknader.

Det viktigaste i Merkels och Sarkozys förslag är att medlemsstater som inte sköter sina ekonomier ska kunna utsättas för sanktioner. Undantag för sanktioner ska bara kunna ges om 85 procent av Europeiska rådet (?) röstar för.

Det som jag inte begriper är dock varför de föreslår att alla EU-länder ska omfattas av denna regel och inte bara euroländerna. Jag kan förstå om ökad makt till EU är det enda sättet att rädda euron, när det är så uppenbart att många europeiska ledare inte klarar av att genomdriva sparbeting på egen hand. Men varför ska länder som Sverige, som medvetet valt att stå utanför euron av rädsla för ökad EU-makt, också tvingas in i systemet?

Jag hoppas att Sverige säger nej till en fördragsförändring, alltså en förändring i EU:s grundlag. Det kan räcka med att euroländerna skriver ett kontrakt med varandra. Ökad makt för Bryssel kan vara lösningen just nu för euron, men det är just nu. Vem vet vilka problem vi ska lösa om 10 år? Här finns all anledning att agera konservativt. Just Sverige tjänar inte mycket på att ge upp mer makt till EU. Vi är inte Italien.