{"id":319,"date":"2021-05-28T20:53:00","date_gmt":"2021-05-28T20:53:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/?p=319"},"modified":"2021-08-30T20:59:59","modified_gmt":"2021-08-30T20:59:59","slug":"ett-parallellsamhalle-som-letat-sig-in-pa-kultursidorna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/ett-parallellsamhalle-som-letat-sig-in-pa-kultursidorna\/","title":{"rendered":"Ett parallellsamh\u00e4lle som letat sig in p\u00e5 kultursidorna"},"content":{"rendered":"\n

Svensk Tidskrift, 2021-05-28<\/a>

\u201dAtt br\u00f6sta en fyra f\u00f6r att bli en hundragubbe\u201d \u00e4r ett uttryck som anv\u00e4nds i g\u00e4ngkrigets Rinkeby. Fyra \u00e5r p\u00e5 ungdomshem \u00e4r vad en tidigare ostraffad g\u00e4rningsman under 18 \u00e5r f\u00e5r f\u00f6r ett mord. Efter det har han bevisat att han \u00e4r lojal med g\u00e4nget och kan bli en \u201dhundragubbe\u201d, en kille som g\u00e5r in f\u00f6r g\u00e4nget p\u00e5 100 procent.<\/p>\n\n\n\n

Ungdomsrabatten i svensk straffr\u00e4tt fungerar verkligen som en rabatt. Den lockar unga m\u00e4n att beg\u00e5 grova brott innan de hinner fylla 21. Det \u00e4r billigare att beg\u00e5 brott medan man \u00e4r ung. Det \u00e4r d\u00e5 man ska passa p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Den nya g\u00e4ngkriminaliteten som brutit ut i Sverige \u00e4r ett av de stora sociala problemen som Sverige m\u00e5ste ta tag i de kommande \u00e5ren. Regeringen p\u00e5st\u00e5r att dess nya politik redan b\u00f6rjar f\u00e5 resultat, men efter att ha l\u00e4st de senast utkomna b\u00f6cker om i \u00e4mnet f\u00e5r man nog konstatera att arbetet bara har b\u00f6rjat.<\/p>\n\n\n\n

Fyra verk har kommit ut nyligen som p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt ber\u00f6r den nya kriminaliteten.<\/p>\n\n\n\n

Den bok som jag fr\u00e4mst vill rekommendera till l\u00e4sning \u00e4r Diamant Salihus bok \u201dTills alla d\u00f6r\u201d (Mondial) som handlar om konflikten mellan de tv\u00e5 g\u00e4ngen i Rinkeby. Men \u00f6vriga b\u00f6cker kan ocks\u00e5 rekommenderas: Lasse Wierup, \u201dGangsterparadiset: S\u00e5 blev Sverige arena f\u00f6r g\u00e4ngkriminalitet, skjutningar och spr\u00e4ngd\u00e5d\u201d (Forum), Fredrik K\u00e4rrholm, \u201dGangsterv\u00e5ld: Den nya brottsligheten\u201d (Fri tanke) och Hanif Azizi och Markus Lutteman, \u201dF\u00f6rortssnuten\u201d (Albert Bonniers f\u00f6rlag).<\/p>\n\n\n\n

Vad handlar g\u00e4ngkriminaliteten om? G\u00e5r det att dra en slutsats? Mitt intryck \u00e4r att problemet \u00e4r otroligt komplext. M\u00e5nga faktorer samverkar: stora familjer som bor i f\u00f6r sm\u00e5 bost\u00e4der, en polis som inte har haft de r\u00e4tta verktygen att spana p\u00e5 de kriminella, r\u00e4dsla att vittna hos dem som vet vilka som beg\u00e5tt ett brott, dysfunktionella somaliska familjer, fr\u00e5nvarande f\u00e4der och en bisarr machokultur, narkotikahandeln, enskilda individer diagnostiserade med ADHD som kanske borde ha remitterats till BUP f\u00f6r l\u00e4nge sedan, en socialtj\u00e4nst som inte r\u00e4cker till, ungdomsv\u00e5rdsanstalter som inte fungerar och sist men inte minst rapmusiken, som hyllas av kultureliten i Stockholm och som bara f\u00f6rv\u00e4rrar allt.<\/p>\n\n\n\n

Om man ska sammanfatta denna r\u00f6ra s\u00e5 kan man s\u00e4ga att det som h\u00e4nder \u00e4r att unga killar, d\u00e4r m\u00e5nga har n\u00e5gon form av neuropsykiatriskt problem i botten, lockas in i kriminella g\u00e4ng d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r tufft och ger dem en mening i livet. M\u00e5nga av dem har sju eller \u00e5tta syskon i en familj med bara en mamma som f\u00f6rs\u00f6rjare. De bor i sm\u00e5 l\u00e4genheter. Eget sovrum \u00e4r inte att t\u00e4nka p\u00e5 och d\u00e4rf\u00f6r blir det naturligt att man \u00e4r ute med kompisarna ist\u00e4llet. Killarna har sv\u00e5rt i skolan och \u00e4r ofta fr\u00e5nvarande. Bruk av cannabis och Tramadol \u00e4r en del av vardagen.<\/p>\n\n\n\n

