Religionsfri skola skadlig för barnen

I Kyrkans tidning läser jag att Hindås skola i Härryda anmälts till Skolinspektionen för att man i år precis som alla andra år anordnat ett advenstsfirande. En förälder har klagat.

Det ska bli intressant att se vad Skolinspektionen kommer fram till. Tyvärr har ju utvecklingen i samhället gått alltmer mot en intolerant inställning till religionens plats i samhället och därmed skolan. Skolundervisningen ska vara icke-konfessionell säger läroplanen, men förbjuder detta också frivilliga aktiviteter inom skolans ram?

Frågan aktualiseras varje år vid skolavslutnignarna. Det enda rimliga menar jag är att låta varje skola fatta sitt eget beslut istället för att besluta om riktlinjer som måste gälla lika över hela landet. I vissa delar av Sverige är skolklasserna mycket blandade med avseende på religionstillhörighet. I vissa delar kan man lugn utgå ifrån att alla barn kommer åtminstone från en kristen tradition.

I det aktuella fallet verkar det ha varit en ateistiskt orienterad förälder som ligger bakom anmälan. Någon kränkning av någons trosfrihet kan därmed rimligen inte ba begåtts, i alla fall inte med avseende på hans barn. En ateist är väl en person utan tro, eller? Då finns det inget att kränka.

Men kanske är ateismen en tro? Intressant att notera att denna religion åtminstone har en anhängare som känner sig kränkt av att hans barn ska vistas i samma skola som barn från troende familjer. Inte mycket till tolerant religion i så fall.

Jag är bergfast övertygad om att tolerans mellan religioner förutsätter att man också konfronteras med dem. Idén om att skolorna ska vara kliniskt desinfecerade tror jag är ett misstag. Världen är full av religiösa människor. Det bästa sättet att lära sig känna dem är att umgås med dem. Skolorna bör lära ut denna viktiga kunskap. Inte skydda eleverna mot dem.

__________________________
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , . Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

11 reaktioner till “Religionsfri skola skadlig för barnen”

  1. Jag håller med dej.”tolerans mellan religioner förutsätter att man också konfronteras med dem.”

    Jag som är kristen berättade för min muslimska vän Ida (som driver bloggen Forum för frihet) att jag tog med mina barn ( då 8 och 10 år ) en gång på fredagsbön till en moské när vi var på semester i Turkiet, för att de skulle få se hur muslimer beder. Hennes kommentar var ” Eftersom du är trygg i din egen kristna tro, så vågar du möta andras tro” . Det kanske är detta som är svagheten hos dessa som inte våga möta den andre.

  2. En gång iMalaysia besökte jag en “kyrka” där olika religioner hade sin dag. Muslimer, kristna, hinduer…alla samlades som de ville. På min fd. arbetsplats finns ett kyrkorum där du själv ställer fram den religiöse symbolen du vill. Så det går om man är tolerant.

  3. “Någon kränkning av någons trosfrihet kan därmed rimligen inte ba begåtts”

    I begreppet trosfrihet ingår ju även frihet *från* religion, så jo, han kan mycket väl bli kränkt av att bli påtvingad att delta i religiösa aktiviteter.

  4. Dottern kan ha fått sin ateistiska tro kränkt. Så kan det vara. Det verkar vara en ömtålig religion ateismen. Om någon ber öppet så att en ateist hör blir ateisten kränkt. Frågan är om man ska ta denna lättkränkhet på allvar.

  5. “Dottern kan ha fått sin ateistiska tro kränkt. Så kan det vara. Det verkar vara en ömtålig religion ateismen.”

    Att ateism skulle vara en religion är lika meningsfullt att påstå som att off på tv:n skulle vara en kanal. Det vet du säkert.

    “Om någon ber öppet så att en ateist hör blir ateisten kränkt.”

    Källa? Skulle inte tro att det finns någon som påstått något sånt. Du bara hittar på för att förlöjliga, precis som ovan.

