Månad: juni 2008

Idag publiceras min första ledare på Smålandsposten. Från och med igår och fyra veckor framåt har jag nöjet att för 40 000 småländska tidningsprenumeranter kommentera politiska händelser och driva på opinionen i rätt riktning – högerut.

Ledaren för dagen heter “Dags att börja prata om problemet“, och handlar om Sverigedemokraternas framgångar i opinionsmätningarna. Jag skriver att vi inte längre kan låtsas som att Sd:s framgångar bara är tillfälligheter, utan med all sannolikhet är en smygande trend. Sd växer. Att göra något åt problemet måste börja i att socialdemokraterna erkänner den pinsamheten att det är deras väljare som gått över.

Smålandpostens ledare hittar man på: www.smp.se/ledare.

Alla Växjöbor med omnejd önskas glad sommar, och jag hoppas kunna bjuda på trevlig läsning bland hängmattor, uppblåsbara pooler och myggbett!

_________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, sverigedemokraterna, smålandsposten, växjö. Pingat på intressant.se.

Som många andra är jag inte helt överförtjust i FRA-lagen. Jag kan förstå vikten av signalspaning men tycker att integritetskyddet är för slappt.

Det jag har mindre förståelse för är den hysteri som utbrutit. FRA-lagen är inte den i särklass värsta lagen vi har när det gäller statens kontroll av medborgarna. FRA är inte heller den myndighet jag är mest rädd för.

Den i särklass största kontrollmyndigheten med de i särklass största befogenheterna heter Skatteverket. Jag har för mig att Johan Hakelius vid något tillfälle kallat skattelagarna för Sveriges egentliga grundlag. För är det någon lagstiftning som övertrumfar alla annan så är det skattelagarna.

Existerar föreningsfrihet i Sverige? Får man bilda en förening tillsammans med andra för vilket syfte som helst och göra vad man vill? Det står att man får det i grundlagen. Men är det verkligen så?

Nej, för så fort staten har den minsta misstanke om att ni i er förening hanterar pengar, på något vis, kan staten kräva att få se alla era papper. Det vanliga är att staten i sin nåd begär in stadgar, där det framgår vad föreningen är till för (stadgarna får alltså inte vara hemliga), bokslut samt deklaration, och nöjer sig med detta. Men den som vägrar får verkligen smaka på statens maktmedel. Då blir det skönstaxering, åtal och hela köret om det vill sig illa.

Jag vet faktiskt ingen lagstiftning som går så djupt in i våra privata liv och som fullföljs så konsekvent av staten som skattelagarna. Där kan man verkligen tala om kontroll av medborgarna.

_______________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, fra-lagen, skatter. Pingat på intressant.se.

Kärnpunkten i debatten om den nya FRA-lagen ligger i övervakningen av FRA:s spaningar. Att FRA måste ha möjlighet att spana i kabeltrafiken tror jag alla förstår. Kabeltrafiken har ersatt stora delar av radiotrafiken och vi måste kunna spana på presumtiva fiender. Vi har trupper utomlands och vi vill gärna kunna skydda dem, eller hur?

Jag tror vi får leva med det. Att e-posta blir inte som att skicka brev utan som att anropa någon över radio. Andra kan höra vad man säger.

Jag ser alltså inte själva spaningen som problemet. Problemet ligger istället i övervakningen av övervakarna. Eftersom FRA med största sannolikhet kommer att snoka bland helt vanliga svenskars helt vanliga e-post finns det en uppenbar risk för allvarliga integritetskränkningar. Alltså måste vi ha stenhård övervakning av denna myndighet.

Tyvärr tycker jag inte regeringens förslag erbjuder detta. Förslaget är att Försvarets underrättelsenämnd ska stå för övervakningen. Det är en nämnd sammansatt av politiker från olika partier, utnämnd av regeringen.

Det är så himla typiskt svenskt. Istället för att låta tunga rättsvårdande instanser som domstolarna eller något av riksdagens utskott, t.ex. KU, stå för granskningen, fixar man till en liten behändig nämnd. Smidig och anpassad till FRA:s “speciella behov”, och regeringen ska ha makt att tillsätta och avsätta ledamöterna utan riksdagens godkännande. Helt i linje med den slappa rättstradition som alltid präglat vårt land.

Kommer lagen att gå igenom? Ja.
Kommer svenska folket att protestera? Nej.
Kommer socialdemokraterna att ändra på något vid ett maktskifte? Självklart inte.

__________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, fra, regeringen, socialdemokraterna, signalspaning. Pingat på intressant.se.

Med 4,2% i senaste SIFO:n visar Sverigedemokraterna att de är på väg att ta sig in i riksdagen. Detta mycket väl kan hända. Partiet är redan etablerat i Skåne med omkring 5% i hela länet i senaste valet.

Vad kommer detta att betyda för blockpolitiken? Jag tror att det kommer att gynna Alliansen. De borgerliga partierna kommer självfallet inte att söka Sd:s stöd på något vis, man delar vare sig värderingar eller väljare, men Sd:s stöd till Alliansen kommer att vara betingat av partiets avsky för Socialdemokraterna.

Det gäller att komma ihåg att det huvudsakligen är missnöjda f.d. socialdemokrater som går över till Sd, och partiet har i flera tidigare val utnämnt Socialdemokraterna till huvudfiende.

Partiet kommer att få en vågmästarställning. Men som blockpolitiken ser ut finns det bara ett sätt att utnyttja sin vågmästarställning och det är att kunna hitta samarbetspartner över blockgränserna. I Sd:s fall kommer detta inte att funka eftersom ingen vill ingå i några överenskommelser med dem. De kommer att tvingas välja mellan det ena eller det andra lägret. I det läget tror jag att Sd lägger sina röster på Alliansen. Vad ska de annars välja på? Sossarna är ju huvudfienden.

_________________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, sd, sverigedemokraterna. Pinngat på intressant.se.

Just nu sitter många EU-vänner och surar över att Irland röstat ned Lissabonfördraget. Men varför riktas de sura minerna mot Irland? Jag har inget emot fördraget. Jag skulle rösta för om jag fick chansen. Men jag har full förståelse för irländarnas nej. Att rösta emot ett förslag som man inte begriper sig på och inte tycker sig ha haft någon möjlighet att påverka är sunt. Det är klokt tänkt.

Om man är sur över att fördraget nu föll i omröstningen tycker jag man ska rikta sitt missnöje mot EU istället, eller rättare sagt EU-eliten, regeringschefer och kommissionärer m.fl. De har varit för dåliga på att förklara vad fördraget ska vara bra för.

Det är inte självklart att vanliga människor ska gilla allt vad EU hittar på. Organisationen i sig är hopplöst rörig, byråkratisk och dyr. Bara det att man ägnar sig åt en så idiotisk sak som att flytta hela parlamentet en gång i månaden från Bryssel till Strasbourg säger en hel del om hur man handskas med andras pengar. Medborgarnas delaktighet består i att titta på TV när regeringscheferna träffar varandra och äter middag.

Ibland får detta gäng för sig att de ska vara lite demokratiska och låta vanligt folk få vara med och tycka till. De lägger då fram ett förslag som bara de själva vet vad det handlar om och som bara de själva varit med och utformat, och förväntar sig att folket ska säga ja och amen.

Varför ska man som helt vanlig irländare delta i den cirkusen?

____________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, eu, lissabonfördraget, irland. Pingat på intressant.se.