Att bli en gangster blir sedan en livsstil. Man lever p\u00e5 brott, fr\u00e4mst narkotikaf\u00f6rs\u00e4ljning, och pengarna spenderas p\u00e5 statusprylar som dyra Rolexklockor.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rortskriminaliteten finns p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll i landet idag, \u00e4ven om det vi oftast f\u00e5r l\u00e4sa om \u00e4r Rinkeby. D\u00e4r finns n\u00e4mligen sedan 2015 ett krig mellan tv\u00e5 g\u00e4ng, som kallas f\u00f6r D\u00f6dspatrullen och Shottaz. Fr\u00e5n b\u00f6rjan var pojkarna i g\u00e4ngen v\u00e4nner men n\u00e4r n\u00e5gra r\u00e5nade ett v\u00e4xlingskontor i T\u00e4by utan att andra fick vara med sk\u00f6t de missn\u00f6jda en av r\u00e5narna, det vill s\u00e4ga sin kompis. Detta splittrade kompisg\u00e4nget och sedan dess p\u00e5g\u00e5r en h\u00e4mndspiral mellan falangerna. H\u00e4mndspiralen \u00e4r till dags dato \u00e4nnu inte bruten.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5got av det mest bisarra i denna kriminella subkultur \u00e4r rapmusiken och det genomslag denna f\u00e5tt hos allm\u00e4nheten i stort i Sverige, och fr\u00e4mst d\u00e5 i kultureliten i Stockholm.<\/p>\n\n\n\n

Gangsterrap finns sedan tidigare i USA och n\u00e5gra av de g\u00e4ngkriminella i Rinkeby har lyckats etablera sig som rapmusiker. Den mest k\u00e4nda av dem \u00e4r Yasin som f\u00f6r n\u00e4rvarande sitter h\u00e4ktad som misst\u00e4nkt f\u00f6r m\u00e4nniskorov.<\/p>\n\n\n\n

Yasins mest streamade l\u00e5t p\u00e5 Spotify heter \u201dGe upp igen\u201d och \u00e4r en samproduktion med popartisten Miriam Bryant. Den har 24 miljoner lyssningar. Yasin vann Sveriges Radios pris som \u00e5rets artist och \u00e5rets hip-hopare i mars i \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Undertecknad kan inte yttra sig om den konstn\u00e4rliga kvaliteten i Yasins musik, men det \u00e4r inte s\u00e5som Sveriges Radio har h\u00e4vdat att man kan skilja konstverket fr\u00e5n m\u00e4nniskan.<\/p>\n\n\n\n

Rapmusiken spelar en stor roll i g\u00e4ngkriget. S\u00e5ngerna handlar om v\u00e5ldet och vissa texter \u00e4r skrivna f\u00f6r att h\u00e5na motst\u00e5ndarna i det andra l\u00e4gret. Det \u00e4r en del i krigspropagandan mellan g\u00e4ngen. Utan denna direkta koppling till g\u00e4ngkriget skulle Yasins poesi antagligen st\u00e5 sig sl\u00e4tt. <\/p>\n\n\n\n

Autenticiteten i musiken sitter i den omedelbara kopplingen till verkligheten. Gangsterrappare som inte sj\u00e4lva beg\u00e5r brott kallas f\u00f6raktfullt f\u00f6r \u201dstudiogangsters\u201d. Det \u00e4r ocks\u00e5 en konflikt om just detta som ligger bakom den kidnappning som Yasin \u00e4r misst\u00e4nkt f\u00f6r att ha varit delaktig i. Rapparen Ein\u00e1r (som till skillnad fr\u00e5n \u00f6vriga har helsvensk bakgrund) har av sina \u201dkamrater\u201d inte ansetts v\u00e4rdig att vara en riktigt rappare, och skulle d\u00e4rf\u00f6r kidnappas och f\u00f6rnedras.<\/p>\n\n\n\n

Att musiksjournalister p\u00e5 olika redaktioner i Stockholm inte f\u00f6rst\u00e5tt att s\u00e4tta in musiken i sin sociala kontext \u00e4r h\u00e4pnadsv\u00e4ckande okunnigt. Bitvis g\u00e5r det inte ens att f\u00f6rst\u00e5 inneh\u00e5llet om man inte ocks\u00e5 k\u00e4nner till vad som utspelar sig i g\u00e4ngkriget.<\/p>\n\n\n\n

