Behåll utrikesnämnden, för kungens skull

Idag skriver Lars Danielsson (s) på DN Debatt att han tycker man kan lägga ned utrikesnämnden. Utrikesnämnden fyller inte längre någon funktion. Det finns andra fora som fungerar lika bra och som passar bättre in i det vardagliga politiska arbetet.

Jag håller med i Danielssons kritik om att utrikesnämnden kommit att bli överflödig. Den var användbar på den tiden då det var av yttersta vikt att utrikespolitiska frågor handlades med sekretess. Med krigiska och hotfulla stormakter som grannar blev utrikespolitiken mycket känslig. Överläggningar mellan partiledarna kunde inte ske öppet. Utrikesnämnden fyllde således ett syfte. Men idag ser situationen annorlunda ut. Vi har en mycket fredligare omvärld, och de känsliga ärenden som ändå finns kan hanteras genom vanliga partiledaröverläggningar, på det sätt som Danielsson föreslår.

Men jag vill ändå ha utrikesnämnden kvar. Ordförande i nämnden är nämligen kungen, och det vore synd om kungens statsceremoniella uppdrag beskars ännu mer än vad som redan gjorts. Att vara ordförande i utrikesnämnden har ingen som helst politisk dimension, utan skulle kunna utföras av vem som helst som vet hur man fördelar ordet vid ett möte. Det är en partipolitiskt fullständigt neutral post. Alltså passar den alldeles utmärkt för kungen att sköta om.

Danielsson påstår att det är en konstituionell anomali att kungen har detta uppdrag. Men så är det naturligtivs inte. Det är tvärtom en anomali att kungen inte har fler uppdrag av denna typ. Vårt land är en konstitutionell monarki. I en sådan tillhör det kungens roll att ansvara för de statsceremoniella uppgifterna. Till dessa hör att ta emot statsbesök, göra statsbesök, öpnna riksdagen m.m. Det borde också vara kungen som formellt sett utser statsminister, på samma sätt som man gör i Norge och Danmark. Tyvärr är det inte så i vårt land, och det är där den riktiga anomalin visar sig.

_______________
Andra bloggar om: , , , , , . Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

En kommentar till “Behåll utrikesnämnden, för kungens skull”

  1. Rätta mig om jag har fel, men innebär inte begreppet “konstitutionell monarki” endast att det finns grundlagsfästa begränsningar för monarkens makt? Mig veterligen är både Danmark och Norge, liksom flera andra västeuropeiska demokratier just konstitutionella monarkier. I dessa länder har exempelvis drottningen en fullvärdig roll som statschef. Detta betyder att hon undertecknar internationella avtal och propositioner, utser regering och avger regeringsförklaring. I Sverige öppnar kungen, på talmannens uppmaning, riksmötet samt är ordförande i utrikesnämnden. Punkt.
    Visst mullrar det i folkdjupet inför sådana uppenbara demokratiska övertramp! Anomali var ordet, sa Bull.

Kommentarer är stängda.