Lägg ned alla arkitekttävlingar

Varför utlyses arkitekttävlingar? Jag har ingen aning. Men jag vet att de inte fungerar. Resultatet blir nämligen alltid detsamma – likriktning. På samma sätt som med Melodifestivalen anpassar sig alla till vad den tror att juryn vill ha. Det viktiga är inte att vara kreativ utan att vinna.

I Uppsala stundar en av de viktigaste arktikekturdebatterna någonsin. Markägaren i Odinslund, Stiftelsen Ubbo (Uppsala studentkår) som sköts av Akademiförvaltningen, vill riva gamla byggnader för att ge plats för nybyggnation. Odinslund är mitt i hjärtat av det akademiska Uppsala.

Om fastighetsägaren hade fått sin vilja fram hade här för länge sedan byggts ett hus i 60-talsstil med glasfasad. Som tur är tycks dock inte kommunen vilja hasta fram lika snabbt, men man vet aldrig…

Idag föreslår konstnären Michel Östlund att fastighetsägaren tillsätter en ”tänkargrupp” som på ett mer grundläggande sätt tar sig an frågan om vilken byggnation som ska kunna göras. Han föreslår också en arkitekttävling.

Östlund har givetvis rätt i att området är så känsligt för ingrepp att frågan om vad som ska byggas i Odinslund absolut inte kan överlåtas bara på fastighetsägaren. Det behövs en demokratisk process som framför allt involverar allmänheten.

Däremot avråder jag bestämt från att anordna en arkitekttävling. Dessa slutar nämligen alltid med samma sak, att alla förslag som läggs fram ser ungefär likadana ut. Och eftersom den svenska arkitekturen stannade i utveckling på 1960-talet leder alla arkitekttävlingar ofelbart till att bara 60-talsförslag tävlar med varandra.

Nyligen genomfördes en meningslös tävling av detta slag för Nobel Center i Stockholm. Ett färskare exempel är tillbyggnaden av Handelshögskolan i Göteborg.

Så här ser det ut idag. Den låga tegelbyggnaden ska rivas.

gbg1

Och här är de tävlande förslagen.

gbg6

gbg4

gbg2

gbg5

(Jag skojar inte. Detta är inte ett Domushus från 60-talet, utan ett ”modernt” förslag anno 2015.)

gbg7

gbg3

Detta var alla förslag. Vilket av dem vann? Ta en titt och försök tänka efter. Vilket är det mest kreativa och intelligenta förslaget? Givetvis måste en jury också bedöma hur ett förslag är ritat med avseende på husets insida, hur det ska användas osv. Men för de allra flesta Göteborgare är det utsidan som räknas. Utsidan är viktigast eftersom den blir en del av staden som helhet. Det är den del av huset alla måste leva med.

And the winner is… nr 3.

Det är lite synd att Domushuset inte vann eftersom det om något hade bekräftat min tes att svensk arkiktetur slutade att utvecklas på 60-talet.

Hur kommer man egentligen på att man ska rita ett Domushus? Är förslaget seriöst?

Hur som helst visar detta att det inte är någon mening med att ha arkitekttävlingar. Fantasin är noll. Man tävlar genom att vara så lika varandra som möjligt.

Arkitekttävlingar är även fördummande i det att när tävlingen väl har genomförts och bara dåliga förslag kommit in fastnar juryn och inte minst beställaren i en fälla. Vad ska man som beställare göra om alla Sveriges ledande arktitekfirmor kommer in med förslag som är skräp? Man börjar knappast om från början. Det är då prestigen kommer in istället och argument av typen ”Huset måste vara fint om det är ritat av en berömd arkitekt” börjar användas. Kejsaren är naken, men det är ingen som törs säga att han är det.

Mitt råd till Uppsala kommun, Stiftelsen Ubbo och Akademiförvaltningen är därför: Anställ ingen arkitekttävling. Det är ett säkert sätt att få ett uruselt förslag som ingen är nöjd med men som ingen törs säga nej till.

Gå istället den demokratiska vägen. Bjud in allmänheten till ett förutsättningslöst samtal där allt från Disneyslott till Jugendpalats är tillåtna som idéer.

______________________

Pingat på intressant.se.

 

 

Dela med andra:

Kommentarer stängda.