Sociala medier spelar ocks\u00e5 en mycket stor roll i denna milj\u00f6. De kriminella har Instagramkonton d\u00e4r de l\u00e4gger ut bilder p\u00e5 exempelvis f\u00f6rnedringsaktioner, som inte bara drabbat rapparen Ein\u00e1r utan \u00e4ven en annan framtr\u00e4dande artist, Jaffar Byn.<\/p>\n\n\n\n

Till detta kommer Youtubekanaler som rapporterar om konflikten mellan rapmusikerna.<\/p>\n\n\n\n

Det finns som Fredrik K\u00e4rrholm skriver i sin bok en \u201dgangsterkultur\u201d. Subkulturer finns i alla samh\u00e4llen, men den h\u00e4r \u00e4r kriminell och betydligt st\u00f6rre och farligare \u00e4n exempelvis den som finns i MC-g\u00e4ngen.<\/p>\n\n\n\n

Den sociala kontext som orsakat framv\u00e4xten av g\u00e4ngkriminaliteten \u00e4r komplex och det finns ingen enskild \u00e5tg\u00e4rd som l\u00f6ser problemet \u00f6ver en natt. Att den stora bakomliggande orsaken \u00e4r Sveriges invandring \u00e4r t\u00e4mligen sj\u00e4lvklart, men ger inte svaret p\u00e5 vilka sociala mekanismer som \u00e4r verksamma, och var man ska s\u00e4tta in \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n\n\n\n

Inom h\u00f6gern s\u00e4ger vi ofta att det beh\u00f6vs str\u00e4ngare straff, fler poliser och mer \u00f6vervakning. Allt detta beh\u00f6vs, men kommer inte att r\u00e4cka p\u00e5 l\u00e5nga v\u00e4gar n\u00e4r. F\u00f6r det \u00e4r uppenbart att de sociala milj\u00f6er som de unga killarna v\u00e4xer upp i kommer att fostra nya generationer g\u00e4ngkriminella om saker f\u00e5r fortg\u00e5 som de har gjort hittills. <\/p>\n\n\n\n

R\u00e4ttsv\u00e4sendet kan exempelvis inte g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t tr\u00e5ngboddheten. Lasse Wierup konstaterar i sin bok att det i alla bostadsomr\u00e5den, \u00e4ven v\u00e4lm\u00e5ende, finns problematiska individer som lockas av brottslighet. Men i Sp\u00e5ngas villaf\u00f6rorter n\u00e5gon kilometer bort \u00e4r de inte ute p\u00e5 gatorna. De tr\u00e4ffar inte varandra och kan inte bilda g\u00e4ng. I Rinkeby \u00e4r ungdomarna inte hemma i sina l\u00e4genheter f\u00f6r d\u00e4r m\u00e5ste de tr\u00e4ngas med sina syskon.<\/p>\n\n\n\n

En fr\u00e5ga som b\u00e5de Wierup och K\u00e4rrholm lyfter \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r om man m\u00f6jligen skulle avveckla Rinkeby, Tensta och andra f\u00f6rorter i sin nuvarande form. F\u00f6r varf\u00f6r ska vi samla alla sociala problem p\u00e5 samma st\u00e4lle? I Wierups bok kan man l\u00e4sa om att dessa f\u00f6rtorter aldrig var trivsamma ens fr\u00e5n b\u00f6rjan. Segregationen i dessa omr\u00e5den b\u00f6rjade samma dag som de stod f\u00e4rdigbyggda.<\/p>\n\n\n\n

Inte heller de vanliga v\u00e4nsterid\u00e9erna hj\u00e4lper. V\u00e4nstern vill alltid f\u00f6rklara allt med \u00f6kade klyftor i samh\u00e4llet och\/eller rasitiska strukturer. Men vad som framkommer tydligt i f\u00f6rfattarnas beskrivningar av de individer som blir kriminella \u00e4r att de ofta har en neuropsykiatrisk st\u00f6rning. <\/p>\n\n\n\n

Efrersom dessa personer vandrat ut och in i socialtj\u00e4nst och domstolar hela sin uppv\u00e4xt \u00e4r de utredda p\u00e5 l\u00e4ngden och tv\u00e4ren. De \u00e4r redan vid tidig \u00e5lder identifierade som problematiska. Men g\u00e5ng efter annan konstaterar socialtj\u00e4nsten att alla m\u00f6jligheter att f\u00e5 den unge att b\u00e4ttra sig \u00e4r utt\u00f6mda.<\/p>\n\n\n\n

