Sommaren är annars den i särklass bästa årstiden, enligt mig. Sommartiden är den ljuvaste, och det tyckte man även förr i det gamla bondesamhället då sommaren egentligen innebar extra mycket arbete. Men sommaren är ljus, varm och grön. Allt det som resten av året inte är.

Denna psalm kommer ursprungligen från Tyskland. Den är skriven av Paul Gerhardt 1656, kom till Sverige på 1700-talet, men kom av allt att döma inte in i psalmboken förrän 1937.  Orginalet uppvisar inte många likheter med den svenska psalmen:

Så fint har man det i Tyskland. Den svenska versionen är mest känd med Natan Söderbloms melodi. Nu visade det sig märkligt nog inte finnas så många klipp på Youtube med denna psalm som jag hade väntat. Därför kröner jag detta mitt sista psalmianainlägg med ett eget bidrag, i sann poänglös Youtubestil:

Beklagar slakten. Men för dig som längtar efter att få höra den på riktigt är det ju bara att gå till närmsta kyrka.

Som många vet är detta också en psalm som också sjungs på andra melodier. Här är en för mig tidigare helt okänd variant, mycket fint framförd av sånggruppen Kraja.

Detta var det sista psalmianainlägget. Jag vet att det är tråkigt. Men ibland tar saker och ting slut. Jag hittar inte fler svenska psalmer på Youtube. Det finns mycket annan andlig musik, men grejen med psalmianan var att uppmärksamma våra vanliga svenska psalmer som man kan hitta i vanliga psalmboken.  Kanske blir det en efterföljare, om det finns läsare…

Alla tidigare psalmianainlägg hittar man på den här adressen: http://stefanolsson.nu/category/psalmiana.

Dessutom finns alla klipp samlade på en spellista på Youtube: http://www.youtube.com/view_play_list?p=711ADC3AAAD178E1.

Jag önskar alla psalmvänner en ljus, varm, grön och lång sommar.

När jag hör trastens klara sång,
när lärkan jublar dagen lång,
högt ovan fält och backar.
då kan jag icke tiga still.
Min Gud så länge jag är till
för livet jag dig tackar.

*

_________________________
Läs även andra bloggares åsikter om psalmiana, psalm, psalmer, psalmsång. Pingat på intressant.se.

Jag skriver nästan bara om politik på min blogg. Psalmianan är det stora undantaget. Men nu tvingas jag tyvärr dra in politiken igen. För det är politiken som är problemet. Israel Kolmodins fina sommarpsalm är okontroversiell i sig. Problemet är att den sjungs i skolan. En kristen sång får inte sjungas i skolan, finns det dem som hävdar. Skolan ska vara fri från religiös påverkan.

Den som följt min blogg vet att jag ser annorlunda på saken. Det som inte ska få förekomma i vårt land är religiöst förtryck. Man ska ha rätt att tro vad man vill. Men det måste ju då också få gälla alla som vill sjunga kristna sånger också. Alla skolbarn kan inte stämma in i det kristna budskapet och i skolor där många har annan religion än den kristna fungerar det självklart inte att sjunga en psalm vid skolavslutningen. Men det är inte samma sak som att det ska utfärdas ett totalförbud mot denna psalm i alla skolor i hela landet.

Eftersom det här är en av våra mest älskade psalmer finns den i många versioner. Här kommer den i typisk Youtube-tappning. Det var den här organisten/pianisten som inspirerade mig att alls göra psalmianaserien. Stilen är obetalbar.

Den här killen hade som sagt flera klipp med psalmer tidigare, men har tyvärr tagit bort några av dem. Äldre psalmianainlägg haltar därför något. Inte mycket att göra något åt. Så är det på internet.

Youtube är också roligt för att man hittar klipp av den här typen, en person som vill visa upp sitt fina arrangemang. Jag skulle gissa att han gör det för att göra reklam för sig.

Slutligen kan jag inte låta bli att ta med ett klipp med Julia, 2 år. Det är så här det ska vara med psalmer. De ska gå i arv. (Kolla särskilt koreografin med klänningen.)

Nu kommer en tråkig nyhet. Det här är näst sista psalmianan. Bara en kvar. Men alla tidigare klipp finns kvar på denna adress: http://stefanolsson.nu/category/psalmiana.

_______________________
Läs även andra bloggares åsikter om psalmiana, psalm, psalmer, psalmsång. Pingat på intressant.se.

