Asylsökande och röster på SD: Nu med diagram

I mitt förra inlägg la jag ut listor på hur antalet asylsökande per kommun tycks samvariera med röster på Sverigedemokraterna i kommunen. Och jag jämförde också med Moderaterna, eftersom det främst är detta parti som tappat väljare till SD. Nu har jag också kört siffrorna i ett statistikprogram för att testa sambanden.

Det visar sig att det som jag för mig själv numera kallar för ”Gusselbyeffekten” har mer än bara ett anekdotiskt stöd. Det finns ett statistiskt samband mellan antal asylsökande och SD-röster per kommun. Jag har uppkallat denna effekt efter valdistriktet Gusselby i Lindesbergs kommun där SD fick 36,8 procent, vilket med största sannolikhet beror på att invånarna är missnöjda med att ha ett asylboende på orten. Det finns också andra valdistrikt där det finns höga röstetal för SD och närhet till asylboenden.

Den hypotes som jag har velat utforska är om det kan vara så att antalet asylsökande är relaterat till att SD gått starkt på landsbygden. Som jag har skrivit om i tidigare inlägg är teorin att ett asylboende påverkar den lokala miljön kraftigare i små orter på landsbygden. Friktion uppstår mellan invånare och asylsökande (vilket inte måste ha något med rasism att göra utan kan bero på helt vanliga problem som att om det blir kö till vårdcentralen om befolkningen plötsligt ökar kraftig, även om ”helt vanlig” främlingsfientlighet också kan antas förekomma).

Om vi då lägger samman siffror på antal asylsökande per kommun med röster för SD. Hur ser sambandet ut? Är det starkt eller svagt?

Persons R=0,319, lutning=0,082, signifikans=0,001.

Varje punkt motsvarar en kommun och man kan se att spridningen är stor. Lutningen på linjen visar att för varje ytterligare asylsökande som bor i en kommun ökar SD sitt röstetal för den kommunen med 0,082 procentenheter. Det existerar alltså något slags samband även om det inte förefaller vara särskilt starkt.

Hur ser då sambandet ut om man byter ut antal röster på SD och istället tittar på förändringen mellan 2010 och 2014? Vi vet ju att SD gjorde en stor framryckning i valet och det kan ju vara så att det är antal asylsökande per kommun som ligger bakom.

Pearsons R=0,481, lutning=0,065, signifikans=0,001.

De två kurvorna ser nästan likadana ut. Inte mycket skiljer. Sambandet är tydligare eftersom korrelationskoefficienten (Pearsons R) är högre, men lutningen är mindre. Sambandet finns men är alltså inte iögonenfallande starkt.

Låt oss också se på Moderaterna. Om man bara tittar på mina tabeller kan man se att det är många M-dominerade kommuner som har få asylsökande boende hos sig. Samvarierar de två? Antal asylsökande och röster på M?

Pearsons R=-0,341, lutning=-0,141, signifikans=0,001.

Som framgår finns det tt negativt samband mellan de två variablerna. Kommuner med höga röstetal för M har i högre utsträckning få ayslsökande jämfört med kommuner med många asylsökande.

Här kan man se på prickarna i diagrammet att sambandet är starkt. De ligger samlat. Korrelationen är förvisso inte starkare, -0,341, men lutningen går inte att ta miste på. För varje ny asylsökande per 1000 invånare som placeras i en kommun minskar väljarstödet för M med 0,141 procentenheter (om ett verkligt orsaksamband skulle föreligga). Det skulle jag säga är ett ganska starkt samband. Notera frånvaron av prickar i hela den övre högra kvadranten. Moderatdominerade kommuner har väldigt få asylsökande boende hos sig.

Slutligen, finns det också ett samband som mellan antal asylsökande och hur det gick för Moderaterna i valet?

Persons R=0,045, lutning=0,005, signifikans=0,449.

Intressant nog finns det inget samband. Linjen lutar nästan ingenting och det går inte att säga att sambandet är statistiskt signifikant. Moderaternas negativa resultat samvarierar inte med antalet asylsökande per kommun.