De killar som hamnar i g\u00e4ngen v\u00e4ljer den kriminella livsstilen av fri vilja. De vill inte bli behandlade och utan motivation finns ingen m\u00f6jlighet att ungdomsv\u00e5rden ska ha effekt. De vill<\/em> bli gangsters och \u00e4r gamla nog f\u00f6r att g\u00f6ra s\u00e5 som de vill<\/em>. <\/p>\n\n\n\n

Man kan s\u00e5klart ifr\u00e5gas\u00e4tta om en 16-\u00e5ring har en fri vilja eller inte, f\u00f6r det verkar inte finnas en f\u00f6rm\u00e5ga hos dem att planera fram\u00e5t mer \u00e4n till n\u00e4sta dag, och de lever i en bubbla med sjuka v\u00e4rderingar som de tycks tro vara den riktiga v\u00e4rlden. Men vi har inga omskolningsl\u00e4ger i v\u00e5rt land, s\u00e5 det \u00e4r h\u00f6gst oklart vad man faktiskt kan g\u00f6ra f\u00f6r att f\u00e5 killarna p\u00e5 r\u00e4tt sp\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

En m\u00f6jlighet som K\u00e4rrholm diskuterar i sin bok \u00e4r om inl\u00e5sning f\u00f6r deras eget b\u00e4sta skulle vara ett alternativ. Om en 16-\u00e5ring f\u00e5r sitta minst 10 \u00e5r i f\u00e4ngelse f\u00f6r mord ist\u00e4llet f\u00f6r som nu, fyra \u00e5r p\u00e5 ungdomshem, kommer hans hj\u00e4rna att ha hunnit utvecklas.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt p\u00e5pekar K\u00e4rrholm att straffr\u00e4tten \u00e4r utformad s\u00e5 att vi inte l\u00e5ser in folk f\u00f6r brott som de skulle kunna beg\u00e5 utan bara f\u00f6r brott som de har beg\u00e5tt. Vi har inte en r\u00e4ttstradition d\u00e4r vi l\u00e5ser in folk som \u00e4r farliga allm\u00e4nt sett.<\/p>\n\n\n\n

Att det svenska samh\u00e4llet beh\u00f6ver vara betydligt mer kreativt \u00e4n nu f\u00f6r att komma tillr\u00e4tta med g\u00e4ngkriminaliteten \u00e4r uppenbart, och vi har inte heller f\u00f6rs\u00f6kt med allt \u00e4n. Exempelvis konstaterar Wierup i sin bok att Minneapolis och Toronto nyligen haft liknande problem med g\u00e4ng sprungna ur den somaliska invandrargruppen. I Rinkeby best\u00e5r de tv\u00e5 rivaliserande g\u00e4ngen p\u00e5 samma s\u00e4tt av unga killar fr\u00e5n somaliska familjer, \u00e4ven om de \u00e4r uppv\u00e4xta i Sverige. H\u00e4r finns uppenbarligen n\u00e5got att l\u00e4ra givet att det svenska samh\u00e4llet t\u00f6rs s\u00e4ga att det \u00e4r den somaliska gruppen som beh\u00f6ver hj\u00e4lp, vilket i dagens debattklimat tyv\u00e4rr inte kommer att vara s\u00e5 l\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Slutligen vill jag rikta en uppmaning till det etniskt svenska samh\u00e4llet att bry sig mer om den h\u00e4r problematiken. Vi som bor i st\u00e4dade medelklassomr\u00e5den beh\u00f6ver inte konfronteras med g\u00e4ngkriminaliteten. Den lever sitt eget liv i miljonprogrammets enklaver. Men \u00e4r det s\u00e5 vi vill att Sverige ska utvecklas? Nej, det \u00e4r inte rimligt. Vi beh\u00f6ver ett nytt socialt program f\u00f6r dessa bostadsomr\u00e5den, som omfattar det mesta fr\u00e5n bost\u00e4der och familjepolitik till lag och ordning. I annat fall kommer \u00e4nnu fler unga m\u00e4n att d\u00f6. Det \u00e4r den tragiska sanningen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Svensk Tidskrift, 2021-05-28 \u201dAtt br\u00f6sta en fyra f\u00f6r att bli en hundragubbe\u201d \u00e4r ett uttryck som anv\u00e4nds i g\u00e4ngkrigets Rinkeby. Fyra \u00e5r p\u00e5 ungdomshem \u00e4r vad en tidigare ostraffad g\u00e4rningsman under 18 \u00e5r f\u00e5r f\u00f6r ett mord. Efter det har han bevisat att han \u00e4r lojal med g\u00e4nget och kan bli en \u201dhundragubbe\u201d, en kille … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Ett parallellsamh\u00e4lle som letat sig in p\u00e5 kultursidorna<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[184,22,64],"tags":[176,101],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/319"}],"collection":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=319"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/319\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":320,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/319\/revisions\/320"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=319"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=319"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=319"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}