Härlig är jorden anses vara en pligrimspsalm, likaså sommarpsalm, likaså begravningspsalm, likaså julpsalm! Det är märkligt att en psalm kan anses passa vid så många olika tillfällen. Ursprungligen var det en dansk julpsalm, men som tidigare omnämnts här på psalmianan är en julpsalm i Europa inte det i Vietnam.

Oavsett när psalmen sjungs passar den dock väldigt bra just för pilgrimsvandringar och begravningar. Texten lyder ju:

Härlig är jorden
Härlig är Guds himmel
Skön är själarnas pilgrimsgång
Genom de fagra Riken på jorden
Gå vi till paradis med sång

Återigen är det också en trösterik psalm som blickar framåt och som lovar att inget är slut bara för att någon dör:

Tidevarv komma, tidevarv försvinna
Släkten följa släktens gång
Aldrig förstummas tonen från himlen
I själens glada pilgrimssång

Förvånande är det dock att konstatera att den verkar föra en tynande tillvaro på Youtube. Det bästa klipp jag har hittat är det här. En fin inspelning med en anonym kör:

Psalmen är en av de allra mest älskade. Och nu talar vi inte längre om topp tio utan topp fem, eller kanske topp tre. Det här är en psalm som även de allra minst kyrkliga ändå kan. Härlig är jorden är kanske den mesta allroundpsalmen vi har. Väldigt många kan den, även icke-kyrkliga, och den funkar i alla lägen, även som julpsalm. Det är svårslaget.

Tidigare psalmianainlägg hittar man här: http://stefanolsson.nu/category/psalmiana/

__________________________
Läs även andra bloggares åsikter om psalmiana, psalm, psalmer, psalmsång. Pingat på intressant.se.

Det har inte varit helt lätt att hitta psalmklipp till svenska psalmer på Youtube, men i det här fallet gäller det omvända. Det är svårt att välja bort klipp. Jag gör därför ett extra långt inlägg, med klipp för alla smaker. En älskad psalm älskas på mer än ett sätt uppenbarligen.

Ett klipp för den traditionelle:

Ett klipp för den som gillar konstiga Youtubefilmer:

Ett klipp för den som gillar filmer från vardagslivet:

För den som inte redan vet det är melodin skriven av Waldemar Åhlén och texten av Carl David af Wirsén. Den går också under namnet Sommarpsalm, som möjligen är dess ursprungliga namn, men som namn betraktat inte är så himla bra med tanke på att den ju inte är den enda sommarpsalmen.

Till min stora glädje fick jag syn på att psalmen också är omtyckt utomlands, både i sin svenska version och på engelska. Här är ett klipp med en italiensk kör som sjunger på svenska, efter bästa förmåga:

På engelska heter den ”The Earth Adorned”. Texten till första versen:

The earth adorned in verdant robe
Sends praises upward surging,
While soft winds breathe on fragrant flow’rs
From winter now emerging.
The sunshine bright
gives warmth and light
To budding blossoms tender,
Proclaiming summer splendor.

Slutligen hittade jag ett klipp med pianisten Ola Hedén, som jag inte hade en aning om vem han var, men tydligen är han pågång med en hel skiva med psalmer. Sånt gillar vi. Så därför blir det gratisreklam här på psalmianan. Adressen till Hedéns hemsida där skivan presenteras är http://olaheden.se/.

Håll med om att det här är en märklig psalm. Den är sliten till tusen. Alla körsångare i Sverige kan den utantill. Jag har sjungit den en miljard gånger, alla stämmor dessutom. Ändå får jag ståpäls varje gång jag hör den.

Tidigare psalminainlägg hittar man här: http://stefanolsson.nu/category/psalmiana/.

_______________________
Läs även andra bloggares åsikter om psalmiana, psalm, psalmer, psalmsång, sommarpsalm, waldemar åhlén, en vänlig grönskas rika dräkt.

En av dessa psalmer är nr 285 i psalmboken Det finns djup i Herrens godhet. Av sökningar på nätet har jag förstått att det är en psalm som ofta sjunges på begravningar. Det är lite märkligt för det är alls ingen sorgepsalm. Melodin är glad och texten framåtblickande. Refrängen avslutas glatt med ”Det finns glädje bortom graven och en framtid full av sång”.

Även detta tror jag säger något om vad kristna tror men som är så svårt för andra att förstå. Hur kan man i elände, sorg och lidande ändå se ljust på tillvaron? Jag förstår att många som inte är kristna fnyser och kallar oss menlösa töntar, eller rent av dumma som inte kan se elände för vad det är, utan kommer med idiotiska efterrationaliseringar. För den som sörjer och inte tror är det ingen tröst att höra kristna tala om att ”Han har det bättre i himlen”, eller något sådant. Förlusten av en nära är ju lika stor och svår att bära ändå.

