Hur långt kommer man med integrationspolitik?

Oavsett om man vill det eller inte måste omfattningen på asylinvandringen till Sverige diskuteras. Jag har i en krönika i NT i december beskrivit det som att frågan för länge sedan har passerat stadiet där man kan fråga sig om Sverige ska vara ett invandrarland eller inte, eller om Sverige ska vara öppet eller stängt. Migrationsverkets prognos för kommande år ställer helt nya frågor.

Ett svar som ledande politiker har givit för hur vi ska hantera den omfattande strömmen av asylsökande är att Sverige ska förbättra sin integrationspolitik. Det låter i mina öron som en självklarhet. Därför vill skulle jag vilja komma med några frågor om hur det är tänkt? För när jag gör en lista över förslag som cirkulerar i debatten ser jag ingen åtgärd som kan sjösättas omedelbart, ännu mindre ge en effekt på den korta tid som står till buds.

Låt oss börja med Migrationsverkets prognos. Vad säger den?

Som framgår av bilden kommer nivån på asylmottagningen att ligga på 80 000–90 000 de två närmsta åren för att därefter gå ned till 60 000–70 000. Detta är nivåer som Sverige aldrig tidigare haft. 1992 tog Sverige emot över 84 000 asylsökande från Balkan, men vi har aldrig tagit emot så många under flera år.

Av dessa kommer ungefär hälften att få permanent uppehållstillstånd, PUT. En flykting med PUT har också rätt att ta hit sina anhöriga, vilket gör att man också måste lägga till anhöriginvandringen om man ska förstå storleken på den totala flyktinginvandringen.

I och med att söktrycket är mycket högt belastar detta också Migrationsverkets handläggningstider. Verket räknar med att det kommer att ta 10 månader att hantera ett asylärende.

Löser vi denna utmaning med integrationspolitiska åtgärder? Jag är verkligen ingen expert på ämnet och jag vill därför inte komma med några definitiva slutsatser utan snarare ställa frågor. Hur långt kommer vi med de förslag som finns?

Reformer på arbetsmarknaden? Sverige är ett land som tyvärr inte är särskilt bra på att få ut invandrare på arbetsmarknaden. Faktum är att vi har en av Europas sämsta arbetsmarknader för flyktinginvandrare. Den här bilden har jag klippt ur en artikel av Ryszard Szulkin i tidningen Framtider, nr 4/2012 (Institutet för Framtidsstudiers numera nedlagda magasin).

Vilka förslag har förts fram för att ändra på detta? Jag kanske inte har varit uppmärksam men från regeringens sida finns ingenting. Inom alliansen har det börjat diskuteras att man kanske skulle reformera LAS. Än så länge finns dock inga förslag på ändrade arbetsmarknadslagar. Vår förre statsminister brukade som bekant säga att han tyckte att det existerande regelverket fungerade bra.

Arbetsmarknadslagarna påverkar inte statsbudgeten såvitt jag vet och omfattas därför inte av decemberöverenskommelsen. Teoretiskt sett skulle därför alliansen kunna driva igenom reformer på detta område. Men kommer det att ske? Kommer SD att stödja en sådan reform? (Jag är inte helt säker på att SD stödjer en sådan lagändring med tanke på att partiet har stort väljarstöd i LO-kollektivet.) När kan dessa lagar träda i kraft? När får de effekt?

En annat förslag inom detta område som cirkulerar är sänkta ingångslöner. Det är ett förslag som snurrat runt länge, men hur en sådan sak ska genomföras förstår jag inte riktigt. Lönerna sätts i avtalsförhandlingar utan politikers inverkan.

Ett sätt att öka incitamenten att söka jobb är att sänka inkomstskatten (exempelvis med ett jobbskatteavdrag), men det är omöjligt för alliansen att få igenom i riksdagen på grund av decemberöverenskommelsen. Samma sak gäller alla andra skattesänkningar som skulle kunna stimulera såväl utbud som efterfrågan på arbetskraft. Alla ekonomiska styrmedel är bortförhandlade, och vi får väl hålla det för troligt att de rödgröna inte sänker några skatter alls under mandatperioden.

Ytterligare ett intressant förslag som finns är att konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen. Konkurrens främjar effektivitet och man kan anta att det går att jaga rätt på fler arbetstillfällen på detta vis. Men kommer det att hända under denna mandatperiod? Hur troligt är det att de rödgröna kommer att vilja privatisera en myndighet som sedan urminnes tider varit en del av det stora socialstatsprojektet? Privatiseringar är inte på modet inom vänstern.

Jag erkänner att jag inte har koll på alla förslag. Det är därför som jag ställer frågor. Vilka är de stora åtgärderna som äntligen tar tag i vår sedan länge allvarligt dysfunktionella arbetsmarknad för invandrare nu när flyktingströmmen är större än någonsin?

Bostadsbristen, hur gör vi med den? Intressant nog är det enda förslag som ett parti har lagt fram som jag känner till och som verkligen skulle kunna skapa nya bostäder, är Vänsterpartiets om att vi ska starta ett nytt miljonprogram. Förslaget är dock idiotiskt i alla andra avseenden eftersom vi vet att miljonprogramsområdena är gigantiska sociala misslyckanden.

Ett känt problem är att det byggs för få hyresrätter. Flyktinginvandrare har sällan ekonomi nog att köpa sig bostadsrätter. Fler hyresrätter vore därför välkommet. Ett sätt att få fart på produktionen vore att avreglera hyresmarknaden så att byggföretagen fick ta betalt på normalt vi och därmed våga investera i produktion av hyresrätter. Men det finns inget parti som driver denna fråga. Sannolikheten för att riksdagen avvecklar hyresregleringen under de närmsta åren är noll.

