Lögner, kissblöjor och usel journalistik

När gamla människor som bor på vårdhem drabbas av inkontinens prövar vårdpersonalen ut en blöja som passar. För att få rätt sorts blöja vägs dem efter att de har använts. Blöjan ska suga upp rätt mängd urin.

Jag visste inte att det var så man gjorde. Tyvärr var det knappt någon annan heller som visste detta när Carema-affären exploderade hösten 2011. Dagens Nyheter påstod i ett antal artiklar att vårdboendet Koppargården missköttes. Patienternas säkerhet var i fara. Det drivande motivet hos Carema var att göra vinst genom att spara in på allt. Värst av allt var att Carema vägde de gamlas blöjor (DN 2011-11-11). Företaget tvingade personalen att väga blöjorna för att säkerställa att de var ordentligt fyllda. Om de inte var fyllda skulle de fortsätta att användas. Ingen blöja skulle bytas om den inte var ordentligt full.

Bild: David Rylander, Flickr.

Blöjhistorien spreds som en löpeld över Sverige. Långt efter att skandalen ebbat ut har kissblöjorna använts som exempel på hur privat äldrevård leder till vanvård. Än idag finns det säkert många som tror på blöjhistorien.

Men blöjor för gamla ska utprovas individuellt, enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Att väga blöjorna är ett sätt att göra detta. Samtidigt ger också blöjvägning en möjlighet till att spara pengar, vilket framgår av den litteratur Socialstyrelsen hänvisar till. Men det ligger ingen motsättning i att prova ut en blöja som passar och att spara pengar.

Jag har precis läst Cecilia Stenshamns bok Lögnen om Koppargården: Skandalen bakom Caremaskandalen, utgiven av Timbro. Boken är en fortsättning på den mediagranskning Stenshamn gjorde åt Timbros Medieinstitut förra året.

Boken har kommit till för att mediernas rapportering behövde granskas, men den är långt mer än bara en mediagranskning. I sin iver att avtäcka sanningen har Stenshamn gått igenom ett mycket stort källmaterial. Boken tränger in på djupet, och visar att det finns en helt annan historia att berätta än den DN satte samman.

Vad som hände på äldreboendet på Koppargården handlade inte alls om vanvård. Kvaliteten på boendet finns granskad av både Stockholms stad och Socialstyrelsen, och även om tragiska fall av misskötta patienter finns, finns ingen seriös aktör som hävdar att det pågått systematisk vanvård.

Det som ligger bakom allt, och som jag tycker att Stenshamn belägger väl med källor, är en arbetsplatskonflikt, som hade pågått under flera år mellan å ena sidan  Caremas sjuksköterskor och undersköterskor och å den andra sidan det företag som stod för läkarinsatsen, Trygg Hälsa. Sköterskorna menade att läkarna var underbemannade och omöjliga att samarbeta med.

Trygg Hälsa är ett läkarföretag och hade sitt kontrakt med Stockholms läns landsting och inte med Stockholms stad, eftersom det är så lagstiftningen ser ut. En kommun får inte tillhandahålla läkartjänster. Det måste landstinget göra.

Konflikten hade pågått under lång tid ända tills Trygg Hälsa spelade ut Carema i media genom att hävda att det förekom systematisk vanvård på Koppargården. Till sin hjälp hade Trygg Hälsa kommunens medicinskt ansvariga sköterska, MAS, som ska vara en oberoende granskare men i praktiken blev en allierad till läkarföretaget. Därtill slöt också Folkpartiet i stadsdelsnämnden i Vällingby-Hässelby upp på läkarnas sida.

När DN börjar skriva om Koppargården pågår alltså sedan länge en infekterad konflikt. Men om detta skriver tidningen ingenting. Istället återger man Trygg Hälsas version och förklarar ”vanvården” med att äldreboendet drivs av ett vinstdrivande företag.

DN citerar människor som bor och jobbar på Koppargården, men bara röster som passar in i storyn. På äldreboendet finns anställda som har en helt annan version att berätta, men denna går DN helt och hållet förbi. Stenshamn menar att DN helt enkelt underlåtit att berätta om den och jag är benägen att hålla med. Andra journalister hittade den egentliga historien snabbt: tidningarna Dagens Samhälle och Vårdfokus. Om inte DN:s journalister är de sämsta i landet så bör också DN ha stött på den alternativa historien.

Något som Stenshamn inte går in på är dock varför journalistdrevet blev så starkt och varför så många trodde på kissblöjehistorien. 4000 artiklar skrevs.

Jag har själv ingen förklaring till det. Det är klart att det finns en misstänksamhet mot privata vårdföretag inom journalistskrået där majoriteten har vänstersympatier. Men det är märkligt att drevet kom först nu. Privata äldreboenden har funnits länge vid det här laget.

När jag var verksam som uppsatshandledare i statskunskap vid Uppsala universitet hade jag en student som skrev en uppsats om vårdskandaler i media. Hon kunde inte hitta någon skillnad mellan privata och offentliga äldreboenden. Vårdskandaler i privata vårdhem slogs inte upp med större rubriker. Men i och med Caremaaffären har det blivit annorlunda.

Lärdomen av blöjhistorien är därför en helt annan än vad DN nog tänkte sig att den skulle bli. Det är skrämmande att se hur fördomar kan ta över så till den milda grad att den normala journalistiska granskningen uteblir. De yrkeskunniga stod där och kunde förklara vad blöjvägningen var till för, men ingen journalist frågade dem. Istället började blöjhistorien ”traderas”, dvs. återberättas som en sanning av andra medier.

DN har fortfarande inte velat erkänna att man gjorde ett dåligt jobb. Det är generande för tidningens ledning. Men DN är ändå inte sämst. Det är sjukt nog LO och Kommunal, dvs. undersköterskornas fackförening. Istället för att försvara sina medlemmar på Koppargården, som inte alls anser att de har bedrivit någon vanvård, har LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och Kommunals ordförande Annelie Nordström fortsatt att prata om blöjorna, långt efter det att korrekta fakta har funnits tillgängliga. Thorwaldsson gör detta i en intervju i Ekot i september 2012 och Nordström gör det i en debattartikel i DN 17 december 2012.

Blöjor ska vägas. Det är god vård. Ändå hävdar undersköterskornas fackliga företrädare att deras medlemmar har låtit gamla människor ligga i kissvåta blöjor. Det om något är en skandal.

________________

Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

Kommentarer stängda.