{"id":267,"date":"2019-12-28T14:41:00","date_gmt":"2019-12-28T14:41:00","guid":{"rendered":"http:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/?p=267"},"modified":"2020-05-03T12:57:26","modified_gmt":"2020-05-03T12:57:26","slug":"public-service-inget-villkor-for-demokrati","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/public-service-inget-villkor-for-demokrati\/","title":{"rendered":"Public service inget villkor f\u00f6r demokrati"},"content":{"rendered":"

Public service inget villkor f\u00f6r demokrati<\/strong><\/a>
\n(NWT 2019-12-28)<\/p>\n

Vissa s\u00e4ger att public service \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r demokratin. Inte alls, s\u00e4ger jag. Det \u00e4r tv\u00e4rtom. Sverige \u00e4r en demokrati trots public service, inte tack vare.<\/p>\n

Huvudsyftet med public service, det vill s\u00e4ga de tre programbolagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Ubildningsradion, \u00e4r inte att ge folk tillg\u00e5ng till information utan att begr\u00e4nsa den. Den svenska staten har alltid, och \u00e4r fortfarande, r\u00e4dd f\u00f6r att svenska folket ska skaffa sig sina egna informationsk\u00e4llor.<\/p>\n

Public service kom till p\u00e5 1920-talet n\u00e4r radion kom till Sverige. Ett antal f\u00f6retagare b\u00f6rjade s\u00e4nda radio som de finansierade med reklam. Men politikerna tyckte att det verkade som att det nya mediet talade till folks k\u00e4nslor. Det fanns en risk f\u00f6r att folk l\u00e4t sig manipuleras.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r s\u00e5g man till att skapa Radiotj\u00e4nst AB som fick ensamr\u00e4tt p\u00e5 alla radios\u00e4ndningar. F\u00f6retaget \u00e4gdes d\u00e5 av pressen, radioindustrin och Tidningarnas telegrambyr\u00e5.<\/p>\n

N\u00e4r TV kom p\u00e5 1950-talet var det sj\u00e4lvklart att Radiotj\u00e4nst skulle ha uppdraget. Ingen annan fick s\u00e4nda.<\/p>\n

Radio- och TV-monopolet kom sedan intressant nog att utmanas p\u00e5 1960-talet av Radio Syd. Ett danskt f\u00f6retag kom p\u00e5 att man kunde s\u00e4nda radio fr\u00e5n en b\u00e5t utan f\u00f6r svenskt territorialvatten. F\u00f6rs\u00f6ket fick snabbt en uppf\u00f6ljare i Radio Nord som s\u00e4nde i h\u00f6jd med Stockholm.<\/p>\n

Radio Nord blev en succ\u00e9. Kanalen spelade n\u00e4mligen popmusik, vilket Sveriges Radio inte gjorde. S\u00e4ndningarna var reklamfinansierade. Till sist hade Radio Nord fler lyssnare \u00e4n Sveriges Radio.<\/p>\n

Detta kunde staten inte sm\u00e4lta. En ny lagstiftning kom p\u00e5 plats och Radio Nord var tvunget att l\u00e4gga ned.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1980-talet kom sedan parabolantennen och satellits\u00e4ndningarna. Entrepren\u00f6ren Jan Stenbeck uppt\u00e4ckte att de brittiska lagarna f\u00f6r satellits\u00e4ndningar s\u00e5g helt annorlunda ut \u00e4n de svenska. Han skapade d\u00e4rf\u00f6r TV3 som s\u00e4nde fr\u00e5n London till Sverige via satellit.<\/p>\n

Den h\u00e4r g\u00e5ngen var staten mer avvaktande, f\u00f6r den ins\u00e5g problemet att vem som helst ju kunde skaffa en parabolantenn. Men faktum \u00e4r att vissa ledande socialdemokratiska kulturpolitiker, d\u00e4ribland Maj-Britt Theorin, argumenterade f\u00f6r att parabolanntener skulle vara f\u00f6rbjudna att \u00e4ga.<\/p>\n

Till sist var det uppenbart att det inte l\u00e4ngre gick att uppr\u00e4tth\u00e5lla monopolet. P\u00e5 1990-talet kom d\u00e4rf\u00f6r privata radiokanaler som till\u00e4ts vara reklamfinansierade och \u00e4ven TV4 som ocks\u00e5 till\u00e4ts att finansiera sin verksamhet med reklam. Reklamen fick emellertid bara s\u00e4ndas mellan programen och politiska partier fick inte annonsera.<\/p>\n

Den partipolitiska reklamen ans\u00e5gs p\u00e5 samma s\u00e4tt som p\u00e5 1920-talet v\u00e4dja till folks k\u00e4nslor och d\u00e4rf\u00f6r inte vara bra f\u00f6r dem.<\/p>\n

N\u00e4r internet kom hade staten emellertid l\u00e4rt sig vad frihet \u00e4r och valde att inte reglera inneh\u00e5llet.<\/p>\n

D\u00e4remot har internet gjort att folk b\u00f6rjar \u00f6verge public servicebolagen f\u00f6r streamingtj\u00e4nster som Netflix och HBO.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r har staten i antiliberal anda valt att \u00f6verge finansieringsmodellen med TV-licens och tvingat alla oavsett om de \u00e4gen en TV eller inte att vara med och betala via skattsedeln. Argumentet \u00e4r detsamma som tidigare. Folket m\u00e5ste ha tillg\u00e5ng till TV- och radios\u00e4ndningar av \u201dr\u00e4tt sort\u201d.<\/p>\n

\u00c4r detta en historia om demokrati? Nej, verkligen inte. I en demokrati ska medborgarna kunna kommunicera med varandra fritt. Men svenska staten har v\u00e4grat l\u00e5ta dem ha tillg\u00e5ng till de viktigaste medierna som radio och TV, och man t\u00f6rs fortfarande inte sl\u00e4ppa taget. Public service har aldrig funnits f\u00f6r demokratins skull utan f\u00f6r statens skull, f\u00f6r att staten ska kunna kontrollera medborgarna. Precis det rakt motsatta mot hur det b\u00f6r fungera i en demokrati.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Public service inget villkor f\u00f6r demokrati (NWT 2019-12-28) Vissa s\u00e4ger att public service \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r demokratin. Inte alls, s\u00e4ger jag. Det \u00e4r tv\u00e4rtom. Sverige \u00e4r en demokrati trots public service, inte tack vare. Huvudsyftet med public service, det vill s\u00e4ga de tre programbolagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Ubildningsradion, \u00e4r inte att ge folk … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Public service inget villkor f\u00f6r demokrati<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[22,61,1],"tags":[76,153],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/267"}],"collection":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=267"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/267\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":272,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/267\/revisions\/272"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=267"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=267"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=267"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}