Men hur knäppa vi kristna ändå är, är det just när nöden är som störst som folk kommer till kyrkan. Det är när allt tappar sin mening som folk ställer de stora frågorna. Och det är just de stora frågorna som är kyrkans grej, kan man säga.

Tidigare psalmianainlägg hittar man här: http://stefanolsson.nu/category/psalmiana/. Från och med nästa psalmianainlägg kommer vi till sommarpsalmerna!

______________________________
Läs även andra bloggares åsikter om psalmiana, psalm, psalmer, psalmsång. Pingat på intressant.se.

Det är en mycket fin text som handlar om den personliga relationen till Gud:

Jag är så glad att få tacka dig,
och gärna vill jag det göra.
Jag vet det visst att du ser på mig,
och vad jag ber vill du höra.

Här kommer den i två typiska Youtubeversioner. Jag kunde inte bestämma vilken av dem som passade bäst. Den första är så himla typisk för Youtube att den är svårt att inte vilja visa. En kvinna som sjunger in låtar på film, inte särskilt bra, inte särskilt dåligt. Man undrar varför, men det gör man med mycket på Youtube.

Intressant att veta att det som många av oss troende uppskattar allra mest med vår tro, vissheten över att alltid ha någon att vända sig till, någon som alltid lyssnar och ser vad man gör, av ateisterna ses som en psykisk defekt. De påstår att vi skaffat oss en låtsaskompis, som barn ibland gör. Eller så påstår de att vår upplevelse av Guds närvaro beror på att evolutionen gjort oss sådana att vi ständigt är vaksamma på andra som vakar över oss, eller spanar på oss, dvs. rovdjur på savannen. Känslan av Guds närvaro skulle då vara ett utslag av vår överlevnadsinstinkt. Vilken av dessa teorier ateisterna tror mest på själva är dock oklart.

Den andra filmen skickar jag med som bonus, eftersom den är så välsjungen. Man får rysningar.

Psalmianan fortsätter nu förhoppningsvis terminen ut utan avbrott. Alldeles strax kommer ju de fina sommarpsalmerna. Tidigare psalmianainlägg hittar man på den här länken: http://stefanolsson.nu/category/psalmiana.

_______________________
Läs även andra bloggares åsikter om psalmiana, psalm, psalmer, ateism. Pingat på intressant.se.

Blir psalmerna bättre då? En kille som hävdar det är i alla fall Joakim Ivarsson som driver Psalmprojektet. Han tänker spela in typ så många psalmer han kan. Ivarsson tycker just att kyrkoorgel är ett trist och oinspirerande instrument. Hans mediaspelare går att bädda in i bloggen. Var så goda!

Men blir verkligen psalmer bättre för att man spelar dem i modern stil? Och vilket instrument kan inte spelas på ett tråkigt vis? Det handlar om hur man gör det. Vi som bor i Uppsala har förmånen att ganska ofta få möjligheten att lyssna på orgelmusik i domkyrkan, med mycket skickliga organister. Här är ett holländskt klipp med psalmen Helig, Helig, Helig spelad på kyrkoorgel. Knappast något att klaga över.

Tidigare psalminanainlägg finns här: http://stefanolsson.nu/category/psalmiana.

_______________________
Läs även andra bloggares åsikter om psalmiana, psalmsång, psalm, psalmer. Pingat på intressant.se.

Det här ska inte bli ett debattinlägg om könsroller, däremot vill jag ta de ”manliga” psalmerna i försvar. Svenska kyrkan domineras idag av kvinnor, med följden att ”manliga” psalmer inte får lika stor plats som förr. Tvärtom ses de som otidsenliga. Några nya psalmer på temat synd och död har jag inte hört talas om.

Det är tråkigt för den del av livet består faktiskt i sådant som synd och död. Alla problem kan inte lösas genom att man sätter sig ned i en ring tar varandra i handen och sjunger myspsalmer. Tvärtom kan det behövas maning till kamp, inte våldsam kamp, men ändå kamp. Jihad fast i civiliserad form.

Psalm nr 567 är ett bra exempel på en ”manlig” psalm som alltför sällan sjungs:

Upp, kristen, upp till kamp och strid!
Gå dit dig Anden sänder,
och mot de makter väpna dig
som rätt i orätt vänder.
Om du med allvar kämpa vill,
så hör du Herren Jesus till.
I honom är vår seger.

