Inga bevis för effektivitet med regioner istället för landsting

Av en vän har jag fick jag ett tips om en professor vid Åbo universitet som är kritisk mot finska statens planer på att lägga samman kommuner. Precis som i Sverige finns det en irrationell tro på att stordrift alltid effektiviserar verksamheten och spar pengar. Argumenten skulle lika gärna kunna gälla för regiondebatten i Sverige.

Matti Virén är professor i ekonomi och menar att särskilt sammanläggningar av kommuner med mer än en centralort är problematiska:

Särskilt svårt har det varit att få ner kostnaderna i fusionerade kommuner med flera centra. Det finns sådana som har till och med tre–fyra ungefär lika stora centra. Sådant blir oerhört dyrt att upprätthålla.

Det är ju precis det som skulle hända om Uppsala län lades samman med Västmanland, Gävle och Dalarna. Vi skulle få fyra residensstäder som alla skulle göra anspråk på att vara den ledande orten.

I det finska fallet kommer man inte heller kunna spara på personal eftersom det ingår i sammanslagningarna att ingen personal får sägas upp på fem år. Det skulle inte förvåna mig om de svenska fackföreningarna lyckades förhandla fram något liknande vid en eventuell sammanslagning av landsting i Sverige.

Vad är det då man vill effektivisera i Finland? Jo, sjukvården. Känns det igen? Och vad säger Virén? Åbo underrättelser skriver:

De senaste kommunfusionerna gjordes egentligen för att trygga social- och hälsovården. Hur tycker du det har lyckats?
– Knappast har den sektorn vunnit särskilt mycket. Det enda vettiga är att staten tar över och ordnar upp den här biten, så kan kommunerna ta hand om resten.

Huvudet på spiken.

__________________________
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , . Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

En kommentar till “Inga bevis för effektivitet med regioner istället för landsting”

  1. Du har en poäng, Stefan. Studera hur effektiv sjukvården är i de tre största landstingen: Stockholm, Västra Götaland och Skåne, och jämför med de mindre. Jämför också sjukvården i Västra Götland och Skåne nu med hur det var innan sammanslagningen.

    Jag undrar också hur så kallade sjukhussammanslagningar fungerar. Vi har exemplet med sammanslagningen av Karolinska och Huddinge sjukhus i Stockholm. Nu pågår det något liknande i Malmö och Lund.

    Jämförelsen med Finlands kommunsammanslagningar är intressant, eftersom landstingen i Skåne och Västra Götaland har sina säten i en annan stad än residensstaden (Kristianstad respektive Vänersborg). Hur bra är det med samverkan med statens representant, Länsstyrelsen?

    I Finland ansvarar kommunerna för sjukvården. Primärsjukvården sköter de själv eller tillsammans med grannkommuner i ett litet (2-4 st) kommunalförbund.

    Sjukhusen drivs av större kommunalförbund (15 st eller fler kommuner oftast tillsammans med ett universitet, så att man har ett universitetssjukhus) Där är det samma frågor om vilka sjukhus som ska läggas ner. Problematiken är alltså densamma.

    I Sverige finns det ju redan sjukvårdsvårdsregioner (indelning av landet om hur specialistvården fördelas på landstingen).

    Då kommer vi till ordet region. Är det ett sätt att visa att det är något nytt och inte de utskällda landstingen? Två saker har skett: sammanslagning och tillförande av en ny uppgift (regional utveckling), som inte är så stor. Alltså kommer namnet region att slits ut i takt med att sjukvården missköts. Vad blir nästa benämning? Ska våra sekundärkommuner bli som företag som byter namn i ett?

Kommentarer är stängda.