{"id":284,"date":"2020-07-04T14:53:00","date_gmt":"2020-07-04T14:53:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/?p=284"},"modified":"2020-08-30T14:59:48","modified_gmt":"2020-08-30T14:59:48","slug":"varna-det-vasterlandska-samhallet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/varna-det-vasterlandska-samhallet\/","title":{"rendered":"V\u00e4rna det v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4llet"},"content":{"rendered":"\n

(NWT 2020-07-04)<\/a>

Att p\u00e5st\u00e5 att den v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4llstypen \u00e4r korrupt och n\u00e4rmar sig sin underg\u00e5ng \u00e4r fel. Tv\u00e4rtom ska vi som bor i ett v\u00e4sterl\u00e4ndskt land vara glada \u00f6ver det.<\/p>\n\n\n\n

Med den v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4llstypen brukar man mena ett fritt och demokratiskt samh\u00e4lle, med oberoende domstolar, l\u00e5g korruption, marknadsekonomi och i olika varianter n\u00e5gon form av social trygghet. Den uppstod f\u00f6rst i v\u00e4st. I F\u00f6renta staterna n\u00e4r de brittiska kolonierna br\u00f6t sig loss fr\u00e5n moderlandet, och sedan i v\u00e4stra och norra Europa. Men modellen \u00e4r inte kulturellt kopplad till just nordamerikaner och europ\u00e9er. Japan och Sydkorea har visat att den funkar f\u00f6r alla folk.<\/p>\n\n\n\n

Idag finns det r\u00f6relser b\u00e5de till h\u00f6ger och v\u00e4nster som g\u00f6r sitt b\u00e4sta f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka undergr\u00e4va v\u00e5r samh\u00e4llsmodell. Till h\u00f6ger, bortom den gamla etablerade h\u00f6gern, finns populistiska r\u00f6relser som livn\u00e4r sig p\u00e5 ett odefinierat f\u00f6rakt mot allt som \u00e4r \u201detablissemanget\u201d. De misstror allt och menar att alla auktoriteter i samh\u00e4llet har f\u00f6rgiftats av v\u00e4nsterpolitiska id\u00e9er: domstolar, myndigheter, medier, kyrkor. Ibland talar de om att de vill att n\u00e5gon kommer och r\u00f6jer upp, och de r\u00f6star p\u00e5 personer som Jair Bolonsaro i Brasilien eller Victor Orban i Ungern.<\/p>\n\n\n\n

Till v\u00e4nster finns den s.k. antirasistiska r\u00f6relsen som h\u00e4vdar att allt i samh\u00e4llet p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r rasistiskt. F\u00f6r dem \u00e4r inte rasism en id\u00e9, n\u00e5got som m\u00e4nniskor tror p\u00e5, utan en systematik som \u00e4r inbyggd i sj\u00e4lva samh\u00e4llsstrukturen. Enda s\u00e4ttet att frig\u00f6ra sig fr\u00e5n f\u00f6rtrycket \u00e4r att riva statyer, rensa ut b\u00f6cker i biblioteken, ta bort filmer fr\u00e5n streamingtj\u00e4nster och s\u00e5 vidare.<\/p>\n\n\n\n

Hur fel har inte dessa grupper om hur v\u00e5rt samh\u00e4lle verkligen \u00e4r? Det finns n\u00e4mligen m\u00e4tningar av alla m\u00f6jliga slag som visar att l\u00e4nder med den v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4llstypen presterar b\u00e4ttre \u00e4n alla andra. N\u00e5gra exempel:

FN:s organ f\u00f6r utveckling tar \u00e5rligen fram Human Development Index. H\u00e4r l\u00e4gger man samman m\u00e4tkriterier f\u00f6r levnadsl\u00e4ngd, utbildning och ekonomi. D\u00e4refter g\u00f6rs en rankningslista. Av top 20 \u00e4r 18 demokratier av v\u00e4sterl\u00e4ndsk typ. De andra tv\u00e5 l\u00e4nderna p\u00e5 listan \u00e4r Hong Kong (som inte \u00e4r ett eget land) och Singapore. Sverige \u00e4r p\u00e5 \u00e5ttonde plats. Listan toppas av Norge.<\/p>\n\n\n\n

