{"id":300,"date":"2020-09-26T18:37:00","date_gmt":"2020-09-26T18:37:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/?p=300"},"modified":"2020-11-29T18:40:15","modified_gmt":"2020-11-29T18:40:15","slug":"klansamhallet-tillbaka-i-sverige","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/klansamhallet-tillbaka-i-sverige\/","title":{"rendered":"Klansamh\u00e4llet tillbaka i Sverige"},"content":{"rendered":"\n

NWT 2020-09-26<\/a><\/p>\n\n\n\n

I F\u00f6rsta Mosebok finns en ber\u00e4ttelse om patriarken Jakobs dotter Dina som blir v\u00e5ldtagen av Shekem, sonen till hiv\u00e9ernas h\u00f6vding i Kanaan. Jakob som fruktar att hennes br\u00f6der ska h\u00e4mnas kommer \u00f6verens med hiv\u00e9erna att de ska l\u00e5ta omsk\u00e4ra sig och att Dina ska gifta sig med Shekem. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ska freden bevaras. Men br\u00f6derna Simon och Levi accepterar inte uppg\u00f6relsen utan attackerar hiv\u00e9erna och d\u00f6dar dem. Jakob blir arg och f\u00f6rklarar att det nu finns risk f\u00f6r att \u00f6vriga stammar i Kanaan ska anfalla dem. Men br\u00f6derna f\u00f6rsvarar sig: \u201dSka man f\u00e5 behandla v\u00e5r syster som en hora?\u201d<\/p>\n\n\n\n

Ber\u00e4ttelsen \u00e4r flera tusen \u00e5r gammal, men samtidigt dagsaktuell. Den handlar om klanstrider och klanr\u00e4ttvisa. <\/p>\n\n\n\n

Vi \u00e4r inte vana vid klanlogiken i Sverige f\u00f6r klansystemet \u00e4r sedan l\u00e4nge avskaffat, men genom invandring fr\u00e5n l\u00e4nder med starka klankulturer har vi m\u00e4rkligt nog f\u00e5tt tillbaka en del av detta urgamla s\u00e4tt att organisera ett samh\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n

Just nu \u00e4r Johanna B\u00e4ckstr\u00f6m Lernebys bok \u201dFamiljen\u201d aktuell, d\u00e4r hon ber\u00e4ttar om hur en stor familj med h\u00e4rkomst fr\u00e5n Libanon, har Angered utanf\u00f6r G\u00f6teborg i sitt grepp. Familjen \u00e4r tillr\u00e4ckligt stor och tillr\u00e4ckligt sammansvetsad f\u00f6r att man ska kunna tala om en klan. M\u00e5nga av familjemedlemmarna \u00e4r dessutom d\u00f6mda f\u00f6r brott, och familjen har genom sin n\u00e4rvaro i lokalsamh\u00e4llet blivit som en andra statsmakt. Det g\u00e5r s\u00e5 l\u00e5ngt att brottsoffer inte t\u00f6rs polisanm\u00e4la medlemmar i familjen av r\u00e4dsla f\u00f6r repressalier.<\/p>\n\n\n\n

Klaner \u00e4r n\u00e5got som har funnits s\u00e5 l\u00e4nge det har funnits en m\u00e4nsklighet. \u00c4ven Sverige var en g\u00e5ng i tiden organiserat i \u00e4tter. N\u00e5gra av dessa \u00e4tter blev m\u00e4ktigare \u00e4n andra och kom sedan att kallas adliga.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r egentligen inte konstigt alls att det finns klansamh\u00e4llen f\u00f6r det \u00e4r ju inom familjen man kan p\u00e5r\u00e4kna hj\u00e4lp om man skulle r\u00e5ka illa ut. I l\u00e4nder med svag eller obefintlig statsmakt \u00e4r det sl\u00e4kten som f\u00e5r st\u00e4lla upp, och d\u00e4rf\u00f6r blir klanen den sociala struktur som man som m\u00e4nniska beh\u00f6ver f\u00f6r att klara sig. H\u00e4r finns social trygghet och skydd mot v\u00e5ld.<\/p>\n\n\n\n

Det mest intressanta och sv\u00e5rf\u00f6rst\u00e5eliga enligt v\u00e5rt nutida s\u00e4tt att t\u00e4nka \u00e4r systemet med klanr\u00e4ttvisa.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r i klansamh\u00e4llet handlar inte r\u00e4ttsskipningen om att identifiera vilka enskilda individer som har beg\u00e5tt brott och som ska st\u00e4llas till svars, utan om att undvika sl\u00e4ktfejder.<\/p>\n\n\n\n

I B\u00e4ckstr\u00f6m Lernebys bok kan man l\u00e4sa om hur klanh\u00f6vdingen i Angered menar att han \u201dhj\u00e4lper\u201d polisen genom att h\u00e5lla ordning p\u00e5 orten. Som familje\u00f6verhuvud \u00e4r det han som st\u00e4ller saker till r\u00e4tta. N\u00e4r n\u00e5gon av hans familjemedlemmar hamnat i konflikt tar man kontakt med brottsoffret och erbjuder en f\u00f6rlikning.<\/p>\n\n\n\n

Logiken \u00e4r densamma som i Gamla testamentet. Med r\u00e4ttvisa menas att man skipar r\u00e4tt mellan familjer f\u00f6r att inte trigga h\u00e4mndspiraler.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r den som vill l\u00e4sa hur samma sak gick till p\u00e5 vikingatiden kan de isl\u00e4ndska sagorna rekommenderas. De handlar ocks\u00e5 om sl\u00e4ktfejder, och en stor del av ber\u00e4ttelserna beskriver de juridiska processer som f\u00f6ljde p\u00e5 de m\u00e5nga v\u00e5ldshandlingar som f\u00f6rekom i den tidens samh\u00e4lle. Dr\u00e5p var vanliga och ist\u00e4llet f\u00f6r r\u00e4tteg\u00e5ngar ingicks f\u00f6rlikningar mellan familjerna. Ofta l\u00f6ste man det genom att den ena familjen betalade mansbot till den andra.<\/p>\n\n\n\n

I en modern stat ska det s\u00e5 klart inte finnas n\u00e5gon klanr\u00e4ttvisa, utan r\u00e4ttvisan ska vara individuell. Men nu finns den d\u00e4r \u00e4nd\u00e5, och d\u00e5 \u00e4r det viktigt att vi l\u00e4r oss hur klaner fungerar. Det finns b\u00e5de nya och gamla b\u00f6cker att l\u00e4sa: B\u00e4ckstr\u00f6m Lernebys bok, de isl\u00e4ndska sagorna eller Gamla testamentet. Det \u00e4r bara att v\u00e4lja.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NWT 2020-09-26 I F\u00f6rsta Mosebok finns en ber\u00e4ttelse om patriarken Jakobs dotter Dina som blir v\u00e5ldtagen av Shekem, sonen till hiv\u00e9ernas h\u00f6vding i Kanaan. Jakob som fruktar att hennes br\u00f6der ska h\u00e4mnas kommer \u00f6verens med hiv\u00e9erna att de ska l\u00e5ta omsk\u00e4ra sig och att Dina ska gifta sig med Shekem. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ska freden … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Klansamh\u00e4llet tillbaka i Sverige<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[64,61],"tags":[177,101],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/300"}],"collection":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=300"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/300\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":301,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/300\/revisions\/301"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=300"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=300"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=300"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}