{"id":178,"date":"2018-04-12T13:12:32","date_gmt":"2018-04-12T13:12:32","guid":{"rendered":"http:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/?p=178"},"modified":"2018-04-22T13:16:20","modified_gmt":"2018-04-22T13:16:20","slug":"rorig-storsaljare-om-manniskans-villkor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/rorig-storsaljare-om-manniskans-villkor\/","title":{"rendered":"R\u00f6rig stors\u00e4ljare om m\u00e4nniskans villkor"},"content":{"rendered":"

R\u00f6rig stors\u00e4ljare om m\u00e4nniskans villkor<\/a><\/strong><\/p>\n

Jordan B Peterson har p\u00e5 kort tid blivit en v\u00e4rldsk\u00e4ndis. Han \u00e4r professor i psykologi vid University of Toronto och hans bok 12 rules for life: an antidote to chaos s\u00e4ljer. Sin ryktbarhet har han tack vare Youtube. Han har haft f\u00f6r vana att spela in sina f\u00f6rel\u00e4sningar och l\u00e4gga ut dem p\u00e5 n\u00e4tet, men vid ett tillf\u00e4lle spelade han in en l\u00e4ngre film d\u00e4r han f\u00f6rklarade att han inte t\u00e4nkte acceptera en ny lag om den antogs. F\u00f6rslaget handlade om vad man ska r\u00e4kna som hate speech (ungef\u00e4r \u201dhets mot folkgrupp\u201d). Ska det vara olagigt att v\u00e4gra att kalla en kvinna f\u00f6r \u201dhan\u201d om det \u00e4r s\u00e5 att hon vill det? Kr\u00e4nker man henne d\u00e5?<\/p>\n

Efter detta har Peterson kommit att ses av en miljonpublik. Att m\u00e5nga d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r nyfikna p\u00e5 hans bok \u00e4r inte att f\u00f6rv\u00e5nas \u00f6ver. Peterson briljerar i sina filmklipp d\u00e4r han tar sig an radikala v\u00e4nsterdebatt\u00f6rer. \u00c4r han lika skicklig i skrift?<\/p>\n

P\u00e5 den fr\u00e5gan skulle jag s\u00e4ga b\u00e5de ja och nej. Peterson har ett budskap, det har han verkligen, men boken \u00e4r r\u00f6rig. Han \u00e4r en klinisk psykolog och professor, som har skrivit en sj\u00e4lvhj\u00e4lpsbok baserad p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5rs erfarenhet av att han har behandlat patienter, men samtidigt skriver han om fr\u00e5gor som \u00e4r djupt filosofiska och delvis politiska.<\/p>\n

Detta g\u00f6r att boken blandar stort och sm\u00e5tt. Praktiska tips blandas med filosofiska betraktelser. Ibland sv\u00e4var han ut, ibland inte. Ibland \u00e4r han noga med att citera vetenskaplig forskning. Ibland g\u00e5r han bara p\u00e5 i ullstrumporna. Den valda formen, en bok med 12 r\u00e5d, g\u00f6r inte heller saken b\u00e4ttre tyv\u00e4rr. De intressanta filosofiska utl\u00e4ggningarna styckas upp och helheten blir sv\u00e5rt att greppa.<\/p>\n

Trots den r\u00f6riga framst\u00e4llningen finns d\u00e4r \u00e4nd\u00e5 ett genomg\u00e5ende tema. Det kan beskrivas som ett nytt s\u00e4tt att se p\u00e5 den klassiska problematiken med genetik kontra socialt arv.<\/p>\n

N\u00e4r m\u00e4nniskor hamnar i sv\u00e5righeter st\u00e4ller de sig naturligen fr\u00e5gan varf\u00f6r. Men den som varken har insikt om sig sj\u00e4lv eller om samh\u00e4llet kommer inte att finna n\u00e5got svar. I st\u00e4llet griper hon efter vilket halmstr\u00e5 som helst. Ett s\u00e5dant halmstr\u00e5 \u00e4r \u201dsamh\u00e4llet\u201d. Hon tror att det \u00e4r det or\u00e4ttvisa samh\u00e4llet som har f\u00f6rsatt henne i en miserabel situation. D\u00e4rf\u00f6r drar hon slutsatsen att samh\u00e4llet m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n

Men t\u00e4nk om det \u00e4r n\u00e5got hos henne sj\u00e4lv som \u00e4r orsaken? T\u00e4nk om det \u00e4r s\u00e5 att hon \u00e4r f\u00f6dd med vissa genetiskt ned\u00e4rvda egenskaper och att de \u00e4r dessa som har f\u00f6rsatt henne i den aktuella situationen?<\/p>\n

Fr\u00e5gest\u00e4llningen, om det \u00e4r samh\u00e4llet som formar oss eller biologin, \u00e4r givetvis inte ny. Nytt \u00e4r emellertid Petersons s\u00e4tt att f\u00f6rklara hur m\u00e4nniskor har hanterat detta i historien och hur vi g\u00e5r fel n\u00e4r vi underk\u00e4nner historiska f\u00f6rv\u00e4rvade erfarenheter.<\/p>\n

Peterson tar sin utg\u00e5ngspunkt i evolutionsbilogin. M\u00e4nniskan \u00e4r skapad av sin kamp f\u00f6r \u00f6verlevnad. Hon har l\u00e4rt sig att leva i flock med andra. Hon \u00e4r ett intelligent djur med f\u00f6rm\u00e5ga att reflektera \u00f6ver sig sj\u00e4lv och sina handlingar, men inte fullt ut. Hon \u00e4r alltj\u00e4mt till stor del styrd av sina biologiska drifter.<\/p>\n

Under historiens g\u00e5ng har m\u00e4nniskor \u00e4nd\u00e5 l\u00e4rt sig att det \u00e4r klokt att leva i civiliserade samh\u00e4llen trots att den biologiska naturen \u00e4r densamma. S\u00e5 hur kan man kontrollera sitt djuriska jag?<\/p>\n

H\u00e4r menar Peterson att m\u00e4nniskosl\u00e4ktet i det f\u00f6rflutna skapade f\u00f6rest\u00e4llningar och myter som just f\u00f6rklarade vilka vi \u00e4r och hur vi ska leva f\u00f6r att inte bli v\u00e5ra egna fiender. Bibeln \u00e4r den samling av myter som Peterson oftast \u00e5terkommer till. H\u00e4r finns urgamla sagor som enligt honom kommit att \u00f6verleva d\u00e4rf\u00f6r att de \u00e4r exempel p\u00e5 situationer som m\u00e4nniskor ofta hamnar i. Historien om Kain som m\u00f6rdar sin bror Abel \u00e4r en saga som finns d\u00e4r eftersom m\u00e4nniskor \u00e4r avundsjuka och beg\u00e5r illd\u00e5d p\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4n i dag.<\/p>\n

\u00c4n mer utbroderad \u00e4r Petersons utl\u00e4ggning om offermyten, det vill s\u00e4ga tanken att det ligger ett stort moraliskt v\u00e4rde i att offra n\u00e5got. Bibeln inneh\u00e5ller tv\u00e5 stora offerber\u00e4ttelser. Den f\u00f6rsta \u00e4r Abrahams offer av sin son Isak (som hindras av Gud i sista minuten) och den andra \u00e4r Kristus d\u00f6d p\u00e5 korset.<\/p>\n

Vad \u00e4r en offerhandling? Det \u00e4r m\u00e4nniskans insikt att inte f\u00f6lja sina biologiskt nedprogrammerade djuriska instinkter. Djur g\u00f6r vad deras biologin s\u00e4ger att de ska g\u00f6ra. M\u00e4nniskor har samma egenskaper, och vi vill f\u00f6lja dem. Men det som ger v\u00e4rde, antingen f\u00f6r oss sj\u00e4lva som individer eller f\u00f6r den grupp vi ing\u00e5r i, \u00e4r att vara offervilliga. Att offra \u00e4r att t\u00e4nka strategiskt. Att trots hunger inte baka br\u00f6d p\u00e5 uts\u00e4det \u00e4r en investering som ger en framtida utdelning, men det kr\u00e4ver karakt\u00e4r i nuet. M\u00e4nniskor har vetat detta i tusentals \u00e5r och d\u00e4rf\u00f6r ber\u00e4ttat sedel\u00e4rande sagor f\u00f6r varandra om dem som har gjort stora offer.<\/p>\n

Mycket av detta \u00e4r intellektuellt sett outforskad terr\u00e4ng, menar Peterson, f\u00f6r vi har l\u00e4rt oss att vi ska agera p\u00e5 ett visst s\u00e4tt f\u00f6rst. D\u00e4refter har vi b\u00f6rjar reflektera \u00f6ver varf\u00f6r vi g\u00f6r som vi g\u00f6r. Bit f\u00f6r bit har vi b\u00f6rjat nysta upp v\u00e5ra l\u00e4rdomar fr\u00e5n de 200 000 \u00e5r som homo sapiens har funnits. Men p\u00e5 det hela taget sker de flesta av v\u00e5ra handlingar alltj\u00e4mt oreflekterat.<\/p>\n

