Hur många artiklar i dagspressen finns det som försvarar föräldrar som uppfostrar sina barn på på vanligt vis, såsom de flesta gör, till män och kvinnor, som klär sina söner i blått och sina döttrar i rosa? Inga. Hur många artiklar finns det som klagar på att så många föräldrar uppfostrar sina barn på det vanliga sättet? Många. Varför är det så?
Jo, det beror på att “overklighetens folk” dominerar kultur och media. Det är precis som Göran Hägglund talat om ett par gånger och skrivit om på DN Debatt. Det finns en mycket stor skillnad mellan dem som anser sig stå för kultur och bildning och hur folk i allmänhet lever.
Hägglunds inlägg har väckt oerhört många reaktioner, fler än det går att räkna, vilket skvallrar om att kritiken är mitt i prick. Så här mycket mothugg får ingen debattör om han inte utmanat just dem som det handlar om. Om det inte fanns någon kulturelit skulle Hägglunds ord eka tomt. Ingen skulle reagera för ingen skulle känna igen sig i kritiken. Nu går det inte en dag utan att någon representant ur kultureliten försöker förneka sin egen existens.
Problemet med kultureliten är att den är så moralistisk, på ett negativt sätt. I sin jakt på idealsamhället hittar den bara fel på allt och alla. Det är fel att inte köpa kravmärkta varor, fel att inte köpa rättvisemärkt kaffe, fel att bära päls, fel att åka bil, fel att cykla utan hjälm, fel att vara hemma med sina barn, fel att tro på Gud, fel att röka, snusa och dricka. Dessutom är det fel att tycka om Shakespeareföreställningar med tidstypiska kläder och scenografi, och det är fel att inte tycka att Mozarts Trollflöjten blir “intressant” om den inte utspelas i Tyskland på 30-talet. Så där håller det på.
Det värsta är dock inte att denna vänstermoralism existerar, för jag tror att den alltid kommer att finnas, det värsta är att nästan allt detta sponsras med statliga medel. Vi betalar skatt för att kultureliten ska förklara för oss att vi är dåliga människor.
Tack, Hägglund, för din artikel. Jag delar din syn på “overklighetens folk” på kulturinstitutioner och medieredaktioner i Stockholm. Enda problemet är att jag önskar att jag hade skrivit den själv.
______________________
Läs även andra bloggares åsikter om politik, kristdemokraterna, göran hägglund, overklighetens folk, verklighetens folk. Pingat på intressant.se.