Kategori: Uppsala

Från överbeläggningar till underbeläggningar

Ofta talar man om överbeläggningar i vården. Jag tycker att det är dag att lansera ett nytt begrepp: ”underbeläggningar”, som ett namn på ledig kapacitet på sjukhusen. Mycket talar nämligen för att akutsjukhusen alltid bör vara underbelagda för att vara effektiva.

Idag hade vi sammanträde med sjukhusstyrelsen här i Landstinget i Uppsala län. Jag passade på att väcka ett ärende. Jag har bett om att sjukhusledningen på Akademiska sjukhuset redovisar siffror på överbeläggningar, utlokaliseringar (se nedan), utskrivningsklara patienter som väntar på att få komma till sin hemkommun, stängda vårdplatser på grund av personalbrist samt beläggningsgrad.

IMG_4903#

Syftet med initiativet är att få fram statistik som möjliggör att vi i styrelsen kan se om arbetet med att förbättra patientflöden på Ackis går framåt eller inte.

Varför är detta viktigt? Jo, för Akademiska brottas med tilltagande väntetider, stängda vårdplatser och personalbrist. Varhelst man befinner sig på sjukhuset talar folk om samma sak, allt handlar om bristen på vårdplatser och bristen på sjuksköterskor. Läget är pressat och vissa avdelningar kan ha en beläggningsgrad på över 100 procent. De är nästan konstant överbelagda. Många patienter är dessutom ”utlokaliserade”. Med det menas att man lägger exempelvis en ortopedpatient på en avdelning tillhörande plastikkirurgi. Utlokaliseringar är aldrig bra eftersom patienter som hamnar på ”fel” avdelning får sämre vård. Personalen avskyr att behöva ta hand om patienter med åkommor som de inte är experter på.

Situationen är inte hållbar eftersom överbeläggningar och utlokaliseringar skapar en arbetssituation som är övermäktig för personalen, som i sin tur blir sjukskriven eller säger upp sig. En ond spiral startar.

Vad är då idealtillståndet? Intressant nog finns det en hel del kunskap att inhämta om vårdlogistik för den som så önskar. Jag själv har bara precis börjat lära mig hur detta funkar, men en sak som jag fick lära mig som också var en aha-upplevelse var skillnaden mellan resurseffektivitet och flödeseffektivitet. Man kan använda resurserna effektivt  – alltid ha patienter i alla sängar – men inte om man vill ha flödeseffektivitet samtidigt, för om alla sängar är upptagna hela tiden finns ingen flexibilitet. Då får man trafikstockning. En kö uppstår.

Överbeläggningarna är det samma som köer. Anledningen till att vårdavdelningarna är överfulla är att patienterna väntar på att få komma någon annanstans. Antingen ska de vidare till operation eller till en vårdplats hos kommunen. Men om det är trafikstockning, vilket det ofta är, blir de fast på vårdavdelningarna.

I den nyligen publicerade statliga utredningen Effektiv vård, SOU 2016:2, nämns att riktmärket på akutsjukhusen bör vara att ha en beläggningsgrad på 85 procent. Det är det jag menar med en situation där det råder underbeläggning istället. 100 procents beläggningsgrad betyder att det inte finns någon ledig kapacitet någonstans, vilket ofelbart leder till trafikstockning. 95 procent är också för högt. Det är vad Akademiska sjukhuset har i snitt, och det är uppenbart för högt.

Ett enda ärende ändrar givetvis inte mycket och jag sitter ju dessutom i opposition och får räkna med att få det avslaget. Inte heller löser man Ackis alla problem med att bara titta på patientflödena, men någonstans måste resan mot ett effektivare sjukhus börja. Med statistik på överbeläggningar m.m. kan man få en uppfattning om flödeseffektiviteten ökar eller inte.

Nytt hot mot Odinslund

Vill vi ha en 19 meter hög skorsten i Odinslund? Nej tack, säger jag. Grusplanen i Odinslund är mycket vacker som den är och behöver inget vräkigt konstverk. Kulturnämnden i Uppsala kommun överväger att beställa ett verk som heter ”Den tionde skorstenen” av konstnären Jan Svenungsson.

Återigen kliar det i fingrarna på beslutsfattarna i Uppsala. Återigen är det den historiskt känsliga miljön omkring slottet, Carolina Rediviva, Helga Trefaldighets kyrka och domkyrkan man vill in och greja i. Om projektet genomförs som tänkt kommer det att se ut så här:

Klicka på bilden för att se den i stort format.
Klicka på bilden för att se den i stort format.

 

Klicka på bilden för att se den i stort format.

Som framgår av bilderna handlar det inte om ett litet ingrepp i miljön, utan den skulle förändras på ett betydande sätt. Skorstenen är mycket hög och som man kan se på alla tre bilder påverkas siktlinjerna kraftigt. Skorsten överflyglar Helga Trefaldighetskyrkan. Att påminna sig om är också att en stor del av året är träden utan löv.

Turligt nog har dock konstnären själv även föreslagit andra placeringar för sitt konstverk. Ett av dessa förslag är Tegnérparken i Luthagen, invid korsningen mellan Ringgatan och Börjegatan. Det är mina kvarter. Här får verket en helt annan framtoning. Detta förslag kanske också är kontroversiellt, men det är jag personligen inte helt främmande för. Vi har inga större konstverk i vår ända av stan, och en stor skorsten här skulle kunna vara en kul grej.

Klicka på bilden för att se den i stort format.

 

 

Här finns förslaget i dess helhet för nedladdning.