Trendkänslighet och vetenskaplighet är en omöjlig kombination

Just nu frågar sig många hur en grupp högutbildade psykologer, psykiatriker och jurister kunde tro på teorin om bortträngda minnen. Thomas Quick/Sture Bergwall dömdes för åtta mord med denna teori som grund för trovärdigheten i hans erkännande.

Erik Helmerson, som referar till Johan Hakelius som tidigare har kritiserat hur modeteorier får fäste i Sverige, skriver i DN:

Jag tror att vi har stor anledning att fråga oss om inte vi svenskar är ungefär världssämst på att tillgodogöra oss denna varsamma, någon skulle säga konservativa, syn på kunskap. När Sverige berömmer sig av att vara vaket och öppet för internationella trender kan det vara just detta som är den svarta baksidan. Vi tycks stå ständigt beredda att kasta några hundra års erfarenheter i Östersjön så snart någon ny lämplig ism korsar våra gränser.

Jag kan inte annat än instämma. I min Handbok i konservatism kritiserar jag det som jag kallar för Sagan om upplysningen. Sagan om upplysningen är en vulgärversion om vad Upplysningen förde in i historien och vilken roll den har idag.

Sagan säger att mänskligheten intellektuellt sett befann sig i ett kompakt mörker ända fram till Upplysningen. Radikala fritänkare bröt då mot det tankeförbud traditionella auktoriteter hade upprätthållit. Människor fick kunskap och frigjorde sig från gamla fördomar.

Än idag, säger sagan, fortsätter kampen mot traditionella föreställningar som förtrycker människor. All ärvd kunskap är detsamma som fördomar. De ska brytas ned. De ska inte reformeras, utan förstöras. Därefter ska de ersättas med ny vetenskapligt framtagen kunskap.

Men som jag skriver i min bok är det alls inte så vetenskapliga framsteg sker. Vetenskapliga framsteg sker inte genom revolutioner. I alla fall inte på det vis att all gammal kunskap på ett område dumpas helt och hållet. Det sker omvälvningar i vårt vetande. Dessa kan vara stora och häpnadsväckande. Men det är i grunden fel att tro att vetenskapliga giganter som Linné eller Einstein började sina karriärer genom att vägra läsa vad tidigare forskare hade kommit fram till.

Men att inte läsa tidigare forskning är vad Sagan om upplysningen förespråkar. Det är därför som denna myt banar väg för tokerier. Teorin om bortträngda minnen var ny. Den var inte behäftad av traditionella fördomar. Den ignorerade gammal ärvd kunskap. Just därför var den bra.

Vill man läsa mer om Sagan om upplysningen och hur denna har skadat vårt tänkande kan man läsa min bok. Mer information finns här: konservatism.nu.

_________________

Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

2 kommentarer

  1. Leif Jakobsson

    Jag läser dina rader med intresse. Men, och ett stort men! Varför har du fallit för modenycken med grå text på vit botten?
    Kontrasten blir för dålig.
    mvh
    leif j