USA blir kvar länge i Irak tror statsvetare

I veckan är jag på konferens i Chicago. American Political Science Association har sin årliga sammankomst. På morgonen igår (fredag) besökte jag ett rundabordssamtal om USA:s eventuella uttåg ur Irak. Mycket intressant. En av de bästa sammanfattningarna av läget jag har fått på länge.

Frågan som diskuterades var om USA bör eller ens kan dra sig ur Irak? De olika kommentatorerna bidrog med olika perspektiv, men gemensamt för dem var att de såg dystert på framtiden. Allt talar för att USA blir kvar i Irak under mycket lång tid.

John Mearsheimer förklarade att den inrikespolitiska logiken i USA gör att vare sig republikanerna eller demokraterna vill vara de som påbörjar uttåget. Ett uttåg kommer att vara besvärligt och framstå som ett misslyckande. Republikanerna kommer därför att fram till valet 2008 hävda att kriget ändå går bra. Om demokraterna vinner presidentvalet kan de sedan säga att återtåget är en dolkstöt i ryggen. Ansvaret för misslyckande i Irak faller därmed på demokraterna. Demokraterna i sin tur har dock redan räknat ut att det är just detta republikanerna tänker göra. De har varit med förr. Följaktligen kommer de inte heller genomföra ett tillbakadragande av trupperna.

Alldeles för många har också satsat alltför mycket prestige i Irakfrågan. “So few people understood that we would jump into a giant shithole”, menade Mearsheimer. Det var inte bara presidentens omdöme som klickade. Det är många som fortfarande inte vill erkänna att Irakäventyret misslyckats.

Juan Cole redogjorde för de olika rivaliserande grupperna i Irak. Situationen är komplex i sina detaljer, men ändå ganska enkel att beskriva, menade han. Det finns tre områden som är viktiga att hålla: Barsa, Kirkuk och Bagdad. Basra och Kirkuk är landets stora oljeområden och Bagdad är huvudstaden. Och om dem konkurrerar tre folkgrupper: shia, sunni och kurderna. Striderna mellan dem har pågått redan från början. Cole menade att USA, närvaron till trots, helt framstår som irrelevant i sammanhanget. Vid ett amerikanskt tillbakadragande skulle dessa folkgrupper ryka ihop igen. “When the US leaves, all hell is going to break out”, konstaterade en uppgiven Cole.

Stephen Biddle i sin tur kommenterade de olika mellanalternativ som förts på tal. Om nu inte ett fullt tillbakadragande är möjligt eftersom det riskerar att förvärra situationen, kanske USA skulle kunna dra tillbaka bara en viss del av styrkorna? Olika förslag har förts fram, men Biddle var skeptisk.

En variant skulle vara att USA nöjer sig med att fortsätta utbilda de irakiska säkerhetsstyrkorna. Problemet med det är dock att det inte är i utbildningen som det brister. De irakiska styrkorna är väl tränade vid det här laget. Snarare är problemet att även dessa irakier är indragna i kampen mellan folkgrupperna.

En annan variant skulle vara att USA väljer att skydda gränserna för att förhindra utländskt inflytande. Biddle påpekade dock att gränserna är olika svåra att bevaka. Vissa landsändar skulle bli hårt bevakade, andra inte. Detta skulle i sin tur ha olika betydelse för olika folkgrupper. Vissa skulle känna sig mer bevakade än andra.

En tredje variant skulle vara att satsa allt på att utrota al-Qaeda, som varande den enda riktiga genuina terrororganisationen och USA:s främsta fiende. Men inte heller detta trodde Biddle på. Framgångsrik terroristbekämpning kräver medverkan av allmänheten. Hur skall allmänheten våga ange var al-Qaeda-trupper gömmer sig om den armé som ska skydda allmänheten lämnat landet?

Ett sista förslag som också förts fram är att USA borde satsa på kurderna. Kurderna är den folkgrupp som bidragit mest till det nya statsbygget och som varit minst våldsam. Detta förslag dömde Biddle dock ut fullständigt, eftersom man då skulle komma på kant med Turkiet. Ett fritt kurdistan i norra Irak skulle Turkiet betrakta som en fristad för kurdiska gerillor. Turkiet anser sig fortfarande behöva göra militära insatser i norra Irak för att kunna upprätthålla ordningen i sydöstra delen av landet. Men skulle USA kunna strunta i Turkiet? Nej, menade Biddle. Turkiet är en av USA:s viktigaste allierade i området.

Det var en kunnig, men dyster panel som talade. Även om alla gärna såg att USA drog sig ur snarast möjligt var det ingen som kunde se hur detta skulle gå till.

Det blir alltmer uppenbart att amerikanska folket har tröttnat på kriget. Det finns snart knappt någon ens bland ledande republikaner som oreserverat stöder insatsen. Uppgivenhet verkar vara vad de flesta känner. Kriget har gått galet och det saknas idéer på hur landet skall ta sig ur den knipa det har hamnat i. Ingen vill se fler döda. Men det tragiska verkar vara att det enda sättet att förhindra ett ännu värre blodbad än det vi redan har är att USA blir kvar.

________________
Andra bloggar om: , , , . Pingat på intressant.se.

Dela med andra: