{"id":200,"date":"2018-10-24T15:45:52","date_gmt":"2018-10-24T15:45:52","guid":{"rendered":"http:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/?p=200"},"modified":"2018-11-03T15:48:16","modified_gmt":"2018-11-03T15:48:16","slug":"parlamentarisk-rora-ar-inte-unikt-for-sverige","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/parlamentarisk-rora-ar-inte-unikt-for-sverige\/","title":{"rendered":"Parlamentarisk r\u00f6ra \u00e4r inte unikt f\u00f6r Sverige"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"https:\/\/www.nt.se\/asikter\/ledare\/parlamentarisk-rora-inte-unikt-for-sverige-om5526054.aspx\"><strong>Parlamentarisk r\u00f6ra \u00e4r inte unikt f\u00f6r Sverige<\/strong><\/a><\/p>\n<p>Det \u00e4r uppenbart att vi har g\u00e5tt in i en ny politisk tid d\u00e4r majoritetsf\u00f6rh\u00e5llandena, inte bara i riksdagen, utan \u00e4ven i kommuner och regioner kommer att se annorlunda ut. <\/p>\n<p>Vi har hittils varit vana vid att valen ger tydliga utslag. Socialdemokraterna har dominerat politiken, vilket har gjort att de borgerliga partierna enats sig mot dem. N\u00e4r de borgerliga har vunnit har det inte varit n\u00e5gon tvekan om att de ska styra tillsammans.<\/p>\n<p>Nu har vi ist\u00e4llet f\u00e5tt ett valresultat d\u00e4r det inte \u00e4r givet vilka som ska styra. Ledarna st\u00e4nger in sig och kommer sedan ut med en uppg\u00f6relse. Fr\u00e5gor blandas huller om buller. Alla s\u00e4ger sig vara vinnare.<\/p>\n<p>Finland har sedan l\u00e4nge ett politisk system som fungerar p\u00e5 detta vis. \u201dDet spelar ingen roll vad man r\u00f6star p\u00e5\u201d ber\u00e4ttade en finl\u00e4ndsk bekant f\u00f6r mig. \u201dMan vet \u00e4nd\u00e5 inte hur slutresultatet blir.\u201d<\/p>\n<p>Nu \u00e4r Sverige i en liknande situation och man kan fr\u00e5ga sig varf\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n<p>Svaret ligger i v\u00e5rt valsystem. B\u00e5de Finland och Sverige har ett proportionellt system d\u00e4r mandaten i riksdagen f\u00f6rdelas efter hur m\u00e5nga procent ett parti har f\u00e5tt i valet.<\/p>\n<p>Det k\u00e4nns r\u00e4ttvist. Problemet \u00e4r att man d\u00e5 f\u00e5r m\u00e5nga partier och f\u00f6r att f\u00e5 en majoritet m\u00e5ste man f\u00f6rhandla.<\/p>\n<p>Det alternativa s\u00e4ttet att organisera ett valsystem \u00e4r det brittiska. D\u00e4r har man ett mandat per valkrets (inte som i Sverige med flera mandat per valkrets). Bara ett parti kan vinna i varje valkrets. F\u00f6ljden blir att endast de tv\u00e5 st\u00f6rsta partierna kan konkurrera med varandra. I parlamentet f\u00e5r man d\u00e4rf\u00f6r bara tv\u00e5 partier. (Men undantag f\u00f6r n\u00e5gra mindre partier som \u00e4nd\u00e5 lyckats konkurrera ut de tv\u00e5 stora i n\u00e5gra valkretsar.) Det partiet som \u00e4r st\u00f6rst f\u00e5r bilda regering. Inga f\u00f6rhandlingar beh\u00f6vs.<\/p>\n<p>\u201dR\u00e4ttvis\u201d representation f\u00e5r man med det proportionella systemet. Demokratisk tydlighet f\u00e5r man med det brittiska systemet.<\/p>\n<p>Sj\u00e4lvklart finns mellanting. Problemet med det brittiska systemet \u00e4r att partiet som vinner det enda mandatet i varje valkrets inte m\u00e5ste ha mer \u00e4n 50 procent. Man m\u00e5ste bara vara st\u00f6rre \u00e4n alla andra. \u00c4r motst\u00e5ndarna splittrade kan man vinna mandatet med s\u00e5 lite som kanske 20\u201330 procent.<\/p>\n<p>Ett s\u00e4tt att f\u00f6rs\u00f6ka balansera detta \u00e4r det franska valsystemet. H\u00e4r r\u00f6star man i tv\u00e5 omg\u00e5ngar. I f\u00f6rsta omg\u00e5ngen f\u00e5r alla partier st\u00e4lla upp. I andra omg\u00e5ngen f\u00e5r bara de som tagit flest r\u00f6ster i f\u00f6rsta omg\u00e5ngen r\u00f6sta. Metoden anv\u00e4nds \u00e4ven f\u00f6r att v\u00e4lja president. Biskopsvalen i Sverige g\u00e5r till p\u00e5 ungef\u00e4r samma s\u00e4tt.<\/p>\n<p>Det fina med denna metod \u00e4r att man f\u00e5r r\u00f6sta med hj\u00e4rtat f\u00f6rst, d\u00e4refter med huvudet. I det brittiska systemet m\u00e5ste man hj\u00e4rter\u00f6sta och taktikr\u00f6sta samtidigt, vilket brukar sluta med att folk bara r\u00f6star taktiskt. Ingen vill ju r\u00f6sta p\u00e5 ett parti som inte har n\u00e5gon chans att konkurrera om mandaten.<\/p>\n<p>Vilket system \u00e4r d\u00e5 b\u00e4st? B\u00f6r Sverige byta? Fr\u00e5gan diskuteras ibland, men det \u00e5terst\u00e5r faktiskt att se om v\u00e5r nya politiska milj\u00f6 fungerar eller inte. F\u00f6r det \u00e4r m\u00e5nga l\u00e4nder som redan har haft den typ av parlamentariska r\u00f6ra som vi nu har, och Sverige hade det p\u00e5 1920-talet. Det som har h\u00e4nt \u00e4r kanske bara att Sverige har blivit ett land som m\u00e5nga andra.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Parlamentarisk r\u00f6ra \u00e4r inte unikt f\u00f6r Sverige Det \u00e4r uppenbart att vi har g\u00e5tt in i en ny politisk tid d\u00e4r majoritetsf\u00f6rh\u00e5llandena, inte bara i riksdagen, utan \u00e4ven i kommuner och regioner kommer att se annorlunda ut. Vi har hittils varit vana vid att valen ger tydliga utslag. Socialdemokraterna har dominerat politiken, vilket har gjort &hellip; <a href=\"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/parlamentarisk-rora-ar-inte-unikt-for-sverige\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Parlamentarisk r\u00f6ra \u00e4r inte unikt f\u00f6r Sverige<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[22,13],"tags":[126],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/200"}],"collection":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=200"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/200\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":201,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/200\/revisions\/201"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=200"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=200"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=200"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}