{"id":252,"date":"2019-07-30T10:07:59","date_gmt":"2019-07-30T10:07:59","guid":{"rendered":"http:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/?p=252"},"modified":"2019-09-09T10:13:50","modified_gmt":"2019-09-09T10:13:50","slug":"speglar-modernismen-var-samtid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/speglar-modernismen-var-samtid\/","title":{"rendered":"Speglar modernismen v\u00e5r samtid?"},"content":{"rendered":"

Speglar modernismen v\u00e5r samtid?<\/strong><\/a>
\n(NT 2019-07-30)<\/p>\n

Norrk\u00f6pings stadsbibliotek \u00e4r ett utm\u00e4rkt exempel p\u00e5 modernistisk arkitektur. Brutalismen, som i sin tur \u00e4r en inriktning inom modernismen. Byggnaden uppf\u00f6rdes 1971\u20131972.<\/p>\n

Norrk\u00f6ping r\u00e5dhus, d\u00e4remot, \u00e4r byggt i en stil som brukar kallas klassicism. Under 1900-talets f\u00f6rsta decennier var arkitekturen romantiskt inspirerad av gamla stilar och man l\u00e5nade friskt hur historien. Inte minst fr\u00e5n medeltiden. Huset uppf\u00f6rdes 1907\u20131910.<\/p>\n

I Sverige har nu p\u00e5 allvar debatten vaknat upp om vilken arktitektonisk stil vi vill ha i v\u00e5ra st\u00e4der. En r\u00f6relse som heter Arktitektupproret har vunnit framg\u00e5ngar genom intensivt opinionsbildande p\u00e5 sociala medier.<\/p>\n

Arkitektupproret publicerar dagligen exempel p\u00e5 nya byggnader som byggs i klassisk stil f\u00f6r att visa f\u00f6r oss i Sverige att det finns ny arkitektur som \u00e4r modernare \u00e4n modernismen.<\/p>\n

Man publicerar \u00e4ven bilder p\u00e5 gamla hus som rivits f\u00f6r att ge plats f\u00f6r modernistiska byggnader. Vi vet ju alla att den rivningsv\u00e5g som sk\u00f6ljde \u00f6ver Sverige p\u00e5 1960-talet gick fram skoningsl\u00f6st. Gamla stenhus som bara var 50 \u00e5r gamla revs, trots att stenhus kan st\u00e5 i flera hundra \u00e5r. <\/p>\n

Arkitekturupproret har varit framg\u00e5ngsrikt eftersom man st\u00e4ller v\u00e4ldigt enkla och rimliga fr\u00e5gor. Vad \u00e4r ett fint hus? Vem avg\u00f6r en s\u00e5dan sak? Ska arkitekterna ha ensamr\u00e4tt p\u00e5 smakfr\u00e5gor eller ska det vara de som bor och verkar i husen som best\u00e4mmer? \u00c4r det OK att bygga i nya stilar som \u00e5terkopplar till klassiska ideal eller ska allt forts\u00e4tta att vara modernism?<\/p>\n

Man kan tycka att det \u00e4r konstigt att det alls beh\u00f6vs ett \u201duppror\u201d f\u00f6r att f\u00e5 geh\u00f6r f\u00f6r dessa fr\u00e5gor. Men det beror p\u00e5 att det svenska arkitekturetablissemanget \u00e4r fastl\u00e5st i att modernismen \u00e4r den enda acceptabla stilen.<\/p>\n

Reaktionerna fr\u00e5n arkitektk\u00e5ren gentemot Arkitektupproret har varit helt of\u00f6rst\u00e5ende och oresonligt. Man har kort och gott fnyst mot kritikerna och kallat dem f\u00f6r obildade populister.<\/p>\n

Sk\u00e4let till detta \u00e4r att modernismen inte bara \u00e4r en stil utan en ideologi. Modernismen tillkom p\u00e5 1920-talet. Det var en r\u00f6relse som skulle g\u00f6ra upp med det gamla samh\u00e4llet. I Sverige skulle man \u201ddemokratisera\u201d arkitekturen. I Nazityskland och Sovjetunionen skulle man bygga det nya totalit\u00e4ra paradiset. Modernismen trodde man var svaren p\u00e5 b\u00e5de och.<\/p>\n

I Sverige kom det modernistiska samh\u00e4llsbygget att g\u00e5 v\u00e4ldigt l\u00e5ngt. Det var inte bara det att man skulle \u00f6verge gamla stilideal p\u00e5 nya byggnader utan gamla byggnader skulle \u00e4ven rivas.<\/p>\n

Men det st\u00f6rsta problemet \u00e4r inte den modernistiska stilen i sig \u2013 en del m\u00e4nniskor tycker ju att Norrk\u00f6pings stadbibliotek \u00e4r mycket vackrare \u00e4n r\u00e5dhuset \u2013 utan det \u00e4r att anh\u00e4ngarna av modernismen inte tolererar andra stilar. <\/p>\n

Varje g\u00e5ng n\u00e5gon f\u00f6resl\u00e5r att n\u00e4sta stora byggprojekt ska g\u00f6ras i klassisk stil g\u00e5r arkitektetablissemanget till attack. H\u00e4r ska inga pastischer byggas! s\u00e4ger man. Arkitekturen m\u00e5ste spegla v\u00e5r samtid! <\/p>\n

Men vilken stil speglar v\u00e5r samtid? Norrk\u00f6pings stadsbibliotek \u00e4r 47 \u00e5r gammalt. Det kanske \u00e4r h\u00f6g tid att riva det? Det var s\u00e5 man t\u00e4nkte om \u201dgamla\u201d hus p\u00e5 1960-talet.\u2028\u2028Man kan ocks\u00e5 fr\u00e5ga sig varf\u00f6r en stil som uppfanns p\u00e5 1920-talet speglar v\u00e5r samtid. Det var ju 100 \u00e5r sedan.<\/p>\n

Nej, det \u00e4r dags nu att g\u00e5 vidare. Modernismen hade en po\u00e4ng n\u00e4r den kom, men det kan inte vara historiens slut. Det m\u00e5ste finnas plats f\u00f6r ny arkitektur ocks\u00e5.<\/p>\n

Arkutekturupproret hittar man enklast p\u00e5 Facebook.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Speglar modernismen v\u00e5r samtid? (NT 2019-07-30) Norrk\u00f6pings stadsbibliotek \u00e4r ett utm\u00e4rkt exempel p\u00e5 modernistisk arkitektur. Brutalismen, som i sin tur \u00e4r en inriktning inom modernismen. Byggnaden uppf\u00f6rdes 1971\u20131972. Norrk\u00f6ping r\u00e5dhus, d\u00e4remot, \u00e4r byggt i en stil som brukar kallas klassicism. Under 1900-talets f\u00f6rsta decennier var arkitekturen romantiskt inspirerad av gamla stilar och man l\u00e5nade friskt … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Speglar modernismen v\u00e5r samtid?<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[70],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/252"}],"collection":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=252"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/252\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":253,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/252\/revisions\/253"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=252"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=252"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=252"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}