Detta sista resultat strider mot vad jag hade förväntat mig. Jag hade trott att jag skulle få se att Moderaterna hade tappat som mest i de kommuner där det var som mest asylsökande. En gissning som jag hade var ju att SD stal sina väljare från Moderaterna i första hand. Nu tror jag envist fortfarande att det är så, eftersom man kan se det tydligt när man går ner och tittar på enskilda valdistrikt. Men det går inte att se på kommunnivå.

(För övrigt kan nämnas att jag också testade att köra alla samband utan kommunerna i Skåne för att se om Skåneeffekten påverkar resultaten, men det förändrade inga resultat nämnvärt.)

Vad drar man då för allmänna slutsatser av allt detta? När man tittar på statistiken på Valmyndighetens hemsida och granskar Gusselby och andra distrikt specifikt är det uppenbart att det finns ett samband mellan att rösta på SD och ha ett asylboende i närheten. Resultaten här visar att sambandet också går att se på kommunnivå. Det är inte starkt men det finns där.

Den här undersökningen fastställer inte några orsakssamband. För det krävs en mer omfattande undersökning och att man samlar in ytterligare data. Andra variabler som är relevanta att lägga till är exempelvis kommunens storlek, genomsnittsinkomst hos invånarna, arbetslöshet, antal kommunplacerade flyktingar, antal invånare med utländsk bakgrund m. fl. Jag avslutar dock min undersökning av Gusselbyeffekten här, eftersom det här ändå bara är ett litet hobbyprojekt.

I Facebookdiskussioner med vänner som har kommenterat tidigare inlägg av mig har jag glädjande noterat att de flesta är bekanta med skillnaden mellan korrelation och kausalitet och att man inte kan gå från det ena till det andra utan vidare. Däremot kan man inte heller vifta bort korrelationer som de jag har visat genom att påpeka att ingen fullständig orsaksanalys har gjorts. Alla undersökningar börjar med iakttagelser av enskilda fenomen som leder över till datainsamlingar där olika hypoteser vaskas fram.

Det jag har velat visa är att Gusselbyeffekten existerar. Den var för mig okänd ända tills jag såg hur folk hade röstat. Och när jag tittade närmare på den tyckte jag att det såg ut som att den inte bara inskränkte sig till ett enda valdistrikt. Kanske är förekomsten av asylsökande i en kommun inte alls den rätta variabeln bakom allt, den variabel som vi letar efter och som öppnar upp mysteriet. Men teorin att asylboenden på små orter skapar friktion, som i sin tur genererar röster till SD när ledande politiker i Stockholm inte lyssnar på vad folk pratar om, är i alla fall en bättre teori än att alla som har röstat på SD är efterblivna lantisar, rasister eller potentiella nyfascister.

_____________________

Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

3 kommentarer

  1. Annika Björk

    Det kan absolut vara så att det finns en korrelation vad gäller VALDISTRIKTEN, men om en kommun är stor så finns många områden (typ radhusområden) där man inte märker av asylsökanden som man gör i andra distrikt i samma kommun. Invånarna kanske inte heller åker kommunalt igenom andra områden och upplever helt enkelt inte att de påverkats negativt. I väldigt små kommuner så märker man av ett asylboende på ett helt annat sätt. Vidare tror jag att det är en skillnad på en kommun som redan tidigare haft områden med många invandrare (som min egen kommun) i jämfört med andra kommuner som plötsligt får ett asylboende på orten som tidigare nästan inte haft invandrare alls.

  2. Stefan

    Ja, jag tror att om man gör om samma analys med valdistrikten som analysenhet skulle sambandet träda fram tydligare. Men kommuner är den enda enhet som man kan få siffror på för både röster och antal asylsökande.

  3. Tryggve

    Titta på närliggande villa-valdistrikt till Göteborgs förorter. SD ligger väldigt högt där sist jag kollade, men ebbar av ju längre bort man kommer.