En demonstration spårar ur

Söndag 2/5. Idag kom en tårgasgranat nedsinglande från skyn rakt mot mig. Den icke-våldsdemonstration som de boende i Beit Jala anordnade spårade ur totalt på slutet. Israeliska armén skingrade stenkastarna med tårgas. Jag hamnade mitt i.

Tårgas är inte så farligt som det låter. Eftersom jag såg var granaten skulle landa flyttade jag enkelt på mig. En minut senare blev jag dessutom insläppt i huset i vars port jag sökte skydd. Här blev jag bjuden på kaffe av en gammal tant.

Anledningen till att jag fick tårgasen rakt över mig var att israelerna först sköt långt över och förbi de stenkastande ungdomarna. Jag tror de siktade på samlingspunkten för demonstrationen, stället där demonstrationståget startade, 150 meter bort och bakom flera hus. De tänkte väl att de skulle träffa fler demonstranter på så vis. Jag rusade därför inte tillbaks dit. Men sen siktade de naturligtvis också på dem som faktiskt angrep soldaterna med stenar.

IMG_0871#
Demonstrationen under dess fredliga del.

Demonstrationen i Beit Jala sker varje söndag, och det man protesterar mot är konfiskeringen av land för bygget av muren. Många av demonstrationerna har slutat med tårgas, vilket tyvärr till stor del är arrangörernas eget fel, trots att ambitionen har varit att demonstrationen ska vara fredlig.

Det finns flera förklaringar till varför det blir så här. En är att det här landet har en stenkastarkultur. Såväl palestinier som israeler kastar stenar på varandra när de bråkar. En annan förklaring är att arrangörerna låter unga grabbar gå med i tåget utan att de har full koll på vad de gör. När den fredliga delen av demonstrationen går mot sitt slut vill de ha lite spänning, och då kan det komma en sten flygande.

IMG_1241
Stenkastande ligist.

Idag var dock allt lite värre. Jag fick det förklarat för mig av en icke-våldsaktivist senare på dagen. Problemet ligger i att det finns äldre personer som vill träda fram som ledare för “folket” och som utnyttjar pojkarna. Pojkarna kan vara vidtalade att på en given signal dra igång stenkastningen.

Mitt intryck från att ha sett pojkarna på mycket nära håll är att det stämmer. De hade slangbellor med sig och gick mycket målmedvetet igång med att hitta stenar. På rutinerat ligistmanér slog de sönder ett cementblock. (Stenkastande demonstranter hemmavid brukar göra likadant.)

IMG_1242#
IMG_1245#
Pojkarna samlar på sig stenar att kasta.

Att arrangörerna av demonstrationerna i Beit Jala inte klarar av att hålla stenkastningen borta är ett bekymmer. Vi som är här för att stödja det fredliga motståndet mot ockupationen får nu fundera på om vi ska komma tillbaks nästa söndag.

Till saken hör också att de som bor i det här området bara är måttligt roade att få sina hem inrökta med tårgas en gång i veckan. Även om min beskyddare, den gamla tanten, också gav fristad åt stenkastare gillade hon inte bråket. “Varje söndag…”, suckade hon tungt.

_______________________
Jag befinner mig i Israel och Palestina som ekumenisk följeslagare på uppdrag av Sveriges Kristna Råd och Kyrkornas Världsråd, genom det Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel (EAPPI). De synpunkter/reflektioner som uttrycks ovan är personliga och delas inte nödvändigtvis av mina uppdragsgivare. Om du vill publicera hela eller delar av denna artikel eller sprida den vidare, var vänlig kontakta mig och/eller någon av de ansvariga på Sveriges Kristna Råd; Joanna Lilja (joanna.lilja@skr.org) eller Johanna Wassholm (johanna.wassholm@skr.org).
_______________________
Läs även andra bloggares åsikter om , , . Pingat på intressant.se.

Dela med andra: