Asylreglerna lägger hinder i vägen för tolkarna

Migrationsminister Tobias Billström menar att de gällande asylreglerna duger bra också för de afghanska tolkarna. Jag håller inte med. Tvärtom är det extremt krångligt att fly till Sverige och få asyl.

Till Expressen säger Billström:

Sverige tillämpar en individuell asylprocess. Envar har rätt att lämna in en ansökan och få den prövad. Uppfyller man de kriterier för skydd som är fastställda i lagstiftningen så får man asyl i Sverige. Bedömningen av asylskälen görs av oberoende myndigheter och domstolar.

Det låter bra, men är inte det vilket vi förklarar i vår rapport. Så här funkar det:

De svenska asylreglerna är mycket komplicerade och underlättar på intet sätt för de tolkar som vill söka asyl. Varje person som vill söka skydd i Sverige måste göra det individuellt på plats i Sverige. Det är endast Migrationsverket som kan ta emot en asylansökan.

Att vända sig till den svenska ambassaden i Kabul går inte. Ambassaden kan endast utfärda visum, men visum utfärdas inte för personer som inte har för avsikt att återvända till sitt hemland. För de afghaner som vill komma till Sverige finns bara två möjligheter: att ljuga för ambassaden om syftet med att resa till Sverige eller att resa illegalt, något som är både riskfyllt och dyrt.

Enligt Fredrik Bengtsson, presschef på Migrationsverket är den största svårigheten för flyktingar att ta sig in i Europa, men även därefter väntar problem. Ett antal europeiska länder samarbetar inom Schengenområdet, i syfte att avskaffa personkontroller vid de inre gränserna. Inom detta område reglerar Dublinförordningen vilket land som ska ansvara för ett asylärende.

Det innebär att flyktingar inte själva får välja i vilket av Schengenländerna som de ska söka asyl. Har en flykting rest in illegalt i ett av dessa länder kan det bli ansvarigt för asylprövningen även om det inte var i detta land som flyktningen hade tänkt stanna. Flyktingar kan inte byta asylland inom Schengenområdet när asylprocessen väl har startat.

Det är det här som gör att vi behöver ett särskilt asylprogram för tolkarna. Det absolut enklaste man kan göra är att låta dem ansöka om asyl på ambassaden i Kabul.

Som det är nu arbetar tolkarna för svenska staten i Afghanistan. Samma stat vägrar dock ta emot asylansökningar om de inte lämnas in hemma i Sverige.

Istället måste tolkarna resa på egen hand till Sverige, vilket många av dem inte har råd med. Därtill får man inte komma till Sverige som afghan om man inte ha visum och det får man inte om man vill komma som flyktning. Svenska statens budskap är alltså: Kom inte hit.

Det är inte svårt att förstå varför tolkarna inte begriper varför Sverige är så tjyvsnålt. Jag fattar nämligen inte det heller.

___________________

Pingat på intressant.se.

Debatt om de afghanska tolkarna

Idag debatterade jag frågan om de afghanska tolkarna i Studio Ett, Sveriges Radio. Motdebattör (om han nu var det) var Staffan Danielsson (C). Ett par frågor dök upp som kan vara värda att kommentera.

– Försvarsmakten har inte begärt att tolkarna ska få asyl.

Så är det, men eftersom det krävs en lagändring för att underlätta för tolkarna att få asyl är Försvarsmakten förhindrad att göra något. Lagstiftningen ligger i händerna på regering och riksdag. Försvarsmakten kan inte göra mer än informera regeringen om hur det ligger till. Den kan inte och ska inte driva en egen linje.

– Kan inte tolkarna söka asyl på vanligt sätt?

Jo, men regelverket är så komplicerat att den som vill söka asyl måste göra det på plats i Sverige. Tolkarna arbetar sida vid sida med företrädare för svenska myndigheter i Afghanistan. Men samma myndigheter kan inte ta emot en ansökan i Afghanistan, utan bara i Sverige. Jag förstår att afghanerna uppfattar detta som ohyfsat och snålt, som ett sätt att lägga hinder i vägen för dem att verkligen kunna söka asyl.

– Kan inte tolkarna söka asyl som kvotflyktningar genom UNHCR?

