{"id":315,"date":"2021-03-13T22:45:00","date_gmt":"2021-03-13T22:45:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/?p=315"},"modified":"2021-03-25T23:27:40","modified_gmt":"2021-03-25T23:27:40","slug":"sa-dor-demokratier","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/sa-dor-demokratier\/","title":{"rendered":"S\u00e5 d\u00f6r demokratier"},"content":{"rendered":"\n

NWT 2021-03-13<\/a><\/p>\n\n\n\n

2021 b\u00f6rjade inte bra f\u00f6r demokratin.

Stormningen av kongressbyggnaden i Washington DC den 6 januari var ett l\u00e5gvattenm\u00e4rke f\u00f6r det republikanska partiet i USA. N\u00e4r Donald Trump h\u00e4llde en dunk bensin p\u00e5 en redan uppeldad folkmassa visste hans s\u00e5 klart vad han gjorde.<\/p>\n\n\n\n

Men faktum \u00e4r att \u00e4ven vi i Sverige just nu har ett parti som beteer sig p\u00e5 likartat s\u00e4tt, och det \u00e4r inte v\u00e5ra egna trumpister i SD utan sj\u00e4lvaste Socialdemokraterna.<\/p>\n\n\n\n

Ingen kan ha undg\u00e5tt kampanjen d\u00e4r man i debattinl\u00e4gg av ledande f\u00f6retr\u00e4dare h\u00e4vdar att Sverigedemokraterna inte \u00e4r demokratiskt p\u00e5litliga.<\/p>\n\n\n\n

Socialdemokraterna har till och med g\u00e5tt s\u00e5 l\u00e5ngt att man l\u00e5tit f\u00f6rsvarsminister Peter Hultqvist i en kr\u00f6nika i Dala-Demokraten likna SD vid svin. Man kan inte sminka en gris, var uttrycket han anv\u00e4nde.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4r Trumps och Hultqvists beteende av samma art?<\/p>\n\n\n\n

Ja, om vi f\u00e5r tro de amerikanska statsvetarna Steven Levitsky och Daniel Ziblatt. 2018 kom de ut med en mycket omtalad bok som nu \u00e4ven finns p\u00e5 svenska \u201dS\u00e5 d\u00f6r demokratier\u201d (Studentlitteratur). <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rfattarna \u00e4r tv\u00e5 av v\u00e4rldens fr\u00e4msta forskare p\u00e5 demokratiseringsprocesser. Levitsky \u00e4r expert p\u00e5 Latinamerika och Ziblatt p\u00e5 Europa. N\u00e4r de uppt\u00e4ckte hur Donald Trump agerade som president sammanfattade de tillsammans sina kunskaper om hur det g\u00e5r till n\u00e4r demokratier d\u00f6r, f\u00f6r det finns m\u00e5nga historiska exempel.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r finns nu inte plats att g\u00e5 igenom hela deras gedigna sammanfattning av vad forskningen faktiskt vet utan vi f\u00e5r n\u00f6ja oss att uppm\u00e4rksamma de tv\u00e5 typer av beteenden som de menar \u00e4r b\u00f6rjan till allt. Dels \u00e4r det att spela ett utmanande konstitutionellt spel (p\u00e5 engelska constitutional hardball<\/em>), dels \u00e4r det bristande respekt f\u00f6r politiska motst\u00e5ndare.<\/p>\n\n\n\n

Deras po\u00e4ng \u00e4r att det till syvende och sist \u00e4r politikernas beteende som avg\u00f6r om demokratin \u00f6verlever eller inte. Ingen konstitution h\u00e5ller om politikerna b\u00f6rar att bete sig illa.<\/p>\n\n\n\n

