Det förlorade landet

Onsdag 31/3. Igår var det Land Day här i Palestina, som firas till minne av det land som gått förlorat sedan 1948. Vi deltog i festligheterna i Beit Sahour, grannstaden till Betlehem. Här högtidlighöll man dagen genom att samla en stor mängd kvinnor och barn till Ush Grab, en lekplats/folkpark utan för staden. YMCA anordnade trädplantering.

Platsen Ush Grab är som mycket annat här i området en källa till konflikt. Precis intill parken finns en nedlagd israelisk militärbas. Här vill bosättarorganisationen Women in Green bygga en bosättning. Redan nu har man döpt platsen till Shdema. Flera gånger har de gjort besök på platsen. Bråket har pågått sedan 2008 och israeliska armén har känt sig tvunget att till och med demolera de gamla armébarackerna. (Troligtvis för att bosättarna inte ska få för sig att flytta in där.)

Platsen för militärbasen har således varit helt öde under en längre tid. Men för bara några veckor sedan dök det plötsligt upp ett militärt bevakningstorn. För palestinierna är detta ett orosmoln. Återkommande besök av bosättare åtföljt av militär närvaro betyder i deras ögon att israeliska staten kommer att släppa fram en ny bosättning. Det finns inget säkerhetsproblem för Israel i Beit Sahour, menar Naila Hayek, talesperson för Beit Sahour kommun: “People are really living in peace”.

IMG_0407#
Israeliska armén låter sig ofta representeras i form av bevakningstorn.

Därför har bygdens folk bestämt sig för att rusta upp sin park och plantera träd i området för att visa vem som äger och brukar marken. Att plantera ett olivträd är en politisk manifestation.

IMG_0412#
Min kollega Gieselher är inte bara pensionerad präst utan också trädgårdsmästare.

Men ett annat syfte var också att visa upp parken för de många kvinnor som bor i byarna omkring Beit Sahour och Betlehem. Många av dem brukar till vardags aldrig lämna sina hembyar. Women’s Coalition of Bethlehem såg därför till att de fick komma ut och röra på sig denna dag.

Först förstod jag inte de vuxna kvinnornas förtjusning över att få testa ungarnas leksaker, men sen fick jag det förklarat för mig. Det har aldrig varit på en lekplats förut.

IMG_0392#
Kvalitetskontroll av gungorna.

Jag hoppas att kunna skriva mer om Ush Grab framöver. Det har varit ett flertal demonstrationer på platsen och i israeliska arméns ögon är alla demonstrationer på Västbanken olagliga. Bosättarorganisationen Women in Green är också förvånansvärt öppna med vad de gör. De vill helt enkelt ta över platsen. Bråket lär således fortsätta.

__________________________
Jag befinner mig i Israel och Palestina som ekumenisk följeslagare på uppdrag av Sveriges Kristna Råd och Kyrkornas Världsråd, genom det Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel (EAPPI). Desynpunkter/reflektioner som uttrycks ovan är personliga och delas inte nödvändigtvis av mina uppdragsgivare. Om du vill publicera hela eller delar av denna artikel eller sprida den vidare, var vänlig kontakta mig och/eller någon av de ansvariga på Sveriges Kristna Råd; Joanna Lilja (joanna.lilja@skr.org) eller Johanna Wassholm (johanna.wassholm@skr.org).
__________________________
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , . Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

En kommentar till “Det förlorade landet”

Kommentarer är stängda.