  6. Källan är pappan som har anmält Hindås skola till skolinspektionen. Han är typexpemplet på en lättkränkt ateist.

  7. Ateism är en livsåskådning lika mycket som kristendom, islam eller för den delen buddhism (som i sin ursprungligare form inte tillber några gudaväsen – i likhet med ateism).

    Att säga definitivt nej är lika lite neutralt som att säga definitvt ja. Ateister är inte neutrala och den som påstår det är i bästa fall dåligt påläst i sämsta fall rent ut sagt korkad.

    De enda som möjligtvis kommer i närheten av att vara något sånär neutrala är väl måhända en del agnostiker; min erfarenhet är därtill att en människa som har åsikten att man inte tar ställning för att man inte riktigt kan veta, sällan är dogmatisk och lättkränkt som ‘Spanska inkvisitionen’-ateisten i exemplet ovan.

  8. Niclas:

    Agnosticism är inte ett alternativ till ateism och teism. Det är ett förhållande till kunskap. Du kan vara agnostisk ateist, agnostisk teist, gnostiskt teist eller gnostiskt ateist.

    Det flesta som kallar sig för agnostiker är egentligen ateister också. Annars hade det kallat sig för troende. Men att kalla sig för agnostiker upplevs som mjukare och lättare.

    Ateism är inte en livsåskådning, då det egentligen inte betyder mer än avsaknad av tro för någonting. Ateister har ingenting mer gemensamt än just det. Däremot är tex humanism en livsåskådning där ateism vanligtvis ingår. Och Buddhism som du säger.

    Faktum är att de flesta troende också är ateister. För hur många kristna tror på Allah? Eller Oden? Ateisterna tror bara på en styck mindre gud.

  9. Stefan:

    Ang källan: Du skrev “Om någon ber öppet så att en ateist hör blir ateisten kränkt.” vilket jag uppfattade som ex att någon sitter bredvid mig på en parkbänk. I detta fallet har jag svårt att tro att någon kan bli kränkt.

    I fallet ovan är det ju dock inte bara “någon som ber öppen”. Det handlar ju om att skolan helt klart dragit med barnen på en aktivitet samt delat ut psalmböcker till eleverna. Skolan ska vara neutral, och det tycker jag man varit i detta fall. (Om det är sedan är meningsfullt att anmäla vet jag inte. Jag skulle inte gjort det.)

    Jag tycker att ditt sista stycke är bra. Det håller jag helt klart med om. Men det ska ske på ett neutralt sätt. Skolan ska undervisa *om* religion, inte *i*.

  10. Biggles:

    Tack för din lektionen i möjliga definitioner av agnosticism.

    Jag är mycket medveten om att begreppet ‘agnostiker’ är ett mycket vitt begrepp; jag är till och med medveten om att det inte begränsas till dina fyra kategorier.
    Andra möjliga definitioner av agnostiker innefattar till exempel en person som anser argumentationsläget för båda parter så osäkert att man inte tar ställning vare sig för eller emot; förvisso tangerar man möjligtvis några andra definitioner av uppfattningar man kan ha om gudstro; dock utan att med nödvändighet lämna definitionen ‘agnostiker’.

    Uppenbart är att en vidare begreppsdiskussion med stor sannolikhet varit givande då jag vill anmäla avvikande åsikt i så gott som samtliga begreppsdefinitioner du gör.

    Tyvärr har jag inte tid till detta nu; kanske möts vi en annan gång.
    Allt gott!

  11. Biggles, det jag menar i sista stycket är att det är bra att barn konfronteras med religion, inte bara undervisas om religion i ett klassrum. Det är vid den direkta konfrontationen med troende man förstår de troende. Samma sak gäller den som vill lära sig om ateism. Det är svårt att få full kunskap om den ateistiska tron om man inte får träffa någon som är ateist. Det är så man lär ut tolerans. Undervisning utan direktkontakt med religionsutövarna är inte tillräckligt, utan tillåter missförstånd och lägger en bra grund för intolerans och fördomar. Skolverkets uppfattning är på denna punkt ett problem, eftersom man tror att man “skyddar” barnen mot religion, när man egentligen avskärmar dem från verkligheten.

Kommentarer är stängda.