Jo, det kan de göra, men varför ska de behöva gå genom FN och inte kunna höra av sig till de svenska myndigheterna direkt? Tolkarna samarbetar sida vid sida med företrädare för svenska staten. Varför kan inte dessa företrädare ta emot en asylansökan?

– Man kan inte göra ett kollektivt undantag för en särskild grupp.

Jo, det är precis vad man kan. Det går att ändra lagstiftningen så att tolkar och andra lokalanställda som gjort viktiga insatser för svenska soldater ska kunna ges möjlighet att söka asyl på plats i Afghanistan. ”Vanliga” flyktingar är människor som inte har gjort något för vårt land. Det har tolkarna. Genom deras insatser har svenska soldater kunnat göra ett bättre jobb. Tolkarna har vågat utsätta sig själva för faror för att minska de faror som svenska soldater har mött. Därför förtjänar tolkarna att särbehandlas i jämförelse med andra flyktningar som inte har gjort något liknande.

Generellt sett är det viktigt att Sverige lämnar Afghanistan med hedern i behåll. Nu vet vi inte hur vi ska göra med tolkarna. De är oroliga och känner sig hotade. Om vi lämnar dem åt sitt öde utan att på något sätt sörjer för deras framtid får vi ett rykte om oss som en ansvarslös nation. I debatten idag sa jag att jag inte känner igen Sverige i den här frågan. Det gör jag inte. Så här brukar inte mitt land bete sig.

Läs Frivärlds rapport om tolkproblemet.

______________

Pingat på intressant.se.

Ge tolkarna en gräddfil

Förra året gav Sverige upphållstillstånd till 111 000 personer. Nog skulle vi därmed också kunna klämma in 24 tolkar, som har tjänstgjort tillsammans med svenska trupper i Afghanistan.

Idag skriver jag och en kollega på SvD Brännpunkt om att Sverige bör skapa ett särskilt asylprogram för de tolkar som svenska trupper samarbetat med.

Att situationen är allvarlig bekräftas av de svenska officerare som har tjänstgjort med tolkarna. Peder Sunna har varit i Afghanistan i två omgångar. 2007 åkte han ned som plutonchef för jägarplutonen. 2010 var han ställföreträdande kompanichef för skyttekompaniet med en fast bas i en av de talibaninfluerade byarna. Han berättar att det förekommer rena avrättningar även av personer som bara arbetat för de svenska trupperna under en kort period. ”En byggherre som hjälpt oss under ett projekt hann bara ett par kilometer utanför det område vi beskyddar, innan han blev prejad av vägen och skjuten i huvudet”, säger han.

Läs hela artikeln på SvD:s hemsida.

Andra länder har skapat särskilda asylprogram. Nya Zeeland gjorde så att tolkarna fick välja mellan asyl eller tre årslöner, som kompensation.

Jag är övertygad om att huvudinvädningen mot vårt förslag kommer att vara att det är fel att särbehandla en viss grupp. Ska inte alla asylsökanden behandlas lika?

Det tycker inte jag eftersom vi inte har behandlat alla lika till att börja med. Vi står i tacksamhetsskuld till tolkarna. De har tjänstgjort sida vid sida med svenska soldater, delat samma faror som dem. Tack vare tolkarna har svenska soldater kunnat utföra ett farligt arbete. De har tagit risker för vår skull. Därför förtjänar de en gräddfil.

Som läget är nu måste tolkarna ta sig till Sverige på egen hand  för att kunna ansöka om asyl. Det är bara på plats i Sverige som man kan göra det. Afghaner kan inte söka visum hos den svenska ambassaden i Kabul med syftet att åka till Sverige för att ansöka om asyl. Istället måste man resa utan visum. Normalt sett vill inga flygbolag låta folk resa utan korrekta dokument. Med andra ord måste tolkarna antingen ljuga sig till ett visum eller resa med en flyktningsmugglare.

Så illa är läget. Det är ett ovärdigt sätt att behandla sina vänner. Sverige skämmer ut sig.

_____________

Pingat på intressant.se.

Den förlegade modernismen

En av den modernistiska arkitekturens allra mest centrala tankegångar är att nya byggnader ska representera sin samtid. Nya hus ska ge uttryck för vår tid. Byggnader som följer en gammal stil kallas för pastischer och döms ut som förlegade.

