Därför bör vi reformera men bevara nämndemannaväsendet

Det är naivt att tro att rättstillämpning är en mekanisk aktivitet lika opersonlig som att skruva ihop en bilmotor. Juridik är inte en ingenjörsvetenskap. Lagar måste tolkas och tolkningarna kommer alltid att vara färgade av de personer som gör tolkningarna. Lekmannainslaget i domstolarna gör att lagtolkningen inte avviker från den allmänna rättsuppfattningen och lagstiftarens intentioner.

Jag vill ha nämndemannainstitutet kvar av tre huvudsakliga skäl:

1. Juridiken är ett skrå. I ett skrå bildas en egen yrkeskultur. Det är bra att det är på det sättet eftersom det skapas en tradition inom yrket som nya jurister kan skolas in i. Avigsidan är att medlemmarna i skrået skärmar av sig från dem som inte ingår i det. Utanförstående kallas för obildade och man stänger av öronen för kritik. Bara jurister kan granska jurister, sägs det. En korkad jurist är enligt skråmentaliteten viktigare att lyssna till än en professor i fysik, trots att den senare mycket väl kan förstå juridik också.

Med lekmannainslaget i domstolarna tvingas juristskrået att alltid förklara hur juridiken fungera och alltid utförligt motivera sina ställningstaganden. Detta skärper juristernas förståelse för det egna yrket och håller nere den fördummande skråmentaliteten.

2. Den lag som tillämpas i våra domstolar är medborgarnas lag och inte överhetens lag. Vi kommer inte ur en tradition med ett långvarigt kungligt envälde. Tingsrätterna är traditionellt sett inte kungens – alltså statens – rättsliga instans utan folkets. Traditionen har sitt ursprung i tingen, från vikingatid och medeltid. Den har sedan bevarats genom att sockenstämman och därefter kommunfullmäktige har kunnat utse domare (nämndemän) till de lokala domstolarna.

Vi bör bevara denna tradition för att befästa idén om att den lag vi har i Sverige inte ålagts oss av någon annan än oss själva. Lagen är inte statens lag, utan medborgarnas lag. Respekten för lagen ökar på detta sätt. Det är moraliskt sett mycket tyngre att bli dömd av sina grannar och vänner (sina jämlikar) än en anonym byråkrat som utsetts av en annan anonym byråkrat.

3. Att vanliga medborgare tillåts agera meddomare i brottsmål gör också att de får en förståelse för hur den rättsliga processen fungerar. Idag kan många mer om hur en rättsprocess fungerar i amerikanska domstolar – på grund av TV – än i svenska. Det är pinsamt.

Därtill får man som nämndeman se samhällets baksida. Jag själv har suttit som nämndeman i fyra år och jag minns detta som det mest värdefulla för egen del. Jag fick en inblick i många sargade människors liv. Jag fick lära mig saker om samhället som jag inte hade kunnat få på annat vis. Det var mycket lärorikt.

Men behövs inte nämndemannaväsendet reformeras? Jo, absolut! Idag använder de politiska partierna nämndemannaplatserna som reservplatser för dem som inte får rum i de politiskt mer intressanta kommunala nämnderna. Det är inte de bästa och brajtaste som hamnar i tingsrätterna. Kvaliteten blir därefter.

Det vi behöver göra är att skapa en ny process för hur nämndemän ska utses. Kandidater måste granskas och väljas, och ska vara representativa för medborgarna. Det är också bra att låta nämndemannauppdraget vara minst fyra år, eftersom även lekmän behöver erfarenhet. Men vi måste bort från systemet med att valet av nämndemän är något som lagts ut på entreprenad på de politiska partierna.

_____________________________
Pingat på intressant.se.

Dela med andra:

En kommentar till “Därför bör vi reformera men bevara nämndemannaväsendet”

  1. Intressant och bra skrivet, det vore olyckligt om lekmanaainflytandet i domstolarna försvann, håller med dej om att dina slutsatser “Det vi behöver göra är att skapa en ny process för hur nämndemän ska utses. Kandidater måste granskas och väljas, och ska vara representativa för medborgarna.”

Kommentarer är stängda.