Ett av deras fr\u00e4msta exempel p\u00e5 utmanande konstitutionellt agerande \u00e4r intressant nog Franklin D Roosevelt. Han r\u00e4knas f\u00f6rvisso som den av den amerikanska historiens hj\u00e4ltar, men gillade att spela fult. N\u00e4r hans reformer inom krispaktetet New Deal <\/em>st\u00f6tte p\u00e5 motst\u00e5nd i h\u00f6gsta domstolen svarade han med att l\u00e4gga fram ett lagf\u00f6rslag d\u00e4r han ville ut\u00f6ka antalet ledam\u00f6ter i domstolen. Konstitutionen s\u00e4ger inte hur m\u00e5nga de ska vara, men sedv\u00e4njan har landat i att domarna ska vara nio till antalet. Roosevelt ville ut\u00f6ka dem \u00e4nda upp till 15. Eftersom det \u00e4r presidenten som nominerar nya ledam\u00f6ter skulle han p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5 domstolen under sin kontroll.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rslaget gick inte igenom i kongressen p\u00e5 grund av bristande st\u00f6d hos det egna partiet. Senare lyckades emellertid Roosevelt med en annan kupp. Han st\u00e4llde upp f\u00f6r omval en tredje mandatperiod 1940 och blev omvald. F\u00f6rst d\u00e4refter inf\u00f6rdes regeln om att en president bara ska kunna sitta i tv\u00e5 mandatperioder. Dessf\u00f6rinnan hade \u00e4ven detta bara varit sedv\u00e4nja.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r svensk del finns inga liknande intressanta konstitutionella ber\u00e4ttelser, men v\u00e4l om f\u00f6rfattarnas andra punkt om hur politiker b\u00f6r bete sig mot sina opponenter. F\u00f6rfattarna n\u00e4mner Sverige som ett exempel p\u00e5 hur ett land kan demokratiseras under ordnade former just p\u00e5 grund av ett civiliserat upptr\u00e4dande mellan dem som konkurrerade om makten.<\/p>\n\n\n\n

Jag som sj\u00e4lv skrev min doktorsavhandling om just detta inst\u00e4mmer till fullo. Den politiska kampen var h\u00e5rd. Debatterna mellan Socialdemokraterna, som kr\u00e4vde allm\u00e4n och lika r\u00f6str\u00e4tt, och h\u00f6gern som v\u00e4grade ge efter var h\u00e5rda. Men det fanns en h\u00f6vlighetens gr\u00e4ns som b\u00e5da sidor respekterade. Det \u00e4r inte s\u00e4kert att de sj\u00e4lva f\u00f6rstod att detta var nyckeln till den svenska demokratins \u00f6verlevnad, men de hade \u00e4nd\u00e5 en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r att det \u00e4r s\u00e5 man m\u00e5ste g\u00f6ra f\u00f6r att f\u00e5 systemet att h\u00e5lla ihop.<\/p>\n\n\n\n

I min forskning l\u00e4ste jag tonvis med material. Ingenstans l\u00e4ste jag att man kallade sina motst\u00e5ndare f\u00f6r grisar.<\/p>\n\n\n\n

Boken rekommenderas varmt. Den handlar i huvudsak om USA, och Trump \u00e4r redan bortr\u00f6stad, men b\u00e5de amerikansk och svensk demokrati beh\u00f6ver fr\u00e4schas upp. Levitsky och Ziblatt ger visar med vetenskap vad som \u00e4r l\u00e4mpligt och ol\u00e4mpligt att g\u00f6ra. Det \u00e4r faktiskt bara att l\u00e4sa och bocka av vad som ska g\u00f6ras. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NWT 2021-03-13 2021 b\u00f6rjade inte bra f\u00f6r demokratin. Stormningen av kongressbyggnaden i Washington DC den 6 januari var ett l\u00e5gvattenm\u00e4rke f\u00f6r det republikanska partiet i USA. N\u00e4r Donald Trump h\u00e4llde en dunk bensin p\u00e5 en redan uppeldad folkmassa visste hans s\u00e5 klart vad han gjorde. Men faktum \u00e4r att \u00e4ven vi i Sverige just nu … Forts\u00e4tt l\u00e4sa S\u00e5 d\u00f6r demokratier<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[61],"tags":[117,125,183],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/315"}],"collection":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=315"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/315\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":317,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/315\/revisions\/317"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=315"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=315"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=315"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}