Så hur modern är den ”moderna” arkitekturen? Titta på nedanstående bilder. Det ena huset är byggt 1929 och det andra är byggt 2010.

Det krävs inte ett tränat öga för att se att den nya byggnaden lånat alla sina särdrag från den gamla byggnaden.

Huset från 1929 är arkitekten Le Corbusiers villa. Le Corbusier är som bekant modernismens anfader. Dess store ideolog. Huset från 2010 är Marienlyst skola i Drammen.

Om inte Marienlyst skola är en pastisch på Le Corbusiers villa har detta begrepp tappat sin mening fullständigt.

Tanken om att modernismen är ett uttryck för vår tid är nys. Den arkitektur som idag sägs vara ”samtida” och som sägs vara ”modern” är i själva verket en stil som snart är 100 år gammal. En sekelgammal stilart kan inte vara ny.

Allt tal om att pastischer är en lägre form av konst faller därmed också platt. Allt som dagens modernistiska arkitekter ritar är ju också pastischer. Det finns inget nyskapande i den modernistiska skolan. Man kopierar sånt som redan har flera decennier på nacken.

____________

Pingat på intressant.se.

77 procent föredrar traditionell arkitektur

Vilken byggnad skulle du vilja ha som granne? Vill du ha glas och betong? Eller vill du ha ett hus med smyckad fasad och valvbågar? Jag vet vad jag skulle välja.

Opinionsföretaget Yougov och arkitektfirman Adam Architecture har testat just denna fråga. Bilden nedan användes. Frågan löd:

Please imagine a new building is planned to be built near where you live. Four different designs are proposed. Please look at the designs below. Which one would you most like to be built near you?

77 procent av de svarande valde alternativen 2 och 3. 77 procent!

Det kan jämföras med alliansregeringen som i valet 2010 lyckades erövra regeringsmakten med 49 procent av rösterna, vilket är ett ganska bra resultat i en modern demokrati. 77 procent är vad man brukar kalla för en ”överväldigande majoritet”.

Ändå – och det är det som är det konstiga – är det alternativen 1 och 4 som har bäst chans att bli byggda. Det är dessa alternativ som arkitekterna hyllar och som ansvariga kommunalpolitiker säger ja till.

När de 77 procenten sedan frågar politikerna varför alla nya hus är så fula skruvar de på sig och börjar prata om att man inte får vara en ”bakåtsträvare”. Arkitekturen måste ju stå i överensstämmelse med sin samtid! Tänk om alla byggnader såg ut som de gjorde på 1800-talet!

Ytterst sällan, om ens någon gång, har jag hört ansvariga kommunala politiker tala om det faktum att det är en avgrundsdjup skillnad i smak mellan arkitektkåren och alla de som förväntas bo och verka i de byggnader det handlar om. Yougov och Adam Architecture är inte de enda som har upptäckt att det är på det här viset. Det finns dokumenterat tidigare också i Sverige.

Själv tillhör jag de lyckligas skara som inte upplever det som obehagligt att bli kallad för bakåtsträvare. Det är ju ändå bara snack.

Faktum är att människor i allmänhet verkligen vill bo just i 1800-talshus. Och om alla nya hus som byggdes såg ut som husen gör i Stockholms innerstad så skulle folk få bo precis så just de vill bo.

Att hela Sverige därmed skulle svämma över av 1800-talshus och att inte en enda modernistisk byggnad skulle kunna synas är minst sagt osannolikt. Om det är någon hustyp som är väl representerad i alla städer i landet så är det modernistiska hus.

Själv bor jag i Uppsala. Hela stadens centrum revs på 60-talet och ersattses av modernistiska hus. Samma sak skedde med Stockholm och många andra städer.

Idag byggs inga hus i 1800-talsstil. Inga! Hus i 60-talsstil produceras dock på löpande band. Stort som smått. Allt följer samma stil.

Sanningen är också den att den stil som heter modernism och sägs vara modern är allt annat än just det. Den föddes på 20-talet. Hur kan man då hävda att den är modern? Arkitekturen är förmodligen den enda konstart som stannat av helt i sin intellektuella utveckling.

______________

Pingat på intressant.se.