Återigen, jag kan ha missat något förslag som på allvar förändrar bostadsmarknaden i landet och förser flyktinginvandrare med billiga bostäder. Jag ber i så fall om ursäkt för min bristande research och tar tacksamt emot upplysningar om vilken politik det är som ska lösa problemet.

Slutligen undrar jag också hur integrationspolitiska åtgärder ska lösa problemet med att mottagningssystemet för asylsökande är överbelastat? Frågan är retorisk och tarvar därför inget svar eftersom de två sakerna inte har med varandra att göra.

Jag har i ett antal blogginlägg diskuterat det jag kallar för Gusselbyeffekten, nämligen att när Migrationsverket öppnar asylboenden i små orter på landet leder detta till ökade röstetal för SD. Det här är ett reellt problem som måste hanteras där svaret inte är ”mer integrationspolitik”. Det är dock ett akut problem för alla partier utom SD som pardoxalt nog går framåt av den politik som de kraftigt ogillar.

Att jag här under rubriken integrationspolitik ändå tar upp frågan om asylmottagningen är för att det tyvärr är många som inte förmår hålla isär frågorna. När jag nämner Migrationsverkets prognos för andra och säger att asylmottagningen inte fungerar får jag höra att problemet går att lösa med bättre integration. Det gör det inte. Det är två olika saker.

Som jag ser det står vi inför den största invandringspolitiska utmaningen för det här landet på mycket lång tid, kanske någonsin. På kort tid ska vi ta emot ett mycket stort antal asylsökanden. Att stänga gränsen, som SD vill göra, kommer inte att hända och asylströmmarna från Syrien och Irak kan ta tid att påverka.

Jag tror att vi kommer att behöva en mycket kraftfull integrationspolitik under de närmsta åren, mycket mer kraftfull än den som finns idag. I det ljuset är det ett stort misstag av alliansen att förhandla bort makten över samtliga ekonomiska styrmedel under mandatperioden. Att man kanske återerövrar dem till 2018 är en klen tröst eftersom det är nu – just nu – som en ny integrationspolitik behövs.

Integrationspolitiken löser inte heller problemet med att asylsystemet är överbelastat och det är därför lämpligt att se över detta också. Jag har skrivit om det i ett tidigare inlägg som man kan läsa här: Flyktingpolitiken: Reformera för att bevara.

Till sist: Jag kommer att skriva ytterligare ett inlägg om varför invandringspolitiken måste läggas om. Det kommer att handla om Sverigedemokraterna som jag menar är ett problem i sig. Stay tuned.

______________________

Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

9 reaktioner till “Hur långt kommer man med integrationspolitik?”

  1. ”Att stänga gränsen, som SD vill göra”

    – bra artikel i sig, men som så många gånger förr – på alla håll
    undrar jag: VAR skriver SD att de vill stänga gränserna?
    Ingen har svarat men kanske du vill vara snäll och göra det,
    det har nämligen gått mig förbi,

    mvh
    Liselott

  2. I tillägg till föregående kommentators beröm och fråga, i vilka jag instämmer, vill jag också fästa uppmärksamheten på Henrik Sundströms (M) intierade och konstruktiva debattartikel i SvD.

  3. Från SCBs hemsida… ”I gruppen sysselsatta ingår: 1) personer som under referensveckan utförde något arbete (minst 1 timme)… ” Jag tror väldigt få känner till att SCB-statistiken kring sysselsättning grundar sig på denna minimi-defintion eller vad tror du?

  4. En detalj som inte tillhör.
    Det finn ingen reglering av den hyra som man kan ta ut av nyproducerat.
    (En släkting inom branschen tyckte hindret var att den hyreshöjning man kunde ha i befintliga fastighet man upprustade var reglerad)
    Byggherrar vill dock nog inte låta bygga hyresfastigheter med mer med överkomlig hyra som kan riskera bli utanförskapsområden.

  5. Det är flera som har påpekat för mig att SD inte skriver någonstans att de vill ”stänga gränsen” som jag skriver. Det är sant att det inte står så i partiets partiprogram, men den som tror att partiets idéer bestäms av partiprogrammet är naiv. Partiet utgörs av de människor som ingår i detta och vad de säger och gör. Det är mitt samlade intryck av att ha följt Sverigedemokrater i olika sammanhang att de helst av allt önskade att det inte fanns några invandrare alls i Sverige annat än ytterst få som alla dessutom bör vara assimilerade på det sätt SD använder ordet, dvs. att de utplånat spåren av sin gamla kultur.

  6. Det du tar upp i din artikel om förändringar i integrationspolitiken kommer aldrig någonsin inträffa, t ex att sänka ingångslöner eller luckra upp LAS. Som konsekvens av detta måste vi acceptera att sänka asyl och anhöriginvandringen, det finns ingen annan realistisk lösning på problemet. I min analys så kan jag inte komma fram till nåt annat, hur än jag vänder och vrider på problemet.

  7. Jaha, SD är ett lömskt parti som säger en sak och menar en annan. Med den utgångspunkten kan man ju tillskriva partiet vilka ståndpunkter som helst. Resonemanget påminner f.ö. om hur mina socialdemokratiska vänner anklagade de Gamla moderaterna för att EGENTLIGEN vilja öka klyftorna i samhället, avskaffa välfärden och låta folk svälta i rännstenen. Dessa vänner var helt oemottagliga för argument, då de litade mer på sitt ”samlade intryck” än på vad moderaterna själva uttryckte i program, debatter och riksdagsmotioner.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.