{"id":334,"date":"2021-04-24T22:26:00","date_gmt":"2021-04-24T22:26:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/?p=334"},"modified":"2021-11-26T22:31:21","modified_gmt":"2021-11-26T22:31:21","slug":"bygg-mer-i-klassisk-stil","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/bygg-mer-i-klassisk-stil\/","title":{"rendered":"Bygg mer i klassisk stil"},"content":{"rendered":"\n

Nya Wermlands-Tidningen, 2021-04-21<\/a><\/p>\n\n\n\n

Upplands V\u00e4sby kommun br\u00f6t i veckan ny mark. Som f\u00f6rsta kommun i landet v\u00e5gade man genomf\u00f6ra en arkitektt\u00e4vling d\u00e4r man p\u00e5 f\u00f6rhand f\u00f6rklarade att husen som ska byggas ska vara i klassisk stil. F\u00e5r ej vara betongl\u00e5dor.<\/p>\n\n\n\n

T\u00e4vlingen \u00e4r unik. Den f\u00f6rsta i sitt slag i landet och det har kr\u00e4vts ett gediget arbete av kommunledningen f\u00f6r att ro den i land, f\u00f6r den har varit motarbetad fr\u00e5n f\u00f6rsta stund.<\/p>\n\n\n\n

Den svenska arkitektk\u00e5ren \u00e4r n\u00e4mligen h\u00e4pnadsv\u00e4ckande intolerant. De flesta arkitekter i Sverige arbetar inom den s\u00e5 kallade modernistiska skolan. Det \u00e4r den inriktning som vi \u00e4r mest vana vid. Typiska exempel i Karlstad \u00e4r MSB-huset eller en del av de nya husen Inre hamn. Stilen domineras av betong, glas, aluminium och avskalade fasader. Klassisk stil \u00e4r ist\u00e4llet den \u00e4ldre stilen d\u00e4r husen \u00e4r av sten eller tr\u00e4 och med utsmyckade fasader. Ett v\u00e4lk\u00e4nt exempel i Karlstad \u00e4r Sockerslottet.<\/p>\n\n\n\n

Modernismen kom som<\/strong> en ny och sp\u00e4nnande stil under tidigt 1900-tal. I alla tider hade hus varit utsmyckade och nu pl\u00f6tsligt presenterades fyrkantiga block, utan ornament. Det var radikalt och f\u00f6rmodligen r\u00e4tt kul n\u00e4r det begav sig. Men den nya stilen kom att bli s\u00e5 dominerande att den tog \u00f6ver helt och h\u00e5llet.<\/p>\n\n\n\n

Med tiden har d\u00e4rf\u00f6r allt fler kommit att tr\u00f6ttna p\u00e5 den, och den klassiska stilen har blivit mer omtyckt \u00e4n den modernistiska. Det vet vi fr\u00e5n opinionsm\u00e4tningar och det syns \u00e4ven vid f\u00f6rs\u00e4ljning av bostadsr\u00e4tter. L\u00e4genheter i 1800-talshus \u00e4r popul\u00e4ra och dyra. \u00c4nd\u00e5 byggs ingenting i klassiskt stil beroende p\u00e5 att svenska arkitekter inte gillar den.<\/p>\n\n\n\n

Den politiska ledningen<\/strong> i Upplands V\u00e4sby best\u00e4mde sig d\u00e4rf\u00f6r att g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t problemet. Det kan ju inte vara rimligt att den stil som m\u00e4nniskor tycker b\u00e4st om ska behandlas som om den vore f\u00f6rbjuden, tyckte man, och utlyste en arkitektt\u00e4vling (eller r\u00e4ttare sagt en marknadsanvisningst\u00e4vling). I t\u00e4vlingen fick bara hus i klassisk stil delta.<\/p>\n\n\n\n

Omd\u00f6mena fr\u00e5n arkitektk\u00e5ren blev de v\u00e4ntade. Fel p\u00e5 alla s\u00e4tt. Politiker ska inte best\u00e4mma smak och stil. Gamla stilar funkar inte i en ny tid. Olyckligt, farligt, populistiskt och kanske till och med nazistiskt.<\/p>\n\n\n\n

