Sahlinkrisen fortsätter

Jag retar mig på att Mona Sahlin kallar lågkonjunkturen för “jobbkrisen”. Vi är inte i en kris bara för att ekonomin kommer att se dålig ut i ett eller två år. Kris uppstår först när man inte klarar av att hantera en lågkonjunktur. Däremot verkar det vara ledarskapskris inom socialdemokratin, en Sahlinkris.

Att en distriktsstyrelse, anförda av en f.d. minister, går emot sin partiledare i ett av partiets viktigaste frågor för andra gången visar att något är fel. Första gången var när skånedistriktets ordförande kritiserade Sahlins utspel tillsammans med miljöpartiet om att bilda regering tillsammans utan vänsterpartiet. Nu följer man upp kritiken mot det som varit själva problemet med att släppa in vänsterpartiet i regeringsställning, socialdemokraternas budgettakspolitik.

Budgetlagen infördes i stort samförstånd mellan alla riksdagspartier utom vänsterpartiet. Lagen behövs för att det inte ska bli som på 70-, 80- och början av 90-talet. Lärdomen var att man måste sätta ramarna för hur stor budgeten ska vara först, för att därefter bestämma hur pengarna ska spenderas. Gör man tvärtom drar man alltid över budgeten.

Budgetlagen var en hörnsten i Göran Perssons politik. Det finns inte chans i helsicke att skånesossarna hade vågat gå emot budgettakspolitiken om Persson hade suttit kvar.

Vad det handlar om är med all sannolikhet inte alls budgetpolitiken, utan Mona Sahlins ledarskap. De fronderar mot henne. Det pågår en maktkamp inom partiet. Olika falanger mäter sina styrkor mot varandra och uppenbarligen har inte Sahlin stöd av alla viktiga grupper.

_____________________________________
Läs även andra bloggares åsikter om , , , . Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

2 reaktioner till “Sahlinkrisen fortsätter”

  1. Ett parti är som en maffiafamilj. Man är lojal mot ledaren så länge hon är stark (och när det är krig=val). Man fronderar mot henne när hon är svag för att vinna inflytande för sin falang.

Kommentarer inaktiverade.