{"id":304,"date":"2020-12-07T21:21:00","date_gmt":"2020-12-07T21:21:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/?p=304"},"modified":"2020-12-08T21:25:09","modified_gmt":"2020-12-08T21:25:09","slug":"gyllene-medelvag-mellan-assimilering-och-integration","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/gyllene-medelvag-mellan-assimilering-och-integration\/","title":{"rendered":"Gyllene medelv\u00e4g mellan assimilering och integration"},"content":{"rendered":"\n<p><a href=\"https:\/\/nt.se\/quiz\/artikel\/gyllene-medelvag-mellan-assimilering-och-integration\/jn4z844l\">NT 2020-12-07<\/a><br><br>Dags f\u00f6r en kort lektion. Det finns n\u00e5gra nya begrepp som jag tror att varje r\u00f6stber\u00e4ttigad medborgare beh\u00f6ver l\u00e4ra sig. Ett av dem \u00e4r \u201dfunktionell anpassning\u201d. Det handlar om invandringspolitik, och vilken v\u00e4g Sverige ska ta i framtiden.<\/p>\n\n\n\n<p>Det var p\u00e5 1950-talet som Sverige b\u00f6rjade bli ett invandrarland. Industrin ropade efter arbetskraft efter andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n\n\n\n<p>Staten hade d\u00e5 som officiell politik att alla invandrare skulle assimileras. Man anv\u00e4nde verkligen detta ord och t\u00e4nkte sig att invandrarna skulle bli svenskar. De skulle omformas, bli som majoriteten. B\u00f6rja tala svenska, \u00e4ta svensk mat, f\u00f6lja svenska seder och kanske till och med bli lutheraner.<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 1970-talet skiftade dock inst\u00e4llningen fr\u00e5n statens sida. Nu blev uppfattningen ist\u00e4llet den motsatta. Invandrarna skulle s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt ges m\u00f6jlighet att bevara sin ursprungliga identitet och kultur. Det svenska skulle inte tvingas p\u00e5 dem alls. Offentliga bidrag b\u00f6rjade delas ut till etniska f\u00f6reningar. Ordet assimilation utm\u00f6nstrades helt.<\/p>\n\n\n\n<p>Vad som var m\u00e5let med integrationspolitiken var mycket oklart, men tanken var att alla skulle kunna beh\u00e5lla sin kultur och identitet och \u00e4nd\u00e5 leva sida vid sida. Det \u00e4r en ganska fin tanke, men \u00e4r ocks\u00e5 orealistisk, f\u00f6r om man verkligen ska tala om integration som m\u00e5ste ju en kultur integreras i en annan.<\/p>\n\n\n\n<p>Denna politik har emellertid \u00e4nd\u00e5 f\u00e5tt vara den ledande, fram till nu. Det har ju visat sig att den inte ger resultat.<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e5 vad g\u00f6r man d\u00e5 om man inte vill att invandrarna ska beh\u00f6va omprogrammeras s\u00e5 att de blir kopior av de etniska svenskarna, men \u00e4nd\u00e5 vill att de ska integreras i det etniskt svenska samh\u00e4llet?<\/p>\n\n\n\n<p>H\u00e4r finns det de som har sagt att integrationen m\u00e5ste vara en \u201ddubbelriktad process\u201d. Det etniskt svenska majoritetssamh\u00e4llet och invandrarna ska m\u00f6tas p\u00e5 halva v\u00e4gen.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r emellertid en modell som bygger p\u00e5 ett tankefel. Det finns n\u00e4mligen inte en enda invandrarkultur som den svenska majoritetskulturen kan m\u00f6ta. Invandrarna kommer ju fr\u00e5n m\u00e5nga olika l\u00e4nder. Syrier, afghaner, iranier, vietnameser, eritreaner, kurder eller somalier \u00e4r alla olika folk. Den etniska svenska gruppen kan inte anpassa sig till alla dem samtidigt.<\/p>\n\n\n\n<p>En l\u00f6sning som har f\u00f6reslagits \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r begreppet \u201dfunktionell anpassning\u201d. Tanken \u00e4r mycket enkel. Det \u00e4r inte rimligt att kr\u00e4va av en iranier som har flytt fr\u00e5n f\u00f6rtrycket i sitt hemland att han ska sluta vara iranier, om han sj\u00e4lv inte vill, men man kan kr\u00e4va av honom att han ska l\u00e4ra sig hur majoritetssamh\u00e4llet fungerar. F\u00f6rutom spr\u00e5ket och grundl\u00e4ggande samh\u00e4llskunskap b\u00f6r alla ocks\u00e5 l\u00e4ra sig hur svenskarna \u00e4r. Det \u00e4r omvittnat att mycket i den svenska kulturen \u00e4r underf\u00f6rst\u00e5dd. Chefen p\u00e5 jobbet s\u00e4ger inte \u201dDu ska ta arbetspasset mellan 21.00 och 01.00\u201d utan han s\u00e4ger \u201dSkulle du kunna t\u00e4nka dig ta arbetspasset mellan 21.00 och 01.00?\u201d. Orden faller annorlunda i Sverige j\u00e4mf\u00f6rt med andra l\u00e4nder men betyder \u00e4nd\u00e5 samma sak.<\/p>\n\n\n\n<p>Att som invandrare l\u00e4ra sig detta \u00e4r i n\u00e5gon form en assimilering till majoritetssamh\u00e4llet, men inte en hj\u00e4rntv\u00e4tt. Det \u00e4r ett s\u00e4tt att bli en fungerande medlem i ett samh\u00e4lle som sedan gammalt best\u00e5r av en stor etnisk grupp svenskar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>NT 2020-12-07 Dags f\u00f6r en kort lektion. Det finns n\u00e5gra nya begrepp som jag tror att varje r\u00f6stber\u00e4ttigad medborgare beh\u00f6ver l\u00e4ra sig. Ett av dem \u00e4r \u201dfunktionell anpassning\u201d. Det handlar om invandringspolitik, och vilken v\u00e4g Sverige ska ta i framtiden. Det var p\u00e5 1950-talet som Sverige b\u00f6rjade bli ett invandrarland. Industrin ropade efter arbetskraft efter &hellip; <a href=\"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/gyllene-medelvag-mellan-assimilering-och-integration\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Gyllene medelv\u00e4g mellan assimilering och integration<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[64,13],"tags":[181,68],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/304"}],"collection":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=304"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/304\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":305,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/304\/revisions\/305"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=304"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=304"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=304"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}