{"id":383,"date":"2023-01-14T12:23:00","date_gmt":"2023-01-14T12:23:00","guid":{"rendered":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/?p=383"},"modified":"2023-02-26T12:33:27","modified_gmt":"2023-02-26T12:33:27","slug":"ett-satt-att-aterupratta-moder-ryssland","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/ett-satt-att-aterupratta-moder-ryssland\/","title":{"rendered":"Ett s\u00e4tt att \u00e5terupr\u00e4tta moder Ryssland"},"content":{"rendered":"\n

NWT 2023-01-14<\/a><\/p>\n\n\n\n

Jag tror det finns tre s\u00e4tt att beskriva tiden efter Sovjetunionens fall fram till f\u00f6rra \u00e5rets invasion av Ukraina.<\/p>\n\n\n\n

Det ena \u00e4r ber\u00e4ttelsen som vi i v\u00e4st har trott p\u00e5: Ber\u00e4ttelsen om att Sovjetunionens sammanbrott var demokratins seger och ryska folkets befrielse, och att man tyv\u00e4rr bara har haft otur med sina politiska ledare.<\/p>\n\n\n\n

Den andra ber\u00e4ttelsen \u00e4r den som Vladimir Putin och hans gelikar g\u00e4rna talar om: Sovjetunionens fall var \u00e5rhundrades geopolitiska katastrof, v\u00e4stmakternas seger och inledningen p\u00e5 en kamp som d\u00e4r det ryska riket ska betvingas.<\/p>\n\n\n\n

Men d\u00e4rut\u00f6ver tycks det ocks\u00e5 finnas en tredje, som kanske \u00e4r mer sann \u00e4n de b\u00e5da andra.<\/p>\n\n\n\n

Den lyder ungef\u00e4r s\u00e5 h\u00e4r: N\u00e4r Sovjetunionen f\u00f6ll 1991 var det aldrig ett platt fall. Det var ingen revolution. Den gamla regimen \u00f6verlevde och sedan dess har den kontinuerligt arbetat f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla sitt imperium.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r vad har egentligen h\u00e4nt sedan 1991? Vid sammanbrottet br\u00f6t sig de baltiska staterna loss, och p\u00e5 samma s\u00e4tt Ukraina, Georgien, Armenien, Uzbekistan och m\u00e5nga fler. Detta skedde med centralmaktens goda minne.<\/p>\n\n\n\n

Men mycket tidigt fanns ocks\u00e5 en motsatt trend. Moldavien blev aldrig riktigt sj\u00e4lvst\u00e4ndigt i och med att ryska trupper besatte Transnistrien, som \u00e4r en del av Moldavien men har en stor etnisk rysk befolkning. Detta skedde redan 1992 och konflikten \u00e4r fortfarande ol\u00f6st.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 samma s\u00e4tt var centralmakten ovillig att sl\u00e4ppa taget om Tjetjenien, vilket ledde fram till det f\u00f6rsta Tjetjenienkriget 1994\u20131996. President under denna tid var Boris Jeltsin.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rsta kriget i Tjetjenien landade emellertid inte i en stabil fred. Tjetjenska rebeller tr\u00e4ngde in i Dagestan och d\u00e4rmed s\u00e5g centralmakten sin chans att sl\u00e5 tillbaka med full kraft. \u00c5ret  var 1999. Vladimir Putin var premi\u00e4rminister och utvald att eftertr\u00e4da Jeltsin. Han var vid den tiden ganska ok\u00e4nd som politiker och beh\u00f6vde st\u00e4rka sin st\u00e4llning. Kriget i startades om p\u00e5 nytt 1999\u20132000.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5tta \u00e5r senare, 2008, invaderade Ryssland Georgien efter att oroligheter brutit ut i Abchasien och Sydossetien. Omr\u00e5dena tillh\u00f6r Georigen och har en blandad etnisk befolkning med abchasier respektive ossetier som st\u00f6rsta folkgrupper. Ryssland har sedan dess \u201dfredsbevarande\u201d trupper stationerade i omr\u00e5dena.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4refter f\u00f6ljde ockupationen av Krim 2014 och det av Ryssland initierade upprorskriget i Luhansk och Donetsk vilket efter \u00e5tta \u00e5r av l\u00e5gintensiv krigf\u00f6ring gick \u00f6ver i den storskaliga invasion som kom f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n\n\n\n

