Vad ska man med frikyrkor till när Uppsala Domkyrka finns?

Idag var jag in en sväng i Domkyrkan här i Uppsala. Jag stannade till en stund vid anslagstavlan för att se vad man har för sig. Själv brukar jag gå i en annan kyrka, men Domkyrkan är ju ett hem för alla.

I Svenska kyrkan pågår en dragkamp mellan dem som vill fira gudstjänst på traditionellt vis och dem som vill “känna sig otvungna”. Med det senare menas att man gör lite som man känner för för stunden. Så här går det till i Domkyrkan när man firar “Andreasmässa”.


För de som inte brukar gå i kyrkan betyder inte detta något, men jag kan försäkra att det inte är ett gott tecken när man ser anslag av den här typen. Det är så långt ifrån en vanlig gudstjänst man kan komma och allt annat än “otvunget”.

Känslan av otvungenhet infinner sig när man känner igen sig, och det gör man om man firar gudstjänst på samma sätt varje vecka. Det är då även okyrkliga, sådana som kanske bara gick i kyrkan när de konfirmerades, känner sig hemma.

___________________
Läs även andra bloggares åsikter om , , . Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

4 reaktioner till “Vad ska man med frikyrkor till när Uppsala Domkyrka finns?”

  1. Det är en inte ovanlig missuppfattning bland “statskyrkliga” att frikyrka betyder “vad som helst” (det är väl därför det något nedsättande “frireligiös” används i dessa kretsar). Det som mer utmärker frikyrkliga är ett starkt fokus på doktrin, om än inte den som för tillfället råder i Svenska kyrkan.

  2. Jo, det är sant att frikyrkor inte är vad som helst. På den punkten skrev jag oförsiktigt. Man tror ju inte på vad som helst, som vissa i Svenska kyrkan gör. Det jag syftar på är avsaknaden av liturgi.

Kommentarer är stängda.