Mediernas förtroendekris

Nej, nu vill jag ha tillbaka den riktiga journalistiken, tack! Går det att ordna? Det känns som att flyktingdebatten kapats av två läger. På ena sidan finns kampanjande journalister med Dagens Nyheter i spetsen. På andra sidan finns SD-familjens ”alternativa kanaler”, där gnäll och konspirationsteorier flödar. Båda sidor bekämpar varandra. Ingen letar efter vägen framåt.

På fredagskvällen fick jag syn på en mycket egendomlig tweet från SVT.

IMG_4110

På lördagsmorgonen frågade jag därför vännerna på Facebook om det var någon som kunde förklara vad det handlade om. Jan Sjunnesson, medarbetare på nätmagasinet Avpixlat, postade då detta klipp på min sida.

puckadfbkommentar

Man tar sig för pannan. Hur kan vi ha hamnat i en situation där någon för mig okänd person lägger ut en konspiratorisk kommentar på Facebook om att SVT skulle ta direkta order från regeringen och SVT:s informationsavdelning känner sig nödgad att svara?

Nu har jag ingen bekräftelse på att det är just detta inlägg som har föranlett SVT:s märkliga tweet, men jag har fått intrycket att finns människor som tror att Facebookinlägget verkligen är sant.

Det här är oroväckande, för det är inte bra för vårt samhälle om förtroendet för den vanliga journalistiken gör att människor börjar tro på konspirationer i brist på riktiga nyheter.

Jag har i en krönika i NT beskrivit den politiska situationen som att vi befinner oss i en politisk förtroendekris. Ledarna för de gamla partierna har inte i tillräcklig utsträckning lyssnat på vad deras väljare säger till dem. Men vi har också en förtroendekris mellan de etablerade medierna och i alla fall en icke obetydlig del av allmänheten.

Om inte denna förtroendekris repareras kommer flykten från etablerade medier till SD-familjens ”alternativa medier” att förvärras. Normalt sett bör man ju lyssna mer till SVT:s nyhetsförmedling än Avpixlats, eller hur? Men vad händer om SVT inte levererar kvalitet? Vart tar tittarna vägen?

Givetvis kommer SVT eller någon annan etablerad kanal aldrig att konkurreras ut av en alternativ kanal på nätet. SD-medierna håller generellt sett en låg kvalitet och ägnar sig i stort sett bara åt att klaga på invandringspolitiken. Det är inga alternativa nyhetsförmedlare på riktigt.

Också jag tillhör dem som är missnöjd med SVT:s och andra ledande Stockholmsmediers journalistik, i synnerhet under de senaste veckorna när flyktingkrisen varit aktuell. Redaktionerna har låtit sig svepas med i den flyktingvänliga kampanjen. Det humanitära patoset är fullt förståeligt, men kan inte ersätta traditionell journalistik. Särskilt kritisk är jag mot DN som mer än något annat medium drivit kampanj istället för att förmedla nyheter.

Vad jag nu önskar mig är den gamla hederliga journalistiken tillbaka. Jag vill ha nyheter och granskande reportage som är allsidiga, och precis som alltid annars ifrågasätter hur makthavarna sköter landet. Jag väntar fortfarande på den stora granskningen av Migrationsverket. Jag har genom vänner som arbetar på denna myndighet fått höra hur dåligt asylärenden kan skötas, hur människor lyckas ljuga sig in i landet. En bra journalist skulle tycka att det ämnet var mycket intressant, men det verkar som att ingen törs.

Ett annat ämne som också måste granskas mer ingående är det som nu sker på europeisk nivå. Flyktingströmmen har inte avtagit. Danmark har fattat beslut om att försämra villkoren för asylsökande för att göra sitt land mindre attraktivt. Även Tyskland funderar på hur det ska bli mindre attraktivt att söka sig dit. Vad betyder detta för Sverige? Gör detta att Sverige framstår som ännu mer attraktivt?

Båda dessa frågor är sådana som vi alla måste lära oss mer om som medborgare. Men för att det ska fungera så måste vi har journalister som rapporterar allsidigt.