En annan m\u00e4tning \u00e4r Environmental Performance Index, som tas fram av Yale University. Bland topp 20 finns bara demokratier av v\u00e4sterl\u00e4ndsk typ. Etta p\u00e5 listan \u00e4r Danmark med Sverige som nummer \u00e5tta.<\/p>\n\n\n\n

Det finns ocks\u00e5 olika typer av frihetsindex. Ett exempel \u00e4r det som tas fram av Cato Institute, en amerikansk tankesmedja. Cato Institute kan s\u00e4gas vara nyliberalt och d\u00e4rf\u00f6r \u201dh\u00f6ger\u201d i n\u00e5gon mening, men resultaten \u00e4r inte vinklade. I deras lista kommer n\u00e4mligen det mest nyliberala landet, USA, f\u00f6rst p\u00e5 15 plats. V\u00e4rldens friaste land \u00e4r ist\u00e4llet enligt Cato Institute Nya Zeeland. Endast fria demokratier \u00e4r med p\u00e5 topp 20.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t oss ta ytterligare ett exempel. World Economic Forum m\u00e4ter hur oberoende domstolarna \u00e4r i olika l\u00e4nder. Med oberoende menas att domstolarna inte st\u00e5r under politiskt inflytande. Av topp 20 \u00e4r 18 demokratier. De diktaturer som tagit plats i t\u00e4tlistan \u00e4r F\u00f6renade Arabemiraten (plats 16) och Singapore (plats 19). Ledande land \u00e4r Finland och Sverige finns p\u00e5 12 plats.

Orkar vi en till? Transparency International \u00e4r en organisation som granskar korruption i v\u00e4rlden. De g\u00f6r ocks\u00e5 en rankningslista. \u00c5terigen \u00e4r det n\u00e4stan bara demokratier av v\u00e4sterl\u00e4ndsk typ i topp. Singapore ligger p\u00e5 fj\u00e4rde plats j\u00e4mte Sverige. I t\u00e4ten ligger Danmark, Nya Zeeland och Finland.

N\u00e4r jag tittar p\u00e5 fakta, h\u00e5rd empiri, och ignorerar subjektiva upplevelser och personliga k\u00e4nslor, kan jag inte dra n\u00e5gon annan slutsats att det inte \u00e4r n\u00e5got st\u00f6rre fel p\u00e5 den v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4llstypen. Vad d\u00e4rf\u00f6r gn\u00e4llspikarna vill ha ist\u00e4llet f\u00f6rst\u00e5r man faktiskt inte. Ett land som Sverige som, allts\u00e5 finns med p\u00e5 topp 20 i alla dessa m\u00e4tningar, har v\u00e4lst\u00e5nd, frihet, god milj\u00f6, utbildning, l\u00e5ng livsl\u00e4ngd hos befolkningen, l\u00e5g korruption samt oberoende domstolar som g\u00f6r att man kan k\u00e4nna sig trygg med att f\u00e5 r\u00e4ttvisa om n\u00e5got skulle h\u00e4nda.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Det betyder s\u00e5 klart inte att Sverige skulle vara v\u00e4rldens b\u00e4sta land helt utan behov av f\u00f6r\u00e4ndringar, men samh\u00e4llssystemet som s\u00e5dant \u00e4r inte alls s\u00e5 sjukt som det s\u00e4gs.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

(NWT 2020-07-04) Att p\u00e5st\u00e5 att den v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4llstypen \u00e4r korrupt och n\u00e4rmar sig sin underg\u00e5ng \u00e4r fel. Tv\u00e4rtom ska vi som bor i ett v\u00e4sterl\u00e4ndskt land vara glada \u00f6ver det. Med den v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4llstypen brukar man mena ett fritt och demokratiskt samh\u00e4lle, med oberoende domstolar, l\u00e5g korruption, marknadsekonomi och i olika varianter n\u00e5gon form av … Forts\u00e4tt l\u00e4sa V\u00e4rna det v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4llet<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[61],"tags":[120,164],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/284"}],"collection":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=284"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/284\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":285,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/284\/revisions\/285"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=284"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=284"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=284"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}