{"id":360,"date":"2022-05-07T23:12:00","date_gmt":"2022-05-07T23:12:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/?p=360"},"modified":"2022-06-04T23:14:22","modified_gmt":"2022-06-04T23:14:22","slug":"putin-en-girighetens-oversteprast","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/putin-en-girighetens-oversteprast\/","title":{"rendered":"Putin \u2013 en girighetens \u00f6verstepr\u00e4st"},"content":{"rendered":"\n

NWT 2022-05-07<\/a><\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r har Ryssland invaderat Ukraina? Tre nycklar att f\u00f6rst\u00e5 (om \u00e4n inte att urs\u00e4kta) Putinregimen \u00e4r: s\u00e5rad nationell stolthet, USA-hat och en monstru\u00f6s korrpution.<\/p>\n\n\n\n

De tv\u00e5 f\u00f6rsta av dessa \u00e4r i n\u00e5gon m\u00e5n begripliga. Historiskt sett \u00e4r Ryssland en stormakt, och \u00e4ven om Sovjetunionen kom att ers\u00e4tta tsarv\u00e4ldet var det samma rike. Ryska federationen reste sig ur spillrorna av kommunismens sammanbrott men f\u00f6rlorade Ukraina och andra landomr\u00e5den som traditionellt sett varit en del av det gamla Storryssland.<\/p>\n\n\n\n

Antagonist i denna ber\u00e4ttelse \u00e4r USA som skapade det kalla kriget och som enligt Putin inte slutade med sin politik att f\u00f6rs\u00f6ka underkuva Ryssland bara f\u00f6r att Sovjetunionen uppl\u00f6stes.<\/p>\n\n\n\n

Kriget i Ukraina \u00e4r i det perspektivet ett krig mot USA, en forts\u00e4ttning p\u00e5 kalla kriget som egentligen aldrig tog slut.<\/p>\n\n\n\n

Narrativet \u00e4r bisarrt ur ett v\u00e4stperspektiv men i alla falla n\u00e5gorlunda sammanh\u00e4ngande.<\/p>\n\n\n\n

Den tredje nyckeln till att f\u00f6rst\u00e5 Putinregimens v\u00e4sen \u00e4r emellertid n\u00e4rmast om\u00f6jlig att ta in. Det finns ingen regim i v\u00e4rlden som s\u00e5 systematiskt har plundrat den egna befolkningen p\u00e5 dess tillg\u00e5ngar. Ryssland \u00e4r ett av v\u00e4rldens mest korrupta l\u00e4nder med Vladimir Putin som ett slags girighetens \u00f6verstepr\u00e4st.<\/p>\n\n\n\n

En f\u00f6rfattare som p\u00e5 ett utt\u00f6mmande s\u00e4tt sammanfattar Putins resa till makten \u00e4r den brittiske journalisten Cathrine Belton i sin bok \u201dPutins krets: Maktkampen om det moderna Ryssland\u201d. Boken kom ut redan 2020 (p\u00e5 svenska 2021) men l\u00e4ses av f\u00f6rst\u00e5eliga sk\u00e4l av m\u00e5nga just nu.<\/p>\n\n\n\n

Den beskriver detaljerat med ett rikt k\u00e4llmaterial hur KGB \u00e5ren f\u00f6re Sovjetv\u00e4ldets uppl\u00f6sning alltmer intensivt \u00e4gnade sig \u00e5t smuggling av teknologi fr\u00e5n v\u00e4st och andra skumraskaff\u00e4rer f\u00f6r att skaffa h\u00e5rdvaluta \u00e5t staten. N\u00e4r Sovjetunionen brakade samman var d\u00e4rf\u00f6r Putin och m\u00e5nga KGB-agenter med honom v\u00e4l tr\u00e4nade i korruption.<\/p>\n\n\n\n

Vad som h\u00e4nde n\u00e4r Sovjetunionen uppl\u00f6stes i augusti 1991 kan beskrivas som en kamp mellan tv\u00e5 l\u00e4ger. KGB och kommunistpartiet. Boris Jeltsin, som blev det nya Rysslands f\u00f6rsta president, kom fr\u00e5n kommunistpartiet och i hans krets samlades de nya f\u00f6retagare som med hj\u00e4lp av sina kontakter fr\u00e5n kommunisttiden lyckades l\u00e4gga beslag p\u00e5 landets stora r\u00e5varuindustrier. De s\u00e5 beryktade oligarkerna kom mestadels just fr\u00e5n kommunistpartiet.<\/p>\n\n\n\n