Ett samtida problem som vi st\u00e5r inf\u00f6r \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r kyrkans fall i v\u00e4sterlandet. Religionen \u00e4r ju den stora sedel\u00e4rande sagober\u00e4ttaren.<\/p>\n

Peterson \u00e5terkommer ofta till Nietzsche, Dostojevskij och Solzjenitsyn. Det som h\u00e4nde under 1800-talet i v\u00e4sterlandet var att religionen tr\u00e4ngdes tillbaka. Vetenskap ersatte \u00e4ldre trosf\u00f6rest\u00e4llningar om hur v\u00e4rlden var skapad. Gud dog. Dostojevskij utformade i sina romaner alternativet. Den fr\u00e4msta av dem \u00e4r Brott och straff d\u00e4r huvudpersonen beslutar sig att f\u00f6r att till\u00e4mpa den nya tidens id\u00e9er och d\u00e4rf\u00f6r av rena nyttosk\u00e4l sl\u00e5r ihj\u00e4l en girig pantl\u00e5nerska. Peterson menar att Nietzsche och Dostojevskij f\u00f6rutsp\u00e5dde vad som skulle komma senare, de totalit\u00e4ra r\u00f6relserna som tr\u00e4dde in i Guds st\u00e4lle. Solzjenitsyn kom sedan att beskriva det verkliga resultatet i sina b\u00f6cker om Gulag-arkipelagen.<\/p>\n

1900-talets dyrk\u00f6pta erfarenheter \u00e4r ett resultat av att v\u00e4sterlandet n\u00e5gonstans l\u00e4ngs med v\u00e4gen \u00f6vergav \u00e4ldre l\u00e4rdomar om hur den m\u00e4nskliga naturen kan disciplineras. Marx fick ers\u00e4tta Bibeln och s\u00e5 gick det som det gick.<\/p>\n

Marxismen har senare kommit att ers\u00e4ttas av diverse postmoderna teorier inom genusvetenskap och n\u00e4rbesl\u00e4ktade omr\u00e5den som vithetsstudier eller queerteori. Den grundl\u00e4ggande f\u00f6rklaringsmodellen \u00e4r densamma. Den mis\u00e4r som vi m\u00e4nniskor skapar \u00e4r ett resultat av olika \u201dstrukturer\u201d i samh\u00e4llet, maktf\u00f6rh\u00e5llanden som skapats f\u00f6r att f\u00f6rtrycka varandra. F\u00f6r Peterson \u00e4r detta endast en f\u00f6rl\u00e4ngning p\u00e5 de vansinnesteorier som skapade 1900-talets folkmord.<\/p>\n

I en r\u00f6rig framst\u00e4llning \u00e4r det hur m\u00e4nniskans evolutionsbiologiska arv kan tyglas med hj\u00e4lp av antika sagor som \u00e4r bokens stora beh\u00e5llning. Sammantaget kan d\u00e4rf\u00f6r boken beskrivas som att den presenterar en form av dygdetisk filosofi. Den po\u00e4ngterar starkt att m\u00e4nniskans biologiskt programmerade egenskaper inte kan tv\u00e4ttas bort utan endast hanteras, vilket kan g\u00f6ras genom respektera och lyssna till sedel\u00e4rande historier. P\u00e5 s\u00e5 vis kanske budskapet kan s\u00e4gas vara konservativt, men i s\u00e5 fall en ganska ovanlig form av konservatism eftersom den b\u00f6rjar med evolutionen, livets ursprung f\u00f6r miljoner \u00e5r sedan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

R\u00f6rig stors\u00e4ljare om m\u00e4nniskans villkor Jordan B Peterson har p\u00e5 kort tid blivit en v\u00e4rldsk\u00e4ndis. Han \u00e4r professor i psykologi vid University of Toronto och hans bok 12 rules for life: an antidote to chaos s\u00e4ljer. Sin ryktbarhet har han tack vare Youtube. Han har haft f\u00f6r vana att spela in sina f\u00f6rel\u00e4sningar och l\u00e4gga … Forts\u00e4tt l\u00e4sa R\u00f6rig stors\u00e4ljare om m\u00e4nniskans villkor<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[119],"tags":[110],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/178"}],"collection":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=178"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/178\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":179,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/178\/revisions\/179"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=178"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=178"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=178"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}