Tag tron som sköld, bind Andens svärd
o kristen, vid din sida,
och mot all ondska i vår värld
med allvar gå att strida.
Den intill döden trofast är,
han en gång livets krona bär,
som Herren Jesus giver.

Och här har vi melodin, spelad på kyrkklockor från England. Sjung med!

Sjöng ni med? Eller kändes det obekvämt att sjunga om ”fångenskap och döden”? Psalmen är från 1800-talet så språket är därefter, men är den otidsenlig? Nej, är det någonting som man bör betänka så är det att det fortfarande finns kristna som förföljs för sin tro. I Iran kan en kristen bli just den fånge som psalmen talar om, eftersom kristendomen som religion där är förbjuden. Vilken psalm skulle passa bättre för honom än nr 567?

Tidigare psalmianainlägg hittar man här: http://stefanolsson.nu/category/psalmiana.

____________________________
Läs även andra bloggares åsikter om psalmiana, psalmer, psalm, psalmsång. Pingat på intressant.se.

Psalmen är skriven av Carl Gustav Broberg 1885 och är förmodligen den svenska psalm som fått störst spridning över världen. Den finns på alla möjliga språk. Mest sjungen är den sannolikt i USA, där den går under namnet How Great Thou Are. Psalmen har som många andra 1800-talspsalmer sannolikt kommit dit med svenska emigranter. Men den mest använda översättningen är brittisk och sin stora spridning i USA fick den inte förrän på 1950-talet, berättar engelska Wikipedia.

Men gissa vem som gjort mest för att psalmens popularitet? Jo, ”the King”, Elvis Presley, som på 1966 gav ut en skiva med kristna sånger med just titeln How Great Thou Are. Självklart finns det ett klipp med honom på Youtube.

Förutom att man här återigen får tillfälle att fascineras över Elvis Presleys skicklighet som sångare får man också chansen att höra J D Sumner och hans kvartett. inte i början men ganska tidigt i psalmen sjunger en manskvartett. Mannen längst bort i bild är J D Sumner. Kvartetten i sig är inte så märkvärdig, men däremot Sumner som är den djupa bas man hör. Tack vare sina framträdande med Elvis blev han känd som världens djupaste bas. Det kan därför vara roligt att höra honom själv sjunga solo.

Nu tror jag dock inte på teorin om att Sumner skulle vara världens djupaste bas. Bassångarnas land framför alla är ju annars Ryssland. Den som fascineras av djupa basröster kan gå till det här klippet och leta sig vidare på Youtube. Det är en sak att sjunga med en djup röst i en mikrofon och sjunga med styrka utan förstärkning som ryssarna gör.

Tidigare psalmianainlägg hittar man här: http://stefanolsson.nu/category/psalmiana

___________________________
Läs även andra bloggares åsikter om psalmiana, psalm, psalmer, o store gud, elvis presley, jd sumner, psalmsång. Pingat på intressant.se.

Av någon för mig okänd anledning är melodin i sin amerikanska tappning inte likadan som den som finns i psalmboken. Jag har alltid undrat varför det är så. Någon som vet? Det är inte mycket som skiljer, men jag undrar ändå varför svenska psalmboken är annorlunda.

Psalmen kommer här i ett klipp med övertonssång. Det roliga med Youtube är de udda klippen, och att få höra Amazing grace i övertonsversion är verkligen udda.

Övertonssång kommer från Centralsien. Man sjunger en låg ton och spelar med övertonerna med hjälp av tungan och läpparna. Det är ganska roligt. Jag vet hur man gör men får inte fram toner tillräckligt stark. Jag tror möjligen att man måste ha den resonans i huvudet som professionella sångare har. Första gången jag hörde övertonssång var med kille i min kör. Han var en mycket duktig sångare med kraftig övertonsrik röst. Killen på filmen är också professionell sångare.

Amazing Grace passar bra för övertonssång eftersom den bara har fem toner. Den bygger på en pentatonisk skala på samma sätt om mycket av den ostasiatiska musiken. (Den går att spela på bara de svarta tangenterna på pianot.) Mer musikteori än så tänker jag inte gå in på, eftersom jag i så fall garanterat kommer att bli slagen på fingrarna av de som kan ämnet på riktigt. Den som kan det här med övertoner och varför just Amazing Grace passar för övertonssång får gärna skriva en rad.

Tidigare publicerade psalmianainlägg hittar man här: http://stefanolsson.nu/category/psalmiana.

_______________________________
Läs även andra bloggares åsikter om psalmiana, psalm, psalmer, oändlig nåd mig herren ger, amazing grace. Pingat på intressant.se.