KGB i sin tur var inte lika snabba p\u00e5 att roffa \u00e5t sig industrif\u00f6retag men var desto mer drivna i att spela fult.<\/p>\n\n\n\n

Putin lyckades bana sig en v\u00e4g i denna milj\u00f6 genom att f\u00f6rst arbeta med ohederligheter hos S:t Petersburgs borgm\u00e4stare Anatolij Sobtjak f\u00f6r att d\u00e4refter hamna i tj\u00e4nst hos Jeltsin.<\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r Putin rekryterades till Moskva \u00e4r oklart men mycket talar f\u00f6r att det var f\u00f6r att Jeltsins familj beh\u00f6vde n\u00e5gon som hj\u00e4lpte den med sina aff\u00e4rer. Boris Jeltsin var presidenten som ville leda Ryssland mot demokrati, men ocks\u00e5 han hade del i rofferiet.<\/p>\n\n\n\n

Cathrine Belton ber\u00e4ttar sedan historien om hur Putin f\u00f6rst framtr\u00e4der som den som ska skydda familjen Jeltsin och forts\u00e4tta bygget av demokratin, men visar sig vara en ulv i f\u00e5rakl\u00e4der, en KGB:are i sj\u00e4l och hj\u00e4rta.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r vad som h\u00e4nde var att Putin med hj\u00e4lp av gamla v\u00e4nner fr\u00e5n KGB-tiden besl\u00f6t sig f\u00f6r att underkuva oligarkerna men samtidigt ocks\u00e5 g\u00f6ra sig sj\u00e4lva rika. Oligarkerna fick v\u00e4lja mellan att vara lojala med Putin eller f\u00e5 sina f\u00f6retag stulna, drivna i exil och\/eller satta i f\u00e4ngelse.<\/p>\n\n\n\n

Striden \u00e4r sedan m\u00e5nga \u00e5r vunnen av Putin och hans KGB-g\u00e4ng, som nu utg\u00f6r den nya ekonomiska eliten. De oligarker som valde att vara lojal med den nye ledaren fick beh\u00e5lla sina rikedomar men fungerar i praktiken idag som vasaller med Putin som tsar.<\/p>\n\n\n\n

Korrputionen f\u00f6rklarar inte varf\u00f6r Putin har f\u00f6rs\u00f6kt vilja er\u00f6vra Ukraina, f\u00f6r det \u00e4r nog i f\u00f6rsta hand motiverat av en f\u00f6rest\u00e4llning om att Rysslands storhet ska \u00e5teruppr\u00e4ttas, men pengar \u00e4r blodet som rinner i regimens \u00e5dror. Putin verkar vara \u00f6vertygad om att han \u00e4r Rysslands r\u00e4ddare, men n\u00e4r pusslet l\u00e4ggs \u00e4r det en annan ber\u00e4ttelse som tr\u00e4der fram. Rysslands moderna historia \u00e4r ett 30-\u00e5rigt l\u00e5ngt plundringst\u00e5g av det gamla KGB.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NWT 2022-05-07 Varf\u00f6r har Ryssland invaderat Ukraina? Tre nycklar att f\u00f6rst\u00e5 (om \u00e4n inte att urs\u00e4kta) Putinregimen \u00e4r: s\u00e5rad nationell stolthet, USA-hat och en monstru\u00f6s korrpution. De tv\u00e5 f\u00f6rsta av dessa \u00e4r i n\u00e5gon m\u00e5n begripliga. Historiskt sett \u00e4r Ryssland en stormakt, och \u00e4ven om Sovjetunionen kom att ers\u00e4tta tsarv\u00e4ldet var det samma rike. Ryska … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Putin \u2013 en girighetens \u00f6verstepr\u00e4st<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[61,3,9],"tags":[34,35],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/360"}],"collection":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=360"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/360\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":361,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/360\/revisions\/361"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=360"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=360"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=360"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}