Denna ber\u00e4ttelse kan s\u00e4gas vara ber\u00e4ttelsen om centralmaktens vilja att h\u00e5lla samman det ryska imperiet. Man b\u00f6r p\u00e5minna sig om att det gamla Tsarryssland inte var en nationalstat utan ett m\u00e5ngetniskt rike. Under tsaren lydde f\u00f6rutom ryssar: uzbeker, finnar, polacker, tyskar, tjetjener, armenier, kazaker, ukrainare, tartarer, litauer, ingusjier och m\u00e5nga fler, ja till och med \u00e4ven svenskar (i Finland).<\/p>\n\n\n\n

\u00c4r m\u00e5h\u00e4nda detta den allra viktigaste drivkraften bakom Putins, men \u00e4ven Jeltsins, m\u00e5nga krig?<\/p>\n\n\n\n

Historikern Kristian Gerner visar i boken \u201dSovjetunionens skend\u00f6d\u201d hur dagens politiska ledning i Ryssland medvetet f\u00f6rs\u00f6ker binda samman de olika perioderna i Rysslands historia till en helhet. Sovjetunionen \u00e4r i den ber\u00e4ttelsen bara en period i landets historia. Tsarryssland, Sovjetunionen och Ryska federationen \u00e4r epoker i ryska folkets historia. Eller som det ocks\u00e5 kallas: \u201dDen ryska v\u00e4rldens\u201d (russkij mir) historia.<\/p>\n\n\n\n

Om detta \u00e4r hur vi ska f\u00f6rst\u00e5 det nya Rysslands natur f\u00e5r vi tyv\u00e4rr dra slutsatsen att kriget i Ukraina riskerar att bli l\u00e5ngvarigt. F\u00f6r om Moskva k\u00e4mpar f\u00f6r sin \u00f6verlevnad kommer man att sl\u00e5ss h\u00e5rt och l\u00e4nge.<\/p>\n\n\n\n

R\u00e4kna d\u00e4rf\u00f6r inte med att kriget kommer att ta slut snart. D\u00e4r vi ser invasionen av Ukraina som ett s\u00e4tt f\u00f6r Putin att er\u00f6vra territorium som inte \u00e4r hans \u00e4r det mycket m\u00f6jligt att han sj\u00e4lv ser det som att han k\u00e4mpar f\u00f6r att inte f\u00f6rlora territorium som han menar tillh\u00f6r honom. Om det \u00e4r s\u00e5 kommer han inte att vika ned sig f\u00f6rr\u00e4n han \u00e4r slagen i grunden. Han k\u00e4mpar ju inte f\u00f6r makt och \u00e4ra utan f\u00f6r att inte bli utpl\u00e5nad fr\u00e5n jordens yta.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NWT 2023-01-14 Jag tror det finns tre s\u00e4tt att beskriva tiden efter Sovjetunionens fall fram till f\u00f6rra \u00e5rets invasion av Ukraina. Det ena \u00e4r ber\u00e4ttelsen som vi i v\u00e4st har trott p\u00e5: Ber\u00e4ttelsen om att Sovjetunionens sammanbrott var demokratins seger och ryska folkets befrielse, och att man tyv\u00e4rr bara har haft otur med sina politiska … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Ett s\u00e4tt att \u00e5terupr\u00e4tta moder Ryssland<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[61,3,9],"tags":[34,35],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/383"}],"collection":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=383"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/383\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":384,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/383\/revisions\/384"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=383"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=383"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/stefanolsson.nu\/spesam\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=383"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}