Men politikerna h\u00f6ll kursen och i torsdags avgjordes t\u00e4vlingen. Tre vinnare korades<\/a>, d\u00e4r f\u00f6rstaplatsen togs av en liten ok\u00e4nd firma, och nu ska tre kvarter i centrala Upplands V\u00e4sby f\u00e5 hus som liknar 1800-talshusen i Karlstads innerstad.<\/p>\n\n\n\n

Vad beror egentligen den<\/strong> svenska arkitektk\u00e5rens motst\u00e5nd mot klassisk arkitektur p\u00e5? Samma motst\u00e5nd finns inte utomlands. D\u00e4r erk\u00e4nner man att det r\u00f6r sig om tv\u00e5 skilda traditioner som utvecklats \u00e5t varsitt h\u00e5ll. Den ena \u00e4r inte \u00f6verl\u00e4gsen den andra och nybyggnation i klassisk stil \u00e4r mycket vanligt. Jag tror att f\u00f6rklaringen h\u00e4nger ihop med hur svensk arkitektur kom att utvecklas i samklang med den stora moderniseringen av Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Den modernistiska skolan tog Sverige med storm i mitten p\u00e5 1930-talet och det var ocks\u00e5 d\u00e5 som Sveriges resa bort fr\u00e5n det fattiga bondesamh\u00e4llet tog ny fart. Fr\u00e5n denna tidpunkt till mitten av 1970-talet genomgick Sverige stora f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 i stort sett alla omr\u00e5den i samh\u00e4llet. V\u00e4lf\u00e4rdsstaten byggdes ut. Skolan reformerades i grunden. En ny f\u00f6rfattning togs fram. Och framf\u00f6r allt byggdes Lortsverige bort.<\/p>\n\n\n\n

Med en kraftig tillv\u00e4xt i ekonomin efter andra v\u00e4rldskriget kunde vi riva och bygga nytt. P\u00e5 1960-talet kom d\u00e4rf\u00f6r sk\u00f6vlingen av innerst\u00e4derna. Man kallade det f\u00f6r att de \u201dsanerades\u201d. Stenhus som bara var 50 \u00e5r gamla, men som saknade rinnande vatten, d\u00f6mdes ut som obeboeliga. De revs och ersattes av \u201dmoderna\u201d betonghus.<\/p>\n\n\n\n

Det var ocks\u00e5 d\u00e5 som<\/strong> miljonprogrammet sj\u00f6sattes. Enorma bostadsomr\u00e5den v\u00e4xte fram d\u00e4r alla hus byggdes helt i enlighet med den modernistiska skolans principer. Fyrkantiga h\u00f6ghus. Betong och avskalade fasader. Allt detta var ett stort ideologiskt moderniseringsprojekt och arkitekturen spelade en framtr\u00e4dande roll. Sedan dess har samh\u00e4llet vandrat vidare, men inte Sveriges arkitekter. Hos dem \u00e4r det fortfarande 1978.<\/p>\n\n\n\n

Det Upplands V\u00e4sby g\u00f6r nu kan alla andra kommuner ocks\u00e5 g\u00f6ra. Knepet att anv\u00e4nda \u00e4r att utlysa en markanvisningst\u00e4vling anpassad efter inv\u00e5narnas \u00f6nskem\u00e5l. Ingen politiker som bygger hus som folk faktiskt vill ha blir straffade f\u00f6r det av sina v\u00e4ljare. Ett litet tips inf\u00f6r n\u00e4sta \u00e5rs val.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nya Wermlands-Tidningen, 2021-04-21 Upplands V\u00e4sby kommun br\u00f6t i veckan ny mark. Som f\u00f6rsta kommun i landet v\u00e5gade man genomf\u00f6ra en arkitektt\u00e4vling d\u00e4r man p\u00e5 f\u00f6rhand f\u00f6rklarade att husen som ska byggas ska vara i klassisk stil. F\u00e5r ej vara betongl\u00e5dor. T\u00e4vlingen \u00e4r unik. Den f\u00f6rsta i sitt slag i landet och det har kr\u00e4vts ett … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Bygg mer i klassisk stil<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[61],"tags":[70],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/334"}],"collection":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=334"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/334\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":335,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/334\/revisions\/335"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=334"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=334"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=334"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}