Lysande uppgörelse med vänsterkultureliten i Stockholm

En röst från en kulturpersonlighet är lika med fyra hundra röster från vanliga människor. Det är författaren Bengt Ohlssons geniala kommentar till debatten om Slussen i Stockholm. I en lång artikel i DN följer han upp med en lysande uppgörelse med vänsterkultureliten i Stockholm.

Den som inte redan har läst artikeln bör göra det omedelbart. Här är länken.

Tillåt mig citera:

Jag börjar långsamt vänja mig vid tanken på att det finns människor som inte vill titta på experimentteater medan de väntar på Värmdö­bussen, och inte annars heller för den delen. För tjugo år sen hanterade jag den insikten genom att säga fina Malin Ullgren-repliker, typ att det är föraktligt att ge folk vad folk vill ha, för det är bara vad man TROR att de vill ha, och det man ska ge dem är vad de inte VISSTE att de vill ha.

Så skulle jag inte säga i dag. Inte för att det inte stämmer, för det gör det, utan för att jag inte vill se ”publiken” som en flock människor som måste lirkas med eller luras eller manipuleras eller i slutänden, antar jag, tvingas in med en k-pistpipa i ryggen till salongen där det visas experimentteater.

Det har alltid inom den bildade finvänstern funnits en föreställning om att solidaritet med de lägre klasserna i samhället går ut på att man ska förse dem med modernistisk kultur: experimenteater, abstrakt konst, och liknande. ”Folket” ska förses med den minst folkliga kultur man kan tänka sig. Då gör man rätt och då är man ”solidarisk” med ”arbetarklassen”.

Idén går tillbaka till den tidiga industrialismens dagar då det fanns en stor outbildad arbetarklass i städerna som levde under svåra förhållanden. Universitetsutbildade socialister ville hjälpa dem till ett bättre liv.

Många av dessa godhjärtade och högutbildade människor blev också kommunister och som bekant ingår det i det kommunistiska tänkandet att ett avantgarde måste gå före massorna för att leda dem på den rätta vägen. Inom socialdemokratin tänkte man sig att bildning kunde ske genom att arbetarna tog eget ansvar genom bildningsförbund och liknande. Men inte så hos kommunisterna där det ansågs nödvändigt med en elit som övervakade allt.

Det är denna elitistiska tradition som Bengt Ohlsson, som själv tillhörande Stockholms kulturelit, kritiserar. Det var verkligen på tiden. Någon gång är det dags för det självutnämnda kulturavantgardet i huvudstaden att lämna 1930-talet bakom sig.

____________________
Pingat på intressant.se.

Ullgren
http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/malin-ullgren-jag-hade-gatt-i-mal-kunskapssuget-var-osynligt

Dela med andra:

7 reaktioner till “Lysande uppgörelse med vänsterkultureliten i Stockholm”

  1. Jag har googlat på experimentteater och slussen men inte fått upp något resultat. Vem har föreslagit detta och är detta förslag verkligen representativt för alla som gillar kultur och är vänster?

    Och varför klanka ner så mycket på denna ’kulturelits’ förslag? De får ju ändå inte sin vilja igenom. Seriöst, hur mycket har det satsats på kultur på sistone?

    Varför istället inte klaga på stadshushögerns visioner för Stockholm? Det är ju de som har makten. Och de har väl inte heller frågat folket om de vill ha den eller den gallerian eller vad det nu må handla om?

    Varför utmålas jämt kulturfolket som elitistiskt men aldrig de verkliga eliterna som styr och ställer?

    För min del har jag inte orkat bry mig om Slussen-frågan, även om jag inte tycker att man ska bygga ut biltrafiken.

    (sen tror jag att du har fel om kommunisternas elitism, i åtminstone Sverige så har det varit sossarna som trott på en slags ”stalinism”, teknokrati, ”vi vet bäst” etc. medan det främst varit kommunisterna som förespråkat självständig arbetarmakt och arbetarbildning)

  2. Det finns en väsentlig skillnad mellan ”stadshushögern” och ”kultureliten”: Politikerna i stadshuset har faktiskt utsetts i allmänna val, att fatta beslut om bland annat Stockholms infrastruktur. Varifrån kulturvänstern har fått sitt mandat att föra andras talan, är däremot oklart.

  3. Visst har majoriteten mandat att fatta beslutet. Men det betyder inte att alla andra borde hålla käften. Det är utmärkt om folk engagerar sig tycker jag. Och kulturfolket har väl inte påstått att de talar för alla i Stockholm?

    Jag tycker inte heller att kulturvänstern är särskilt elitistisk. Lite, visst, men de är ju också utåtriktade, de brinner för att andra människor ska få tillägna sig kultur och bildning. Det är mer elitistiskt om man sitter på resurser att bara vända ryggen till massorna och inte vilja dela med sig. Och det är så riktiga eliter beter sig, de vill skydda sina privilegier, det är en ”sköt ert så sköter vi vårt”-attityd.

  4. Ohlssons artikel handlar inte om Stockholms sluss i första hand utan om vänsterkulturpersonligheter i huvudstaden som inte lever som de lär, typ klagar på kapitalistiska systemet men är egna företagare själva. Som därtill ryggmärgsmässigt definierar alla som står till höger som kulturbarbarer. Och som inte förstår att de är de själva som utgör ”makten”, ”överheten” när det gäller kultur.

  5. Alex, du skriver: ”Och de har väl inte heller frågat folket om de vill ha den eller den gallerian eller vad det nu må handla om?”

    Där har du faktiskt fel. Planen har varit ute på samråd, som det heter, där allmänheten fått komma in med sina synpunkter på förslaget.

    Men visst, sedan är det ju upp till människor att besöka utställningen och komma med synpunkter. Någon folkomröstning har det inte varit.

  6. Mja du Olsson, både du och gråtaren som skrev artikeln är kraftigt skevt ute. Jag är anställd inom landstinget i en kulturproducerande verksamhet, och de allra flesta är folkpartister och mittenmoderater som förnekar klassamhället och inte är med i facket. Jag sticker ut som en vallmo på ett blåklintsfält. Men så är jag ju vanlig knegare också och inte kulturproducent.

    Du och snyftaren behöver nog revidera er syn på den politiska kantringen i den kulturproducerande sektorn.

  7. Nícklas Eriksson, Halledudanedå vad synd det är om dig. Omgivningen på jobbet är inte med i facket och förstår inte vad klasskampen innebär. Varför lämnar du inte detta jobb?

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.