Debatt om de afghanska tolkarna

Idag debatterade jag frågan om de afghanska tolkarna i Studio Ett, Sveriges Radio. Motdebattör (om han nu var det) var Staffan Danielsson (C). Ett par frågor dök upp som kan vara värda att kommentera.

– Försvarsmakten har inte begärt att tolkarna ska få asyl.

Så är det, men eftersom det krävs en lagändring för att underlätta för tolkarna att få asyl är Försvarsmakten förhindrad att göra något. Lagstiftningen ligger i händerna på regering och riksdag. Försvarsmakten kan inte göra mer än informera regeringen om hur det ligger till. Den kan inte och ska inte driva en egen linje.

– Kan inte tolkarna söka asyl på vanligt sätt?

Jo, men regelverket är så komplicerat att den som vill söka asyl måste göra det på plats i Sverige. Tolkarna arbetar sida vid sida med företrädare för svenska myndigheter i Afghanistan. Men samma myndigheter kan inte ta emot en ansökan i Afghanistan, utan bara i Sverige. Jag förstår att afghanerna uppfattar detta som ohyfsat och snålt, som ett sätt att lägga hinder i vägen för dem att verkligen kunna söka asyl.

– Kan inte tolkarna söka asyl som kvotflyktningar genom UNHCR?

Jo, det kan de göra, men varför ska de behöva gå genom FN och inte kunna höra av sig till de svenska myndigheterna direkt? Tolkarna samarbetar sida vid sida med företrädare för svenska staten. Varför kan inte dessa företrädare ta emot en asylansökan?

– Man kan inte göra ett kollektivt undantag för en särskild grupp.

Jo, det är precis vad man kan. Det går att ändra lagstiftningen så att tolkar och andra lokalanställda som gjort viktiga insatser för svenska soldater ska kunna ges möjlighet att söka asyl på plats i Afghanistan. ”Vanliga” flyktingar är människor som inte har gjort något för vårt land. Det har tolkarna. Genom deras insatser har svenska soldater kunnat göra ett bättre jobb. Tolkarna har vågat utsätta sig själva för faror för att minska de faror som svenska soldater har mött. Därför förtjänar tolkarna att särbehandlas i jämförelse med andra flyktningar som inte har gjort något liknande.

Generellt sett är det viktigt att Sverige lämnar Afghanistan med hedern i behåll. Nu vet vi inte hur vi ska göra med tolkarna. De är oroliga och känner sig hotade. Om vi lämnar dem åt sitt öde utan att på något sätt sörjer för deras framtid får vi ett rykte om oss som en ansvarslös nation. I debatten idag sa jag att jag inte känner igen Sverige i den här frågan. Det gör jag inte. Så här brukar inte mitt land bete sig.

Läs Frivärlds rapport om tolkproblemet.

______________

Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

En kommentar till “Debatt om de afghanska tolkarna”

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.