Jag är helt säker på att de av mina vänner som är journalister och som läser detta reagerar med att ”Vad då? Vi är ju allsidiga!” eller ”Vi gör mätningar och folk har förtroende för vad vi rapporterar, särskilt public service”. Jo, kära vänner, jag tror er i uppriktighet, att ni gör ert bästa, besjälade av att försöka förse mig med så bra kvalitet i nyhetsrapporteringen som möjligt. Men det är något som inte funkar. Folk har börjat tro på konspirationsteorier. Vad beror det på? Beror det på att ”folk” är korkade eller att det är något i ert vanliga arbetssätt som inte fungerar?

___________________________

Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

2 kommentarer

  1. Chebab

    Sluta ta dig för pannan och tänk istället! Vi tar in 2 miljoner invandrare per år och Löfven sitter på nätterna och smider planer på hur småflickor skall våldtas och den ursvenska (bara barbariet) skall avrättas och utrotas. Det är folkmord på en industriell skala som är på väg att hända tillsammans med ett landsomfattande religionsombyte. Som bloggare är du skyldig att nå ut till massorna och då kan du inte sitta där som en folksmordsförnekare.

  2. Mattias

    Hej.
    Flera intressanta saker ploppar upp i mitt huvud när jag läser ditt inlägg.
    Till att börja med, att klaga på två sidor som ”bekämpar varandra” och samtidigt ”smeta” på ena sidan som ”SD-familjen” ter sig, i mina ögon, som att du gör exakt samma fel som du anklagar andra för. Vad är det konstruktiva att direkt klaga på ”ena sidan” och sätta epitet på den? Vad är skillnaden mot någon som skriver ”gammelmedia” försöker bekämpa sanningen som kommer från alternativ media?
    Sen är det intressant att du menar att dessa sidor gnäller och framför konspirationsteorier och att de skulle på något sätt vara knutna till SD. På vilket sätt minskar man polariseringen med denna infallsvinkeln?

    En annan sak du tog upp som är intressant, är förtroendet för journalister. Det är inget som blivit låg just nu, det är ju snarare något som funnits länge (http://www.journalisten.se/nyheter/journalister-har-lagst-fortroende). Att journalister, som grupp, trots låga siffror år efter år, inte haft självkritiken och självinsikten att jobba med förtroendebiten kanske säger en hel del om många journalisters självbild? Om jag tillåter mig spekulera lite så kanske de ser sig själva som bäraren av sanningen och alla anklagelser om att de skulle vara politiskt partiska ses som ”konspirationsteorier” från SD-familjen. Något att fundera på, varför vanligt folk har svagt förtroende för journalister, som grupp.

    Sen är det fascinerande hur du benhårt tror att ingen ”alternativ” media kan konkurrera ut SVT eller andra etablerade kanaler. Jag hävdar inte att så kommer det bli, men vad föranleds denna tro att gamla medier alltid kommer vara numro uno? Är det någon okänd naturlag som säger detta?
    Med hjälp av flashback, SCB, Tino Sanandaji, Polisens egna rapporter, ”alternativ media” med flera, kan jag dagligen upptäcka rena lögner, vinklingar, mörkningar i SVT och andra etablerade medier. Och då snackar jag inte om konspirationsteorier, utan fakta som finns bekräftat.
    Jag vill hävda att inom vissa områden så kan jag inte tro ett dugg på vad SVT, DN, Expressen, Sydsvenskan och Aftonbladet skriver innan jag kan bekräfta det utanför dessa etablerade medier.

    Det jag tycker är mest fascinerande med SVTs svar är inte att någon vettig skulle tror att det är regeringen som bestämt att SVT inte ska berätta ”hela sanningen”. Det är snarare självmålet när de tar dessa anklagelser på så stort allvar att de känner sig manad att svara. För det är knappast regeringen som bestämmer vad som inte ska visas i SVT, utan de journalister som själva anser sig sitta på sanningen. Journalister, som Kent Asp har visat, som till stora delar röstar på Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Dessa journalisters arbete, som jag stort sett dagligen kan se slirar på sanningen, fakta, statistik, ljuger eller inte tar upp relevanta fakta/åsikter.

    Igen, jag tycker det är fascinerande inlägg av dig.

    Mvh