Den irrationella rädslan för vinst

Förr var det valfriheten som sossarna var rädda för. Rädslan gick över. Nu är det vinst. Kommer månne de borgerliga partierna vinna den kampen också?

Det är statsvetaren Stig-Björn Ljunggren som i Dagens Samhälle konstaterar att de borgerliga partierna vunnit kampen om valfriheten, och striden nu gått vidare till frågan om vinstdrivande företag. Han har helt rätt. På 80-talet ville borgerligt styrda Sollentuna låta företaget Pysslingen driva förskola. Stor politiskt strid utbröt. Riksdagen ingrep med lagstiftning. Nu mer än 20 år senare har socialdemokraten Thomas Bodström tagit plats i styrelsen för nämnda företag.

Sossarna har givit upp valfrihetsmotståndet. Frontlinjen har istället flyttats till de vinstdrivande företagen inom vård och omsorg. Ska förskolor och äldreboenden få gå med vinst?

Som borgerligt sinnad tycker jag att svaret är ett självklart ja. Vinstdrivande företag är bra. Det spelar ingen roll om det rör sig om pizzarestauranger, skotillverkare eller matvarubutiker.

Men i det socialdemokratiskt indoktrinerade delarna av befolkningen kan man inte se det uppenbara, att vinstdrivande företag i vård och omsorg inte är annorlunda än några andra vinstdrivande företag. Just på dessa områden är det fy och skam att ägna sig åt företagsamhet. Så här uttrycker sig en professor i statskunskap, vän av den socialdemokratiska ordningen, om en pågående upphandling i Uppsala:

Men eftersom hälften av förskolorna i Uppsala redan är privata så kommer ju beslutet att låta Helianthus AB ta över en ännu större del av förskoleverksamheten att de facto minska valfriheten för föräld­rar att kunna välja kommunalt drivna förskolor – alltså förskolor som inte i första hand drivs som vinstdrivande företag som sätter aktieägarnas intressen i första rummet.

Att samma människor accepterar vinstdrivande företag för sådana synnerligen viktiga saker som vår försörjning av mat och kläder, men inte för förskolor, visar att det rör sig om en irrationell rädsla. 120 års socialistisk propaganda skördar sina offer.

____________________
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , . Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

6 reaktioner till “Den irrationella rädslan för vinst”

  1. Mat och kläder är naturligtvis viktigt, men är ändå sådana saker som är tämligen ickekontroversiellt hur det skall bedrivas, och därför ganska riskfritt kan överlåtas på privata aktörer, för att förhoppningsvis öka effektiviteten. Förskola och skolor är något helt annat. Här handlar det om hur vi som samhälle vill upfostra och utbilda nästa generation. Även någon som inte har en socialistisk grundsyn måste ju förstå att det är en fundamental skillnad. Om inte är det kanske dags att tänka igenom det en gång till?

  2. Nej, det är ingen fundamental skillnad. Det är det som är socialismens stora tankefel. Kommersiellt drivna förskolor fungerar alldeles utmärkt. Det är inte bara i Sverige det finns förskolor, men det är bara i Sverige det finns en rädsla för förskolor som går med vinst.

  3. Jag har fått för mig att de privata skolorna får lika mycket i stöd som de kommunala? Om det stämmer är inte problemet att de privata skolorna går med vinst, utan att de kommunala inte ger någon vinst. Dvs kommunala skolor slösar med skattepengar. Om de var lika effektiva som de privata skulle de kunna ge en bättre undervisning för samma peng, då de inte har några vinstkrav på sig.

  4. J: Alla undersökningar visar att kunderna och de anställda är mera nöjda med de privata alternativen än med offentliga dito, så om de privata lyckas att generera bättre värde med nöjdare personal och kunder, vad tusan har du då för problem med att de samtidigt genererar vinst?

    Eller kan det vara så att det du är rädd för är de offentliganställda som kommer tvingas att börja göra rätt för sig nu när det börjar bli tydligt att det är DE som är problemet och inte privata företag som går med vinst?

  5. Tankefel tror jag inte att det är, möjligen utgår vi från olika antaganden. Jag har uppfattat dig som konservativ, men dina tankar här liknar mer hur en liberal resonerar.

    Mycket kortfattat: Ett samhälle är en grupp människor med gemensamma normer. (För)Skolan är en institution som överför normer till nästa generation. Vilka normer som överförs är avgörande för samhällets fortbestånd som samhälle. Som kontrast är samhällets fortbestånd enbart avhängigt av att tillräckligt mycket mat/kläder produceras, inte vilka rätter eller vilket mode som det gäller. Alltså finns det en kvalitativ skillnad mellan produktion och (för)skola, ur ett sammhälsperspektiv.

    Så långt borde en konservativ och en socialdemokrat (men inte nödvändigtvis en liberal) kunna vara överens, medan vi från detta naturligtvis drar olika slutsatser, baserat på olika värderingar. I Tyskland (där borgerligheten är dominerad av konservativa) drivs till exempel många daghem av kyrkan.

    Peder: Må så vara, och för en liberal kan det räcka. Men för en socialdemokrat, och förmodligen även för en konservativ, är även andra aspekter viktiga.

  6. Som konservativ kan jag självklart tänka mig att kyrkor driver förskolor. Men som konservativ är jag inte heller rädd för marknadsekonomin, eftersom den kan leverera kvalitet även när det gäller förskolor.

Kommentarer är stängda.